Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Utredare: Den kirurgiska kompetensen bör koncentreras till tillräckligt stora sjukhus

Social- och hälsovårdsministeriet
30.9.2016 12.56
Pressmeddelande 156

Ingrepp som görs sällan och dyra operationer bör i fortsättningen koncentreras till färre sjukhus än i nuläget. Även arbetsfördelningen inom dagkirurgin bör göras ändamålsenligare. Därigenom kan man bättre garantera patientsäkerheten, ekonomiskt hållbara åtgärder och god kvalitet på vården, konstateras i en principutredning om centralisering av kirurgin som publicerades den 30 september. Utredningen har gjorts av Reijo Haapiainen och Petri Virolainen.

I Finland utförs bröstcanceroperationer på över 30 sjukhus, men endast sju sjukhus har över 200 sådana operationer om året, dvs. en per arbetsdag. Åttio procent av alla operationer av prostatacancer, som är den vanligaste cancerformen bland män, utförs vid de fem universitetssjukhusen. Återstående tjugo procent utförs vid tjugo av de övriga sjukhusen. I fjol utfördes höftledsoperationer vid 52 sjukhus. Fyrtio av dessa sjukhus utför färre än en höftledsoperation per arbetsdag. 

Enligt utredarna kan krävande kirurgi utföras med god kvalitet och säkerhet endast på sjukhus som har tillräckliga operationsvolymer. Det bör finnas tillräckliga resurser för intensivvård och bäddavdelningsvård samt jourberedskap dygnet runt inom tillräckligt många medicinska specialiteter. Den krävande kirurgin bör sålunda koncentreras till de fem universitetssjukhusen och till de centralsjukhus som har omfattande jourberedskap.

Enligt utredningen finns det flera medicinska, funktionella och ekonomiska grunder för centralisering av de operativa specialiteterna, arbetsfördelning mellan sjukhusen och organisering av funktionerna enligt olika nivåer. Brådskande och icke brådskande kirurgisk verksamhet bör planeras och ledas som en helhet. Vid tillräckligt stora sjukhus finns det bättre beredskap för att kontinuerligt upprätthålla kompetensen och ordna fortbildning. Där kan verksamhetsprocesserna och de rehabiliterande vårdkedjorna dessutom ordnas på ett ändamålsenligt sätt. Detta förbättrar också beredskapen att sköta behövliga jouroperationer på ett så bra sätt som möjligt. 

Kostnaderna för utrustningen i operationssalarna och vårdinstrumenten har kontinuerligt stigit. Det är inte vettigt att små sjukhus gör dyra investeringar i utrustning. Dyr apparatur som den tekniska utvecklingen medför kan, om den utnyttjas på rätt sätt och placeras på lämplig ort, göra att allt fler patienter kan få en modern, säker och högklassig kirurgisk specialistsjukvård. Dessutom blir tillgången till vård bättre, oberoende av bostadsort.

I synnerhet inom dagkirurgin bör indikationerna för ingrepp vara enhetliga och arbetsfördelningen ändamålsenlig. I små central- och kretssjukhus finns det inte längre möjlighet att erbjuda befolkningen tillräcklig kompetens inom smala kirurgiska specialiteter. Med de olika system för köpta tjänster eller utläggning av viss verksamhet som sjukvårdsdistrikten använder i nuläget går det inte att skapa ett ekonomiskt och effektivt verksamhetssätt. Systemen i fråga säkerställer inte heller kontinuitet eller utvecklingsarbete och bidrar inte till engagerad personal.

I utredningen föreslås att man inom de nuvarande specialupptagningsområdena och de planerade fem samarbetsområdena gemensamt bör komma överens om profilering av sjukhusen, arbetsfördelning, vårdkedjor, dyra investeringar och utrustning av sjukhusen i landskapen. Regionala förhållanden och specialbehov inverkar på vilken arbetsfördelning man kommer överens om för de centralsjukhus som har dygnetruntjour. Verksamheten vid varje sjukhus bör planeras så att det finns tillräckligt med kompetent personal under dagtid och vid behov dygnet runt. En omorganisering av de operativa specialiteterna så att verksamheten motsvarar 2020-talets behov kräver stark nationell och regional styrning och starkt nationellt och regionalt ansvar. 

Utredningen hör samman med reformen av jouren och den specialiserade sjukvården

Utredarnas förslag är ett led i den reform av jouren och den specialiserade sjukvården som ingår i regeringsprogrammet och som är under beredning vid social- och hälsovårdsministeriet. 

Social- och hälsovårdsministeriet fick i mitten av september ta emot cirka 300 remissyttranden om det lagutkast som gäller reformen. I lagutkastet föreslås det att bestämmelserna för den brådskande vården ändras så att det i hela landet finns 12 enheter med omfattande jour dygnet runt (5 universitetssjukhus och 7 centralsjukhus). I de övriga centralsjukhusen (8) ska det enligt förslaget ordnas samjour dygnet runt för primärvården och den specialiserade sjukvården. 

En ny statsrådsförordning om den mer exakta arbetsfördelningen mellan sjukhusen, samlande av kompetens och koncentrering av vissa åtgärder är under beredning. Förordningen kommer att sändas på remiss före slutet av året. Avsikten är att förordningen ska träda i kraft vid ingången av 2017. Enligt planerna ska verkställigheten ske gradvis under en övergångsperiod om 1–3 år. 

Ytterligare information

Reijo Haapiainen, professor, tfn 040 731 3339
Petri Virolainen, sjukhusdirektör, tfn 050 438 3662 
Liisa-Maria Voipio-Pulkki, direktör, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 029 163 382 
Timo Keistinen, medicinalråd, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 029 516 3385


Bilagor:


Reijo Haapiainens och Petri Virolainens rapport Kirurgia Suomessa 2020-luvulla. Operatiivisten erikoisalojen järjestämistä ja keskittämistä koskevat periaatteet, Selvityshenkilöiden raportti

Läs mer om jourreformen 

Tillbaka till toppen