En rapport om invandringens ekonomiska konsekvenser har publicerats
Invandrarna är en mycket mångfasetterad grupp. Vissa är högt utbildade medan andra även behöver utbildning i läs- och skrivfärdigheter. Invandringens ekonomiska konsekvenser består av flera helheter, såsom sociala förmåner, offentligt producerade tjänster samt skatter.
Sysselsättningen är den mest betydelsefulla faktorn med tanke på de ekonomiska konsekvenserna av invandring. Förenklat kan man tänka sig att om en person inte arbetar, betalar han eller hon inte just någon skatt men är sannolikt mer hänvisad till social trygghet än en person i arbetslivet. Detta framgår av rapporten ”Vad vet vi om de ekonomiska konsekvenserna av invandring? Utredning om invandringens ekonomiska konsekvenser som helhet”, som social- och hälsovårdsministeriet publicerade den 18 december.
Den nu publicerade rapporten baserar sig på redan befintlig forskningsinformation samt statistik om invandringen i Finland. Utredningen har gjorts vid social- och hälsovårdsministeriet och innehåller två forskarkommentarer. Matti Sarvimäki från handelshögskolan vid Aalto-universitetet begrundar i sin kommentar både de ekonomiska och politiska konsekvenserna av invandring. Jussi Tervola från Institutet för hälsa och välfärd skriver bland annat om invandringens effekter på försörjningskvoten och välfärdsstatens framtid.
Uppmärksamheten fästs vid sysselsättningen bland kvinnor med utländsk bakgrund
Det finns skillnader mellan invandrargrupper i fråga om sysselsättningsgrad. Sysselsättningsgraden bland arbetsrelaterade invandrare är enligt undersökningar till och med högre än sysselsättningsgraden för den inhemska befolkningen. Sysselsättningsgraden för invandrare med flyktingbakgrund förefaller att stanna på en klart lägre nivå än den för den inhemska befolkningen trots att personen redan har bott länge i Finland. Sysselsättningsgraden och inkomstnivån för kvinnor med utländsk bakgrund utvecklas klart svagare än för män med utländsk bakgrund. Skillnaden är ännu större när sysselsättningsgraden och inkomstnivån för kvinnor med utländsk bakgrund jämförs med de inhemska kvinnornas.
Mer uppmärksamhet än tidigare bör också fästas vid ställningen på arbetsmarknaden för kvinnor med utländsk bakgrund. Att stärka ställningen och sysselsättningsgraden för kvinnor med utländsk bakgrund är viktigt med tanke på de ekonomiska konsekvenserna av invandring. Man bör även fästa uppmärksamhet vid deras ställning för att jämställdheten mellan könen ska förverkligas.
Skillnader i användningen av den sociala tryggheten
Invandrare skiljer sig från den inhemska befolkningen i fråga om användning av den sociala tryggheten. Den inhemska befolkningen är i allmänhet mottagare av pensioner och invandrare av arbetsmarknadsstöd. Detta beror på åldersstrukturen. De inföddas åldersstruktur blir snabbt äldre på grund av att nativiteten sjunkit under en längre tid. Däremot är invandrare oftast människor i början av sin karriär.
Det finns skillnader mellan invandrargrupper i fråga om användningen av social trygghet. Invandrare med flyktingbakgrund var mest hänvisade till social trygghet per person. I denna grupp minskar användningen av social trygghet i takt med den tid som de varit bosatta i landet och enligt hur de får ett arbete.
Utredningsrapporten är en del av regeringsprogrammet
Utredningsrapporten som består av forskningsinformation som behandlar kostnaderna för invandring är en del av statsminister Juha Sipiläs regeringsprogram. I den del av regeringsprogrammet som behandlar invandringspolitik har det fastställts att en oberoende utredning om invandringens kostnader och effekter ska tas fram. Utredningen möjliggör en faktabaserad diskussion och en bättre integrationspolitik samt ett bättre beslutsfattande.
I utredningen har man byggt upp en färdplan om vilken effekt invandrarna hittills har haft på de offentliga finanserna och hur denna effekt har utvecklats. Vidare presenteras en vision om hur frågan kan utvecklas i framtiden.
Ytterligare information
Kari Synberg, social- och hälsovårdsminister Pirkko Mattilas specialmedarbetare, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 050 574 2297, [email protected]
Jere Päivinen, sakkunnig, tfn 02951 63137, [email protected]
Henna Huhtamäki, projektchef, tfn 02951 63072, [email protected]
Länk till utredningen:
Vad vet vi om de ekonomiska konsekvenserna av invandring? Utredning om invandringens ekonomiska konsekvenser som helhet (på finska/ referat på svenska)