Ministermöte: De nordiska länderna ställs inför nya hälsopolitiska utmaningar

Huvudtemat för mötet var en jämförelse av finansierings- och servicesystem inom hälso- och sjukvården i Norden. De nordiska länderna ställs i framtiden inför nya hälsopolitiska utmaningar. Bland annat förändras medborgarnas konsumtionsvanor, vilket leder till att kraven på hälso- och sjukvårdstjänster är annorlunda än förr. Enligt forskarna har man i Norden övergått till ett sorts konsumtionssamhälle inom hälsovården. Stora framtida utmaningar med tanke på serviceproduktionen är finansieringen av servicen, relationen mellan den offentliga och privata sektorn och tryggandet av tillgång till arbetskraft.

I sitt anförande konstaterade minister Risikko att medborgarna vill ha och behöver information om hur effektiva hälsovårdstjänsterna är och om hur väl de fungerar. I grund och botten finns hälsovårdstjänsterna till för våra medborgare och därför skall vi se till att de offentliga uppgifterna är pålitliga, sade minister Risikko.

Enligt minister Risikko måste kostnadseffektiviteten inom hälsovården förbättras. I sitt anförande konstaterade ministern att det är relativt lätt att få information om mängden service som erbjuds, men mycket svårare att få information om kvaliteten och kostnaderna för vården.

Vid mötet diskuterades också om en gemensam nordisk influensavaccinproduktion. En gemensam vaccinproduktion kunde säkerställa de nordiska ländernas vaccinförsörjning vid en eventuell influensapandemi. Utredningsarbetet fortsätter under ledning av Nordiska ministerrådet.

Vid mötet behandlades dessutom de nordiska institutionerna inom social- och hälsovårdsområdet. De nordiska länderna fortsätter att jobba för att olika verksamhetsformer samordnas och reformeras så att verksamheten kan bli mer modern och effektiv. Finland vill samordna de nuvarande institutionerna till en forsknings- och utbildningsinstitution som specialiserar sig i frågor angående välmående och hälsa.

I sitt anförande konstaterade minister Risikko att de nordiska institutionerna i bästa fall är ett bra redskap då olika tillvägagångssätt skall testas eller då information om de nyaste forskningsresultaten skall spridas. Det förutsätter ändå att tydliga politiska mål läggs upp och att institutionerna har en förmåga att förnya sig.

De nordiska ministrarna godkände den årliga statusrapporten om alkoholpolitiken i Norden. I takt med att alkoholfrågor får högre prioritet på ett internationellt plan blir det allt viktigare för de nordiska länderna att upprätthålla och utveckla sin expertis på området. De nordiska ministrarna vill stöda världshälsoorganisationen WHO och EU i arbetet med att minska på alkoholskadorna.

I samband med mötet överlämnades det Nordiska folkhälsopriset till medicine doktor Kirsten Lee från Danmark. Lee fick ta emot priset eftersom hon har drivit ett systematiskt utvecklingsarbete för att främja ett sunt och gott liv för invånarna i Köpenhamn. Lee har utmärkt sig som en främjare av folkhälsa också på ett internationellt plan. Under sin karriär har hon bland annat jobbat med utvecklingssamarbete.

För mer information: överinspektör Maria Waltari, tfn 050 364 7815, konsultativ tjänsteman Viveca Arrhenius, tfn 050 561 3833