Försöket med servicesedlar: Tillgången till läkartider och hälsostationens läge de viktigaste kriterierna

Kunderna byter tjänsteproducent i jämn takt, och deras val ser ut att vara bestående. I fråga om antalet remisser och jourbesök har man inte kunnat se någon tydlig utvecklingsriktning under försöket.

Enligt en halvtidsutvärdering av försöket med servicesedlar är det i synnerhet människor i arbetslivet samt företagare som utnyttjar valfriheten. Av dem har 23 procent valt en privat tjänsteproducent för social- och hälsovårdstjänster på basnivå. Orsaken till att välja en privat producent är tillgången till läkartider, medan en faktor som gör att människor väljer en offentlig tjänsteproducent är hälsostationens läge.

Halvtidsutvärderingen av försöket med servicesedlar gäller försök med mottagningstjänster för vilka kunden kan välja tjänsteproducent direkt. Försöken inleddes under 2017 i fem olika försöksområden: Tavastehus, Jyväskylä, Mellersta Nyland, Tammerfors och Övre Savolax. Under den första fasen av försöket med servicesedlar bodde sammanlagt 336 000 invånare inom de områden som försöken omfattade. Av dem hade nästan 20 000 (ca 6 %) valt en privat social- och hälsocentral som producent för social- och hälsovårdstjänster på basnivå före februari 2018. 

Valet ser ut att vara bestående

Den andel som valt en privat tjänsteproducent varierar områdesvis mellan 3 och 17 % (andel som bytt tjänsteproducent av alla potentiella kunder). Kunderna var som ivrigast att välja en privat tjänsteproducent genast när försöket inleddes, men därefter har antalet som byter tjänsteproducent mattats av. 

”Inom varje försöksområde är det dock fortfarande 40–50 kunder per vecka som övergår till en privat tjänsteproducent”, säger projektchefen Vuokko Lehtimäki. 

Andelen kunder som bytt tjänsteproducent fler än en gång har varit låg även i sådana områden där det är möjligt att byta tjänsteproducent en gång i månaden. 

På den privata sidan är kundbesöken oftast besök hos läkare (65–81 %), medan cirka hälften av besöken på de offentliga hälsostationerna är besök hos läkare. På den offentliga sidan görs det alltså fler besök hos sjukskötare. Ett undantag är Mellersta Nyland, där besök hos sjukskötare är vanliga även hos de privata tjänsteproducenterna. Besöken hos socialhandledare har varit väldigt få i de försök där besök hos socialhandledare har hört till tjänsteutbudet (Jyväskylä, Tavastehus, Tammerfors).  

De flesta av de som deltagit i försöket anser att det i regel är smidigt eller ganska smidigt att få tillgång till tjänsterna. Den kritik de gett gäller kötider samt telefontjänst och tidsbeställning som inte fungerar. Många är också bekymrade över skyddet för personuppgifterna, t.ex. vilka uppgifter som överförs mellan producenterna och vem som har tillgång till olika uppgifter. 

I försöken har kundrespons samlats in via e-post, sms och telefon. I Jyväskylä har ett kundråd fungerat som kommuninvånarnas kanal för att redan i planeringsskedet föra fram åsikter om reformen av social- och hälsovårdstjänsterna.

Via kundrespons och kundenkäter har det kommit fram att många kunder saknat information om försöken och att den anordnande organisationens information inte har nått ut till alla potentiella målgrupper för försöken i kommunerna. 

”Riktad och personlig kommunikation ser ut att nå invånarna och kunderna bäst, och därför bör man fortsatt satsa på att förmedla information via flera olika kanaler och på olika nivåer”, understryker Lehtimäki. 

Kapitationsersättningen varierar mellan de olika försöken

De som ordnar försöken har under försöken betalat kapitationsersättningar* till ett sammanlagt belopp av 2,63 miljoner euro. Mest ersättning har betalats för åldersgruppen 7–64 år. I denna åldersgrupp sker flest byten av producent. Eftersom ersättningsmodellerna är olika i olika försöksområden, är det inte möjligt att göra någon direkt jämförelse mellan områdena. De olika ersättningsmodellernas inverkan på de totala kostnaderna kommer att granskas mer ingående i ett senare skede av utvärderingen av försöken.  

De kapitationsersättningar som har betalats till privata tjänsteproducenter har ställts i relation till antalet besök. När kapitationsersättningens storlek beräknas per besök varierar den mellan olika tjänsteproducenter inom försöken. Kapitationsersättningens storlek per besök varierar i försöksområdena mellan 40 och 80 euro. Beräknade jämförelseuppgifter från de offentliga tjänsteproducenterna fanns inte att tillgå vid denna halvtidsutvärdering.

De offentliga hälsostationer som är med i försöket och de offentliga hälsostationer som fungerar som kontrollgrupp har lika stora totala kostnader. Kostnaderna är lika stora också ställda i relation till antalet besök på hälsostationerna.

Endast små skillnader i antalet remisser

Det är endast små skillnader mellan privata och offentliga aktörer i antalet remisser och jourbesök. I alla försöksområden har antalet remisser i relation till antalet läkarbesök varit något högre hos de offentliga hälsostationer som deltar i försöket än hos de privata aktörerna. Skillnaderna är dock ganska små. 

Utvärderingen och datainsamlingen samordnas av Owal Group Oy, som samarbetar tätt med social- och hälsovårdsministeriets sakkunniga och de regionala försöken.

*Kapitationsersättning: Med kapitationsersättning avses det belopp som landskapet betalar en producent av social- och hälsovårdstjänster för varje person som är registrerad som kund hos producenten. 

Ytterligare information

projektchef Vuokko Lehtimäki, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 256, fornamn.efternamn@stm.fi

• På finska: Vaihtaneiden määrät ja muita kuvaajiaFilen öppnas i en ny flik pdf 304kB
• Hela rapporten på finska: Valinnanvapauskokeilun väliraportti Q1 2018Filen öppnas i en ny flik pdf 1.1MB

Försöket med servicesedlar är en del av regeringens spetsprojekt Kundorienterad service. För närvarande pågår regionala försök för att studera kundbeteendet när kunderna ska välja producent av social- och hälsovårdstjänster. I försöken granskas dessutom valfrihetens inverkan på tillgången till och kvaliteten på social- och hälsovårdstjänsterna. I projekten inom ramen för försöket med servicesedlar tillämpas för närvarande den gällande lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården (569/2009). De regionala försöken inom försöket med servicesedlar kallas även försök med valfrihet. Läs mer: Alueuudistus.fi: Försök med servicesedlarLänk till en annan webbplatsÖppnas i en ny flik

Pilotförsök med valfrihet ska genomföras fr.o.m. den 1 juli 2018 i enlighet med den valfrihetsmodell som regeringen föreslagit. Huruvida pilotförsöken genomförs fastslås i juni 2018 när riksdagen fattar beslut om den lagstiftning som gäller social- och hälsovårdsreformen. Det har kommit in 18 ansökningar om att delta i pilotförsöken, en från varje landskaps område. Genom pilotförsöken med valfrihet testas i omfattande utsträckning den nya valfrihetsmodellen och de viktigaste elementen i den: social- och hälsocentralerna, mun- och tandvården, kundsedlarna och de personliga budgetarna. Läs mer: alueuudistus.fi: Pilotförsök med valfrihetLänk till en annan webbplatsÖppnas i en ny flik