Familjedagvårdare och arbetstidslagen

Tillämpningsområdet för arbetstidslagen utvidgades genom en lagändring så att det också omfattar familjedagvårdarnas arbete (ändring 991/2010, RP 100/2010). Genom ändringen förkortades familjedagvårdarnas regelbundna veckoarbetstid till 40 timmar. Samtidigt ändrades arbetstidslagen så att periodarbetstid ska kunna tillämpas även på familjedagvård enligt lagen om barndagvård. Detta underlättar användningen av mer flexibla arbetstidsarrangemang i kommunerna.

Ändringens mål är att förbättra familjedagvårdarnas arbetstidsskydd och främja deras likabehandling såväl inom yrkesgruppen som på arbetsmarknaden i allmänhet. Ett annat mål är att säkerställa uppfyllandet av arbetstidsdirektivets krav i alla anställningsförhållanden inom barnavårdsarbetet.

Arbetsmarknadsparterna har avtalat om att de nya bestämmelserna ska börja tillämpas 1.8.2011.

Karakteristiskt för familjedagvårdens verksamhet är systemets beroende av familjedagvårdaren som person. På grund av ändringen av arbetstidslagen är ordnandet av reservvård en av de viktigaste frågorna när det gäller familjedagvårdens funktionalitet.

I motiveringen till regeringspropositionen om ändring av arbetstidslagen konstateras att man i arbetsarrangemangen för barndagvård måste beakta kraven på vårdens kvalitet enligt dagvårdslagen. Barndagvården ska i alla situationer erbjuda barnet fortgående, trygga och varma människorelationer, en verksamhet som på ett mångsidigt sätt stöder barnets utveckling samt en med tanke på barnets utgångssituation gynnsam uppväxtmiljö. Från dessa grundläggande utgångspunkter ska man inte avvika.

Familjedagvården ska planeras som en del av kommunens totala dagvård. Vid planeringen sammanjämkas familjedagvårdarnas arbetstider och barnens vårdbehov under olika tider, med beaktande av barnets bästa. Utjämningsperioderna som placerats i perioderna ska ordnas planenligt och ändamålsenligt. Vårdarnas arbetstider kan veckovis utjämnas genom arrangemang som kommunen funnit lämpliga (till exempel vårdarnas cirklar) eller periodvis (till exempel lediga dagar). Det är rekommendabelt att placera vårdarnas ledigheter vid sådana tidpunkter då barnens vårdbehov är mindre. Exempel på sådana tider är semestertider och barnens regelbundna lediga dagar.

Ändringen av arbetstidslagen förutsätter en ännu noggrannare planering när det gäller ordnandet av familjedagvården. Lagändringen förutsätter att avtalspraxis i fråga om familjedagvården preciseras när vårdplanerna för barn och familjedagvårdarnas arbetsskiftsförteckningar görs upp. Det är viktigt att bedöma familjernas behov av dagvård. Klientstyrningen betonas för att man för varje barn och familj ska hitta den form av dagvård som bäst lämpar sig för deras behov. Kontinuerliga och bestående vårdrelationer för barn ska tryggas planmässigt. En tillräcklig dimensionering av personalen och personalens behörighet ska säkerställas i alla situationer.

Ett tillräckligt antal yrkesutbildade personer inom vård och uppfostran är en av de mest centrala faktorerna i fråga om dagvårdens trygghet. I 8 § i förordningen om barndagvård föreskrivs om dimensionering av familjedagvårdspersonalen. Dessutom måste man beakta bestämmelserna om daghemmets och familjedaghemmets personalstruktur i 6 och 8 § i förordningen om barndagvård samt behörighetsvillkoren för personalen. Vid ordnandet av reservvården är det vid sidan av personalens tillräcklighet viktigt att även se till att personalen är yrkesutbildad och personalens utbildning motsvarar behörighetsvillkoren. Dessa bestämmelser ska även iakttas vid tillfälliga vårdarrangemang.

I samtliga familjedagvårdsarrangemang ska man sörja för förutsättningarna för en högklassig vård enligt lagen (36/1973) och förordningen om barndagvård (239/1973).

Tarja Kahiluoto, konsultativ tjänsteman, social- och hälsovårdsministeriet,
tfn 09 1607 3227
Johanna Huovinen, regeringssekreterare, social- och hälsovårdsministeriet,
tfn 09 1607 4352
Päivi Kantanen, äldre regeringssekreterare, arbets- och näringsministeriet,
tfn 01060 48938