Prehospital akutsjukvård behöver ett nationellt datalager
Prehospital akutsjukvård är en viktig del av social- och hälsotjänsterna och den ska fungera bättre än för närvarande genom nätverk tillsammans med andra nationella säkerhetsaktörer. Det är dessutom nödvändigt att skapa ett nationellt datalager för prehospital akutsjukvård i Finland anses det i en utredning som social- och hälsovårdsministeriet låtit göra.
I utredningen bedöms för första gången de uppgifter som hör till den prehospitala akutsjukvården på ett så här omfattande sätt. Utredningen grundar sig på alla de uppdrag inom prehospital akutsjukvård i landet som kommit från nödcentralerna under fem års tid. Den prehospitala akutsjukvården är en mycket central aktör hos nödcentralerna, och nödcentralsverksamheten har en betydande effekt på hälso- och sjukvårdens patientströmmar och användningen av resurserna för jourtjänstgöring.
En central slutsats i utredningen är att det är nödvändigt att skapa ett nationellt datalager för prehospital akutsjukvård i Finland. I dagens läge kan man inte ta fram den prehospitala akutsjukvårdens centrala nyckeltal på riksnivå. Därför kan man inte heller pålitligt utvärdera de ändringar som har skett i systemet. På nationell nivå känner man inte ens till antalet patienter som den prehospitala akutsjukvården haft.
Datalagret för prehospital akutsjukvård är en förutsättning för att användningen av resurserna kan planeras och styras i realtid och på ett ändamålsenligt sätt både inom de framtida samarbetsområdena och nationellt. I datalagret bör man samla de nationella operativa uppgifter som beskriver den prehospitala akutsjukvården (nödcentralsdatasystemet, myndigheternas fältsystem). Till dem ska dessutom fogas de patientuppgifter som har samlats in nationellt (den nationella patientjournalen för prehospital akutsjukvård, patientdataarkivet).
Prehospital akutsjukvård måste ses som en närtjänst för människorna
Enligt utredningen ska man i planeringen av prehospital akutsjukvård beakta både ändringarna i verksamhetsfältet och behovet att bättre än för närvarande bilda nätverk med andra närtjänster inom socialvården och hälso- och sjukvården.
Enligt statistiken har den prehospitala akutsjukvården inte längre endast patienter i nödläge, utan allt oftare ett brett spektrum av jourpatienter. En stor del av klienterna är bl.a. äldre personer som bor på vårdhem eller omfattas av hemvården.
Ett av målen med social- och hälsovårdsreformen är att den prehospitala akutsjukvården är en närtjänst som ges i hemmet. Patienterna behöver inte alltid transporteras till sjukhuset eller hälsovårdscentralen för bedömning av behovet av vård när bedömningen görs och prehospital akutsjukvård ges redan hemma. Patienten kan vid behov hänvisas också till andra tjänster än till läkarjouren.
I utredningen rekommenderas att lednings- och samordningscentraler för jourverksamhet inom social- och hälsovårdsväsendet inrättas inom de fem framtida samarbetsområdena. Detta är nödvändigt med tanke på riskbedömningen av uppgifterna och en ändamålsenlig användning av resurserna.
Också medborgarnas telefonrådgivning och telefonvägledning inom hälso- och sjukvården koncentreras till dessa centraler. Telefonrådgivning som ges av yrkespersoner inom hälso- och sjukvården förbättrar den ändamålsenliga användningen av resurser och betjänar medborgarna i och med att de får ändamålsenliga tjänster.
I utarbetandet av utredningen deltog också FinnHEMS Oy, vissa sjukvårdsdistrikt och Nödcentralsverket.
Ytterligare information:
Lasse Ilkka, specialsakkunnig, SHM, tfn 0295 163995
Liisa-Maria Voipio-Pulkki, direktör, SHM, tfn 0295 163382