Kommunen beslutar om att ta i bruk servicesedeln

Lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården träder i kraft från början av augusti. Lagen ger kommunen möjlighet att erbjuda sina klienter en servicesedel för att anskaffa sådana social- och hälsovårdstjänster som är på kommunens organisationsansvar. Undantag är sådan tjänster där klienten inte själv har möjlighet att välja  tjänsten eller serviceproducenten.

"Kommunerna har hittills också kunnat välja servicesedlar, men med lagen förtydligas deras användning", berättar överinspektör Virpi Vuorinen, som berett lagen.

Riksdagsledamöterna diskuterade under våren grundligt regeringens proposition, där rädslor och hotbilder i anknytning till servicesedeln fördes fram. Man fruktade att servicesedeln skulle leda till ojämlikhet och ökade hälsoskillnader mellan klienterna, tvärt emot regeringsprogrammets målsättningar. Man tänkte sig att välbärgade personer skulle utnyttja servicsedeln och få snabbare vård. De sämre beställda personerna skulle behöva köa för kommunens tjänster.

Enligt Vuorinen är kommunens egen verksamhet det avgörande för att minska skillnaderna i hälsa. Hur ska kommunen kunna rikta  servicen till dem som mest behöver tjänsterna. Kommunen besluter hur den organiserar tjänsterna: producera dem själv, använda köpta tjänster eller ge klienten en servicesedel.       

Kommunen kan utnyttja servicesedeln för att minska skillnaderna i hälsa till exempel så att den ger en servicesedel åt de personer som behöver "lättare" vård, och i kommunens egen service koncentrerar man sig på de klienter som behöver mycket och multiprofessionell vård.

"Då man uppgör en serviceplan för en klient ska man fundera på vems producerade tjänster som bäst passar för personen", säger Vuorinen.

"Sedeln kan utnyttjas för att avlasta köerna. Om en del av de som köar för kommunens tjänster tar en servicesedel, försnabbar det allas möjligheter att erhålla service". 

Kommunerna bestämmer värdet på servicesedeln. Sedelns värde måste ändå vara rimligt i förhållande till den egenriskandel som klienten får betala själv och till de kostnader som uppkommer för kommunen i samband med andra sätt att organisera tjänsten.

Sedeln täcker antingen helt eller delvis tjänsten som ska köpas. Sedelns värde kan vara inkomstrelaterat varvid självrisken blir mindre för obemedlade personer än för förmögna personer.  

Då en person skaffar behövlig service med hjälp av en sedel, och servicen är gratis för klienten eller patienten om den organiseras av kommunen på annat sätt, måste sedeln täcka hela servicens pris. I lagen finns även en paragraf om höjandet av värdet på servicesedeln: värdet på sedeln måste höjas om klientens utkomst eller förmåga att uppfylla sin försörjningsplikt äventyras på grund av köpet.

"Ingen ska behöva råka ut för behov av utkomstskydd på grund av servicesedelns självriskandel", klargör Virpi Vuorinen.

Då klienten får sedeln kan han eller hon köpa tjänsten av en serviceproducent som står på en förteckning upprätthållen av kommunen. I förteckningen godkänns serviceproducenter som uppfyller de i lagen nämnda kriterierna . Man behöver inte konkurrensutsätta serviceproducenterna i förteckningen. Däremot kan serviceproducenterna råka ut för att tävla om kvalitet och pris för att de som fått servicesedeln ska välja deras tjänster. 

"Avtal om köpta tjänster med sina konkurrensutsättningar gynnar ofta stora serviceproducenter. Servicesedeln är ett lättare alternativ för att köpa tjänster också av enskilda små serviceproducenter. Kommunen kan ändå inte garantera att en enskild, i förteckningen godkänd, producents tjänster köps. Valet är klientens", konstaterar Virpi Vuorinen.

Social- och hälsovårdsministeriet kommer att skicka ut anvisningar om användningen av servicesedlar. Virpi Vuorinen betonar att kommunerna kan ta i bruk servicesedeln så småningom enligt behov. Om kommunens egna tjänster är tillräckliga, har kommunen kanske inte alls i det här skedet behov av servicesedeln", konstaterar Virpi Vuorinen. 

"Klienten har inte subjektiv rätt att få en servicesedel för social- och hälsovårdstjänster efter att lagen trätt i kraft. Kommunen beslutar om att ta i bruk servicesedeln".

Merja Moilanen