Utredningspraxisen gällande sexuellt utnyttjande av barn bör förenhetligas
Kvaliteten på utredningar gällande misstankar om sexuellt utnyttjande av barn har förbättrats märkbart under de senaste årtiondena. Polisens och övriga myndigheters verksamhet bör ändå utvecklas så att utredningarna genomförs med tanke på barnets bästa, utan dröjsmål, så att alla parter tas i beaktande och i enlighet med juridisk praxis. En arbetsgrupp vars uppgift var att ta reda på hur sexuellt utnyttjande av barn kan utredas koordinerat och i samarbete mellan olika myndigheter överlämnade sitt förslag till omsorgsminister Paula Risikko i dag den 20 augusti. Det viktigaste syftet är att garantera att barnens rättigheter uppfylls i allt högre grad.
Arbetsgruppen anser att det är viktigt att kvaliteten på utredningarna gällande misstankar om sexuellt utnyttjande av barn uppföljs, utvecklas och styrs så att praxisen och tillvägagångssätten är enhetliga i hela landet.
Försök med Barnahus-verksamhetsmodellen även i FinlandArbetsgruppen vill att det även i Finland införs försök med Barnahus-verksamhetsmodellen som redan har tagits i bruk i övriga nordiska länder. Syftet med verksamhetsmodellen är att samla alla utredningar under ett tak så att barnet inte behöver åka från ett ställe till ett annat. Endast en, specialutbildad person skulle intervjua barnet. Polisen, åklagaren, barnskyddsmyndigheterna och hälsovården skulle arbeta tillsammans som en expertarbetsgrupp.
Försöket med Barnahus-verksamhetsmodellen skulle vara underställt en tväradministrativ lednings- och planeringsgrupp. På samma gång kunde man uppskatta behovet av krishjälp och fortsatt vård för barnet som råkat ut för utnyttjande samt föräldrarna. På så sätt tryggas hjälpen för både offret och de anhöriga.
Snabbare utnämning av intressebevakare och enhetligt samarbeteEnligt arbetsgruppen bör poliser och åklagare få rätt att av domstolen anhålla om förordnande av intressebevakning vid behov. En sådan möjlighet måste bifogas till den nya lagen om förundersökningar eftersom det skulle försnabba beslutet om intressebevakning och minska på onödiga fördröjningar under förundersökningen. Fördröjningar inträffar i synnerhet på stora orter när socialmyndigheterna är tvungna att anhålla om förordnande av intressebevakning då den misstänkte är barnets intressebevakare, intressebevakarens maka eller make eller annan person som står personen nära.
Det finns också utvecklingsbehov beträffande samarbetet olika myndigheter emellan. Det är i synnerhet viktigt att samarbetet mellan polisen och åklagaren gällande förundersökningen är kontinuerligt och så enhetligt som möjligt i hela landet. Det är viktigt att trygga myndigheternas yrkeskunskap då det gäller samtal med ett barn som har blivit utsatt för brott. Samtidigt är det skäl att granska och på nytt fastslå åldersgränserna enligt vilka ett barn kan höras i domstol. Arbetsgruppen vill att det utreds om åldersgränsen på 16 år som är fastslagen i lagen om ordnande av intressebevakningstjänster i förmyndarverksamheten är i enlighet med Europarådets konvention.
Utredningarna gällande våld mot barn bör finansieras av statenKostnadsansvaret för utredningar gällande sexuellt utnyttjande av barn överfördes från kommunerna till staten från och med den 1 januari 2009 då lagen om ordnande av intressebevakningstjänster i förmyndarverksamheten trädde i kraft. Lagen gäller utredningar i anslutning till misstankar om sexuellt utnyttjande av barn och utvärdering av skador som utförs inom hälsovården på begäran av polis, åklagare eller domstol. Arbetsgruppen föreslår att även kostnadsansvaret för utredningar gällande våld mot barn överförs till staten.
BakgrundSocial- och hälsovårdsministeriet tillsatte våren 2008 arbetsgruppen för utredning om sexuellt utnyttjande av barn för perioden 1 april 2008 till 31 maj 2009. Arbetsgruppens uppgift var att öka samarbetet mellan myndigheterna, koordinera forskning, stöda social- och hälsovårdssystemet och utarbeta förslag om behövlig lagstiftning, anvisningar och övervakning.
För mer informationTf. professor i ungdomspsykiatri, överläkare Eila Laukkanen, ungdomspsykiatriska enheten, Kuopio universitetssjukhus, tfn 044 717 2994, fö[email protected]
Regeringsråd Anne Koskela, social- och hälsovårdsministeriet, tfn (09) 160 74340, fö[email protected]
Bilagor
Lasten seksuaalisen hyväksikäytön selvittäminen (SHM:s rapporter 2009:30) (pdf, 912 kB)