FI SV

I framtiden kan vårdnadshavarna i större omfattning sköta sina barns ärenden på Mina Kanta-sidorna - yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska bedöma barnets mognad att besluta om den egna vården

Social- och hälsovårdsministeriet 19.12.2018 16.19 | Publicerad på svenska 20.12.2018 kl. 16.14
Pressmeddelande 218/2018
I framtiden kan vårdnadshavarna i större omfattning sköta sina barns ärenden på Mina Kanta-sidorna - yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska bedöma barnets mognad att besluta om den egna vården
Kanta/Kela

Vårdnadshavarnas möjlighet att sköta ärenden för sina barns räkning i tjänsten Mina Kanta-sidor utvidgas. En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska alltid i samband med att han eller hon träffar ett barn bedöma om barnet är moget att själv fatta beslut om sin egen vård. Om den yrkesutbildade personen bedömer att barnet är tillräckligt moget, får barnet själv besluta om föräldrarna ska kunna se uppgifter om barnet i tjänsten Mina kanta-sidor.

Utgångspunkten är att vårdnadshavaren svarar för vården av och omsorgen om barnet och vårdnadshavaren har rätt till patientuppgifter om sitt barn. Enligt lagen om patientens ställning och rättigheter har en minderårig patient emellertid rätt att fatta beslut om vården och förbjuda att uppgifter om hans eller hennes hälsa visas för vårdnadshavaren, om en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården bedömer att patienten kan sköta sina egna ärenden.

Verksamhetsmodellen för hälso- och sjukvården förändras betydligt då barnens uppgifter blir synliga för vårdnadshavarna i tjänsten Mina Kanta-sidor genast uppgifterna har antecknats och sparats i Kanta-tjänsten. Det är skäl att lägga särskild vikt vid bedömningen av den minderåriges mognad och utredandet av den minderåriges vilja för att hans eller hennes rätt till konfidentiell ärendehantering ska tryggas och vårdnadshavarna inte i misstag ska få sådana uppgifter som den minderårige inte avsett att vårdnadshavaren ska se. En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska därför vid varje besök på en mottagning bedöma om den minderårige är mogen att besluta om vården och utreda barnets vilja att visa uppgifterna innan uppgifterna sparas. 

Sannolikheten för att den minderårige är mogen att besluta om sina hälso- och sjukvårdsärenden ökar med åldern. I den nya verksamhetsmodellen är åldersgränsen 12 år för när en bedömning av mognaden måste göras i fråga om patientuppgiftssystemen. Vid behov kan det emellertid också förhindras att uppgifter om yngre barn syns. 

I verksamhetsmodellen beaktas den minderåriges rätt till konfidentiell ärendehantering inom hälso- och sjukvården samt vårdnadshavarnas rätt till patientuppgifter om sina barn för att kunna svara för vården av och omsorgen om barnen. Dessutom ska verksamhetsmodellen vara lämplig för alla olika tjänster och processer inom hälso- och sjukvården utan att det medför oskälig belastning i de yrkesutbildade personernas arbete. Den nya verksamhetsmodellen, som beaktar de olika parternas rättigheter och skyldigheter, tas i bruk genast när den är färdig och fungerar både i Kanta-tjänsten och de olika patientuppgiftssystemen. Det uppskattas att den tas i bruk år 2020.

För närvarande liksom också i framtiden har föräldrarna rätt att be om att få se sina minderåriga barns patientjournaler och få en kopia av dem, om inte den minderårige har förbjudit att uppgifterna lämnas ut. Vårdnadshavarna kan också nu se uppgifter om barn som är yngre än 10 år i tjänsten Mina Kanta-sidor. På detta sätt möjliggjordes det att vårdnadshavarna kan se de minsta barnens patientuppgifter redan innan skötseln av ärenden för annans räkning helt tagits i bruk. Vid behov har det kunnat förhindras att uppgifterna syns för en vårdnadshavare. 

Vårdnadshavarnas möjlighet att sköta ärenden i tjänsten Mina Kanta-sidor endast i fråga om barn under 10 år har väckt mycket diskussion i den allmänna debatten. Också justitiekanslersämbetet har ansett att begränsningen enligt åldern är klandervärd. I den nya verksamhetsmodellen finns ingen sådan begränsning. 

Ytterligare information

Ritva Halila, överläkare, tfn 0295 163 420
Arja Ruponen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 169
Anna Kärkkäinen, specialsakkunnig, tfn 0295 163 702