Försök med servicesedlar

I försöken med servicesedlar utvecklade och observerade man valfrihet, kundorientering och samordning i fråga om social- och hälsovårdstjänsterna.

Försöksverksamheten inleddes på olika håll i Finland i början av 2017 och utvidgades etappvis. Försöksprojekten avslutades i oktober 2019.

I försöken tillämpades gällande lagstiftning lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården och lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården). Social- och hälsovårdsministeriet finansierade de regionala försöken och svarade för samordningen av projektet på riksnivå.

Vad gjordes i försöken?

Med hjälp av en servicesedel erbjöds kunderna inom social- och hälsovården större valmöjligheter i olika servicesituationer. I försöken fokuserade man även på att göra tjänsterna mer kundorienterade och samordnade och på att utveckla verksamhetsrutinerna inom både de offentliga och de privata tjänsterna.

Till innehållet omfattade försöken ett eller flera av följande delområden:

1) Social- och hälsocentraler

Invånarna i försöksområdet hade med hjälp av en servicesedel kunnat byta från en kommunal hälsovårdscentral till en privat hälsovårdsstation. Utifrån det observerade man hur valfriheten inverkar på tillgången och kvaliteten på mottagningstjänster på basnivå. Det tillhandahölls rådgivning om socialservice i anslutning till läkarmottagningarna och sjukskötar- eller hälsovårdarmottagningarna, vilket utvecklade hälsovårdscentralerna till mer heltäckande social- och hälsocentraler. Det gjorde att samordningen av tjänsterna stärktes.

2) Mun- och tandvård

Invånarna i försöksområdet hade haft möjlighet att bli kunder hos en privat tandklinik (mun- och tandvårdsenhet). Kunderna hade alltså kunnat välja att gå till en privat tandläkare i stället för att använda sig av de kommunala mun- och tandvårdstjänsterna.

3) Personlig budget

Kunder som behöver en stor mängd tjänster hade kunnat ta i bruk en personlig budget. Med hjälp av budgeten hade kunden haft möjlighet att välja tjänster som utförs av privata tjänsteproducenter. Typiska användare av budgeten var kunder inom äldreomsorgen och funktionshinderservicen. I verksamhetsmodellen med personlig budget hade personalen noggrant satt sig in i kundens behov och situation som helhet. Det var väsentligt att kunden gjordes delaktig i processen.

Hurdana resultat har försöken gett?

Med hjälp av försöken utreddes

• vilka konsekvenser kundens valfrihet har för tillgången och kvaliteten på social- och hälsovårdstjänsterna
• hur kundorienteringen kan förbättras
• hur kunden kan göras delaktig i planeringen av de egna tjänsterna
• hurdana fördelar samordning av socialservice och hälso- och sjukvårdstjänster ger
• hur olika modeller för prissättning av och ersättning för tjänsterna inverkar på de totala kostnaderna för social- och hälsovårdstjänsterna och vilken ersättningsmodell som fungerar bäst
• hurdan huvudmannens, det vill säga kommunens, roll är och hurdant kunnande valfriheten kräver av kommunen
• hurdana informationssystem valfriheten förutsätter.

I försöken observerades att

• kunderna har varit nöjda med sina påverkningsmöjligheter
• valfriheten har sporrat både kommunala och privata aktörer att utveckla mer kundorienterade tjänster och tjänsternas kostnadsnyttoeffekt
• social handledning som en del av hälsovårdscentralernas tjänsteutbud har förbättrat samordningen av tjänsterna och minskat antalet onödiga läkarbesök
• de kunder som har övergått till en privat producent upplever att tillgången till tjänster förbättrats
• kommunernas förståelse av den egna produktionens innehåll och kostnader har förbättrats
• en personlig budget är ett fungerande sätt att öka kundernas självbestämmanderätt.

Mer om de observationer som gjorts och de lärdomar som fåtts hittills kan läsas på finska på den sida där alla utvärderingsrapporter samlats. En sammanfattning av resultaten av försöken publiceras i slutet av 2019 efter att försöken har avslutats.

• Utvärderingar och utredningar om försöken med servicesedlar (på finska)