Regeringen Sipiläs slutrapport om landskaps- och vårdreformen färdig

Man har i samband med den kontrollerade nedläggningen av Juha Sipiläs regerings landskaps- och vårdreform utarbetat en slutrapport som utgavs den 4 juni 2019. Rapporten innehåller en beskrivning av beredningen av reformen under åren 2015-2019 ur den nationella beredningens perspektiv. Rapporten har utarbetats av tjänstemän och andra aktörer som deltagit i beredningen på ett centralt sätt.

Omfattningen, den samhälleliga betydelsen och förankringen i medborgarnas vardagliga service av landskaps- och vårdreformen som regeringen Sipilä inledde gjorde reformen till ett exceptionellt regeringsprojekt. Reformen hade ambitiösa målsättningar och den hade en aldrig tidigare skådad omfattning i den finländska förvaltningshistorien.

Beredandet och verkställandet av reformen genomfördes vid ministerierna och inom olika förvaltningsområdens ämbetsverk och inrättningar, inom landskapsvisa projekt samt vid servicecenter. Beredningen av landskaps- och vårdreformen genomfördes med hjälp av ministerieöverskridande tväradministrativt samarbete och i nära interaktion med beredarna i landskapen. Den nya berednings- och verksamhetsmodellen är en av de största framgångarna med reformen, och den bör utnyttjas även i framtiden.

Den centrala slutsatsen i rapporten är att man vid inledandet av omfattande reformer bör reservera tillräckligt med tid för övergripande organisering av projekthelheten. Då nya projekt inleds är det väsentligt att beredningen styrs av tydliga målsättningar som delas av samtliga parter och som uppfattats enhetligt. Rekommendationen är att man redan i början av projektet satsar både i formella och i friare samarbetsformer och ser till att olika organisationer får möjlighet att delta i planeringen av projektet.

Reformen inleddes 2015 snabbt för de arbetsgruppers del som svarade för lagberedningen, men den övergripande organiseringen var bristfällig på sina ställen. Ledandet av reformen försvårades också av att de politiska riktlinjerna förändrades och beredningen påverkades av att processen hela tiden präglades av brådska.

Målet med landskaps- och vårdreformen var att erbjuda människor jämlikare tjänster, att minska hälso- och välfärdsskillnaderna samt att dämpa på kostnadsökningen. Reformen syftade till att förstärka basservicen, utnyttja digitala tjänster på ett effektivare sätt samt att minska på en stor del av hållbarhetsunderskottet inom den offentliga ekonomin. Avsikten var att cirka 3 miljarder euro av regeringens sparmål på 10 miljarder euro skulle nås med hjälp av social- och hälsovårdsreformer före år 2029.

Beredningen av social- och hälsovårdsreformen upphörde den 8 mars 2019 då statsminister Juha Sipiläs regering avgick, och det inte längre fanns några förutsättningar för fortsatt beredning av social- och hälsovårdsreformen.

Landskaps- och vårdreformens slutrapport på finska. Den svenskspråkiga översättningen publiceras under sommaren.

Ytterligare information:

Päivi Nerg, understatssekreterare, FM, (fö[email protected])
Jani Pitkäniemi, överdirektör, FM, (fö[email protected])
Pasi Pohjola, avdelningschef, SHM (fö[email protected])