Vårdköerna till mun- och tandvården har blivit längre
Det dröjer längre att få mun- och tandvård nu jämfört med oktober 2006. För ett halvt år sedan kunde 76 procent av hälsovårdscentralerna erbjuda vård inom en månad. I mars 2007 lyckades endast 70 procent av hälsovårdscentralerna uppfylla villkoren för vårdgarantin. De här uppgifterna framgår ur en förfrågning som har gjorts av Stakes och social- och hälsovårdsministeriet i mars 2007. 201 hälsovårdscentraler svarade på förfrågningen.
För tillfället har 25 000 personer köat för tandvård i över sex månader, jämfört med 21 000 personer för ett halvt år sedan. Omkring hälften av dem (12 300) finns vid hälsovårdscentralerna i Helsingfors och Åbo. I förhållande till befolkningsmängden är situationen mest alarmerande vid hälsocentralerna i Kymmenedalens, Egentliga Finlands och Norra Karelens sjukvårdsdistrikt. Vårdköerna har dessutom blivit för långa på många andra håll och kommunerna borde genast börja jobba för att förkorta köerna och förverkliga vårdgarantin.
Klienterna lyckas få kontakt omedelbart med de flesta hälsovårdscentralerna och vid 83 procent av kontakttillfällena får de en uppskattning om vårdbehovet inom loppet av tre vardagar. Andelen hälsovårdscentraler där problem uppstår tidvis har ändå ökat litet. Tiden för hur länge det tar att få tandläkarvård har också förlängts en del. I mars 2007 fick 67 procent tandläkarvård inom tre månader. Motsvarande siffra låg på 73 procent i oktober 2006. Till munhygienisten lyckas finländarna fortfarande oftast reservera tid inom tre månader.
Kommunernas praxis gällande information om hur snabbt klienterna får vård borde förbättras. Endast 19 procent av hälsovårdscentralerna uppgav att de en gång per sex månader publicerar information om detta på sina hemsidor eller skickar ut ett allmänt meddelande. Hälsovårdscentralerna inom HNS-distriktet är mest aktiva att publicera information. Där informeras om vårdköerna en gång per sex månader eller oftare.
Vårdgarantin kan inte fullföljas utan mer arbetskraft
Bristen på arbetskraft är fortfarande det största hindret för vårdgarantin. Nästan två tredjedelar (61 procent) av hälsovårdscentralerna meddelar att bristen på tandläkare gör det svårt att fullfölja vårdgarantin. Siffran kan jämföras med 55 procent i oktober 2006. Var femte hälsovårdscentral lider av brist på munhygienister.
Social- och hälsovårdsministeriet anser att vårdgarantin inte kan förverkligas ifall tillgången till arbetskraften inte är tryggad. Ministeriet föreslår därför att det ökas på antalet utbildningsplatser. Bristen på tandläkare ökar inom de närmaste åren eftersom allt fler tandläkare pensioneras. Bristen på tandläkare är speciellt svår i västra och östra Finland eftersom de nyutexaminerade tandläkarna inte söker jobb i områdena. För att trygga mun- och tandvården måste antalet studieplatser vid den odontologiska utbildningen utökas och en utbildning påbörjas i östra Finland som ett samarbete mellan Kuopio och Uleåborg. Social- och hälsovårdsministeriet finansierar kommunala projekt med vilka unga tandläkare rekryteras till östra Finland.
Social- och hälsovårdsministeriet samarbetar med utbildningsministeriet för att öka på antalet utbildningsplatser inom den odontologiska utbildningen. Ministeriet vill också effektivera utbildningen i östra Finland. Ifall det inte satsas på utbildningen kommer antalet pensionerade tandläkare att överstiga antalet nyutexaminerade tandläkare inom de närmaste åren. Omkring 45 personer har utexamineratssom tandläkare under de senaste åren och i fortsättningen kommer omkring 130 tandläkare att gå i pension årligen.
Vårdgarantin trädde i kraft för två år sedan och hälsovårdscentralerna har en gång i halvåret svarat på hur väl garantin har förverkligats via en allmän förfrågning.
För mer information: utvecklingsdirektör Anne Nordblad, tfn (09) 160 73240, social- och hälsovårdsministeriet och överläkare Hannu Rintanen, tfn (09) 3967 2456, Stakes