Undersökning: Ganska få av de personer som under en lång tid fått sjukdagpenning deltar i rehabilitering – det är motiverat att effektivera stödet för arbetsförmågan

Kontrollpunkter under sjukdagpenningsperioder: Slutrapporten för projektet Rehabilitering och återgång till arbete har publicerats. Inom projektet utreddes deltagandet i rehabiliteringen bland personer som fått sjukdagpenning under perioder av olika längder samt återgången i förvärvsarbete och andra ställningar på arbetsmarknaden.

Enligt en färsk undersökning deltar personer med långa sjukdagpenningsperioder relativt sällan i rehabilitering som ordnas av FPA eller arbetspensionsanstalterna. Ju längre personen fått sjukdagpenning, desto sällsyntare är det att personen återgår i förvärvsarbete och desto mer sannolikt att personen går i invalidpension. Nya kontrollpunkter som lades till sjukdagpenningssystemet 2012 ledde till att deltagandet i rehabilitering ökade, men de ökade inte deltagandet i förvärvsarbete efter sjukdagpenningsperioden.

Syftet med de kontrollpunkter som fastställts för sjukdagpenningssystemet är att säkerställa att rehabiliteringsbehovet av den person som är arbetsoförmögen och hens möjligheter att återgå i arbetet utreds tillräckligt tidigt. I undersökningen granskades deltagandet i rehabilitering och ställningen på arbetsmarknaden efter sjukdagpenningsperioden hos de personer som fått sjukdagpenning minst 60, 90, 150 eller 230 dagar. Dessutom producerade undersökningen information om hur 30–60–90-regeln som infördes 2012 fungerar. 

Enligt resultaten hade relativt få av de personer som under en lång tid fått sjukdagpenning deltagit i rehabilitering som ordnas av FPA eller arbetspensionsanstalterna. "Till exempel hade endast var sjunde av de personer som fått sjukdagpenning 230 dagar deltagit i rehabiliteringen som ersätts av FPA eller arbetspensionsanstalterna före kontrollpunkten efter att dagpenningsperioden började", säger FPA:s forskningschef Jenni Blomgren. 

Ju fler sjukdagpenningsdagar personen hade haft, desto mindre sannolikt var det att personen under två års uppföljningsperiod återvände till förvärvsarbete och desto mer sannolikt var det att personen gick i invalidpension. Arbetsmarknadsstigarna efter kontrollpunkterna för sjukdagpenningsperioderna var i de flesta fall fragmenterade – även hos de personer som under uppföljningen övergick till förvärvsarbete. Särskilt personer med arbetslöshetsbakgrund som länge fått sjukdagpenning övergick sällan till förvärvsarbete efter sjukdagpenningsperioden.

Införandet av nya kontrollpunkter i sjukdagpenningssystemet 2012 ökade deltagandet i rehabilitering bland de personer som under en lång period fått sjukdagpenning, men lagändringen ökade inte det senare deltagandet i förvärvsarbete. ”Lagändringens mål har således inte helt och hållet nåtts”, konstaterar Mikko Laaksonen, specialforskare vid Pensionsskyddscentralen.

Stöd för arbetsförmågan hos personer som under en lång tid får sjukpenning måste effektiveras ytterligare 

Förlängningen av sjukdagpenningsperioderna bör förebyggas i ett tidigt skede så att man kan vända trenden mot arbetsliv i stället för invalidpension. Arbetsförmågan hos de personer som länge fått sjukdagpenning kunde stödjas bland annat genom att effektivera deltagandet i rehabilitering och andra tjänster som konstaterats vara effektiva, utveckla tjänster som stöder arbetsförmågan hos personer med arbetslöshetsbakgrund och andra personer utanför förvärvsarbetet, öka samordningen mellan de olika aktörerna samt stärka informationsutbytet och kunskapsbasen.

”Till exempel genom att på ett effektivare sätt utnyttja de kunduppgifter som samlas in i olika aktörers register kunde man på ett mer samordnat sätt följa och styra individuella förmåns- och servicestigar. Det skulle underlätta till exempel identifieringen av risker för arbetsoförmåga och servicebehov, hänvisningen av klienter till tjänster i rätt tid och tillsynen av verksamhetens effektivitet” säger Blomgren.

FPA och Pensionsskyddscentralen ansvarade för genomförandet av projektet. Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2022.

Mer information: forskningschef Jenni Blomgren, FPA, tfn 050 5522 286, [email protected], regeringssekreterare Kaisu Harju-Kolkka, SHM, tfn 0295 163 245, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.