Regeringens proposition med förslag till ny strålsäkerhetslag till riksdagen
Regeringen har lämnat en proposition med förslag till ny strålsäkerhetslag till riksdagen. Den nya lagen ska ersätta den nuvarande strålskyddslagen och den avses träda i kraft den 1 juli 2018. Genom lagen genomförs också EU:s nya strålskyddsdirektiv. Syftet med lagen är att skydda hälsan mot men som orsakas av strålning samt att förebygga och minska sådana miljöskador och andra skador som strålning orsakar.
I propositionen föreslås också ändringar i hälsoskyddslagen, strafflagen, kärnenergilagen, lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård, lagen om marknadskontrollen av vissa produkter samt lagen om godkännande som läkare som utför övervakning av hälsotillståndet hos strålningsarbetare i kategori A.
Strålsäkerhetslagen revideras i sin helhet
Exponeringssituationer som den nya lagen gäller är strålningsverksamhet, befintliga exponeringssituationer och nödsituationer med strålrisk. I EU:s strålskyddsdirektiv föreskrivs om ansvaret för företag som använder joniserande strålning, om säker användning av strålning och om strålskydd i nödsituationer och befintliga exponeringssituationer. Lagen förtydligar myndighetstillsynen och understryker principen att myndighetstillsynen ska bygga på riskbedömning.
Att genomföra strålskyddsdirektivet i Finland innebär många strukturella och terminologiska ändringar i strålsäkerhetslagstiftningen. Därför var det ändamålsenligt att se över strålsäkerhetslagstiftningen helt och hållet i samband med genomförandet av direktivet.
Exponeringen för strålning ska hållas så låg som möjligt
I den nya lagen framhävs att de sammanräknade fördelarna av strålningsverksamheten och skyddsåtgärderna ska vara större än den skada som dessa orsakar. Vid strålningsverksamhet och skyddsåtgärder ska den yrkesmässiga exponeringen och den exponering av allmänheten hållas utsätts för hållas så låg som det är praktiskt möjligt. Därtill ska den medicinska exponeringen begränsas till det som är nödvändigt för att uppnå avsedda undersöknings- eller behandlingsresultat eller för att kunna utföra de åtgärder som situationen gäller.
Genom förslaget preciseras bestämmelserna för situationer där strålningen utöver patienten även riktas mot symptomfria personer.
Lagen preciserar också bestämmelserna om exponering för naturlig strålning, såsom exponering för radon inomhus och sådant arbete som innebär exponering för naturlig strålning till exempel i gruvor.
Verksamhetsutövarens ansvar accentueras
I den förslagna strålsäkerhetslagen accentueras verksamhetsutövarens ansvar och en riskbaserad övervakning. En ny sak är att verksamhetsutövaren ska göra en säkerhetsbedömning som grundar sig på risker kopplade till verksamheten. I säkerhetsbedömningen ska den strålningsexponering som verksamheten förorsakar bedömas och eventuella strålsäkerhetsincidenter identifieras. I den beskrivs även åtgärder för tryggande av strålsäkerheten samt för förebyggande av och beredskap för identifierade strålsäkerhetsincidenter.
Inom verksamhet som kräver säkerhetstillstånd ska verksamhetsutövaren enligt verksamhetens art och omfattning anlita en strålsäkerhetsexpert vid planering, genomförande och övervakning av arbetstagarnas och allmänhetens strålskydd. Dessutom ska verksamhetsutövaren utse en strålsäkerhetsansvarig till sin hjälp. I det praktiska arbetet övervakar denna att man på arbetsplatsen sörjer för strålsäkerheten och att bestämmelser och anvisningar iakttas.
Strålsäkerhetsexperten och den strålsäkerhetsansvariga ska ha behörighet och strålskyddskompetens enligt strålsäkerhetsslagen. Strålskyddsutbildningen kan ingå i en högskoleexamen eller avläggas separat som fortbildning.
Bestämmelser som gäller icke-medicinsk exponering tas in i lagen
I den nya lagen tas in bestämmelser om icke-medicinsk exponering av personer vid avbildning. Syftet är då inte i första hand att främja personens hälsa. Som exempel kan nämnas röntgenundersökningar för att utreda åldern hos invandrare.
Övervakningen av exponering för radon effektivare
I den föreslagna lagen ska exponering för naturlig strålning, såsom radon, i huvudsak behandlas på samma sätt som exponering för andra strålningskällor. Till följd av detta kan radonexponering i fortsättningen övervakas bättre än tidigare.
Enligt EU:s nya strålskyddsdirektiv är referensvärdet för radonhalter i bostäder, andra vistelseutrymmen och på arbetsplatser 300 Bq/m3. Om radonhalten inte trots försök i arbetslokaler kan sänkas under det föreskrivna referensvärdet, måste verksamhetsutövaren få ett av Strålsäkerhetscentralen beviljat säkerhetstillstånd för verksamheten. I sådana fall ska man sörja för arbetstagarens strålskydd såsom vid annan strålningsverksamhet: till exempel den strålningsdos som arbetstagaren exponeras för ska beräknas kontinuerligt och resultaten ska överföras till dosregistret för arbetstagare.
I strålsäkerhetslagen och i bestämmelser som ska utfärdas med stöd av den ska det tydligare än tidigare föreskrivas om hur man ska anmäla verksamhet som eventuellt orsakar radonexponering till Strålsäkerhetscentralen. Samtidigt preciseras bestämmelserna om skyldigheten att utreda radonhalter samt skyldigheten att begränsa radonhalter.
Bestämmelserna om icke-joniserande strålning ses över
Genom lagen ändras också bestämmelserna om icke-joniserande strålning trots att strålskyddsdirektivet inte omfattar icke-joniserande strålning. Orsaken är den snabba tekniska utvecklingen av anordningar för icke-joniserande strålning och att det finns många olika tillämpningar. Ändringen garanterar att tillämpningen av icke-joniserande strålning är säker och skapar förutsättningar för en effektiv, riskbaserad tillsyn.
I enlighet med grundlagen förs vissa bestämmelser i förordningar samt Strålsäkerhetscentralens nuvarande anvisningar i tillämpliga delar över till lagen. Genom lagen preciseras de gällande bemyndigandena att utfärda förordning och ges Strålsäkerhetscentralen bemyndigande att meddela föreskrifter om vissa specifika eller tekniska ärenden.
Ytterligare information:
Helena Korpinen, regeringssekreterare, tfn 02951 63317
Mikko Paunio, medicinalråd, tfn 02951 63312 (den 29.3-6.4)