Social- och hälsovårdsministeriets förslag till budget för 2005

De största anslagsökningarna i social- och hälsovårdsministeriets förslag beror på tilläggsfinansieringen till kommunerna för förbättringar inom social- och hälsovården, säkerställande av tillgången till social- och hälsovårdstjänster, föreslagna revideringar i sjukförsäkringen samt ökade sjukförsäkringskostnader. Indexjusteringarna av utgifterna för utkomstskyddet ökar utgifterna med cirka 57,5 miljoner euro. Anslagen används fortsättningsvis främst till pensioner, barnbidrag och sjukförsäkring samt i form av statsandelar till kommunernas social- och hälsovård.

Socialutgifterna beräknas uppgå till cirka 41,8 miljarder euro år 2005. Ungefär en tredjedel av dessa utgifter finansieras via statsbudgeten. Social- och hälsovårdsministeriets andel är två tredjedelar.

Den kommunala social- och hälsovården

Staten satsar fortsättningsvis på att utveckla välfärdstjänsterna. För den kommunala social- och hälsovården är målet att säkerställa fungerande och täckande tjänster som är tillgängliga för alla samt en grundläggande försörjning. Social- och hälsovårdsministeriet har startat flera utvecklingsprojekt som för sin del hjälper kommunerna att producera social- och hälsovårdstjänster som uppfyller de uppställda målen.

Den statsandel för driftskostnader inom social- och hälsovården som betalas till kommuner föreslås uppgå till 3 544,9 miljoner euro. Summan är cirka 226 miljoner euro (6,8 procent) högre än i årets budget. Av ökningen hänför sig drygt 110 miljoner euro till utvecklingen av kommunernas hälso- och sjukvårdssystem enligt det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet och utvecklingen av socialservicesystemet enligt utvecklingsprojektet för det sociala området. Av ökningen används 11,4 miljoner euro för att höja stödet för hemvård och privatvård av barn, 7,1 miljoner euro för att ordna fortbildning för personalen inom den kommunala socialvården och 91,7 procent för att höja statsandelsprocenten med 0,79 procentenheter.

Statsandelsprocenten för driftskostnaderna inom den kommunala social- och hälsovården höjs från nuvarande 31,82 procent till 32,98 procent år 2005. Som statsunderstöd för kommunernas hälso- och sjukvårdsprojekt föreslås 54,4 miljoner euro. Av understödet är 30 miljoner euro avsedda att användas till utvecklingsprojekt som stöder det nationella hälso- ochsjukvårdsprojektet. Resten används för projekt som verkställer utvecklingsprojektet för det sociala området och alkoholprogrammet samt för anläggningsprojekt inom social- och hälsovården.

Förslaget innehåller dessutom en ersättning på 55,3 miljoner euro för utgifter i samband med systemet för utjämning av stora kostnader för barnskyddet, vilket är 8 miljoner euro (17 procent) mera än i årets budget.

I förslaget ingår också ersättning för utgifter i samband med ordnande av förlikning i brottmål. Ersättningen föreslås uppgå till 1,6 miljoner euro år 2005. Förslaget betyder att förlikning i brottmål blir permanent och att förlikning skall vara tillgänglig i hela landet på lika villkor.

Förbättring av familjernas ställning

Minimibeloppet för dagpenning inom sjukförsäkringen höjs med 3,75 euro per dag. Höjningen riktar sig till sjuk-, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningen samt den särskilda moderskapspenningen. Ändringen höjer på motsvarande sätt också minimibeloppet för dagpenning enligt lagen om rehabiliteringspenning. Minimidagpenningen är 15,20 euro per dag från början av år 2005. Höjningen ökar statens utgifter med sammanlagt 14,8 miljoner euro. Samtidigt justeras bestämningsgrunden ifråga om graviditeter som tidsmässigt infaller nära varandra och för kortvariga anställningar. De kostnader som familjeledigheterna förorsakar arbetsgivare utjämnas bättre än tidigare genom en höjning av ersättningen till arbetsgivare för semesterkostnader för den tid som föräldrapenning betalas. Justeringarna ökar sjukförsäkringsutgifterna med 12,4 miljoner euro år 2005.

Vårdpenningen enligt stödet för hemvård av barn höjs med 42 euro i månaden och vårdpenningen enligt stödet för privat vård av barn med 19,60 euro i månaden från och med den 1 januari 2005. Efter förhöjningen är vårdpenningen enligt stödet för hemvård av barn 294,28 euro i månaden och enligt stödet för privatvård av barn 137,33 euro i månaden.

I anslutning till social- och hälsovårdsministeriet inrättas en barnombudsmannatjänst 1.9.2005. Barnombudsmannen har i uppgift att bevaka och främja barnens rättigheter och förmåner tillsammans med andra myndigheter.

Sjukförsäkringsutgifterna

För godkännande av nya läkemedel till förteckningen över läkemedel som omfattas av specialersättning reserveras, liksom under tidigare år, 8,4 miljarder euro. Inbesparingen av att sammanslå offentliga trafiktjänster uppskattas till 1 miljon euro år 2005. Säkerställandet av tillgången till offentlig hälso- och sjukvård medför att sjukförsäkringsersättningarna för behandling i specialavgiftsklass slopas före utgången av år 2008.

Sjukförsäkringsutgifterna beräknas stiga nästa år med 7 procent. Det här beror främst på de ökade utgifterna för sjukdagpenning och läkemedelsersättningar. Sjukförsäkringsutgifterna beräknas uppgå till knappt 3,7 miljarder euro år 2005. Förändringarna antas öka statens andel av sjukförsäkringen med cirka 30 procent. Sammanlagt styr staten 3,1 miljarder euro till folkpensions- och sjukförsäkringsfonden, redovisningen av mervärdesskatten (1,0 miljarder euro) inberäknad.

Pensionsutgifterna

Statens andel av folkpensionsutgifterna sjunker med 3 procent, dvs. cirka 55,0 miljoner euro jämfört med årets budget. Totalt har det under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel för nästa år reserverats drygt 1,6 miljarder euro för pensioner. Av summan används drygt 1,05 miljarder till folkpensioner, 415 miljoner euro till lantbruksföretagarpensioner, 61 miljoner euro till företagarpensioner och 37 miljoner euro till sjömanspensioner. Av anslagsbeloppet beror ca 15 miljoner euro på indexhöjningar av förmånerna för pensionstagare.

Arbetspensionerna finansieras i huvudsak genom arbetsgivares och arbetstagares försäkringsavgifter. Inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde deltar staten i finansieringen av företagar-, lantbruksföretagar- och sjömanspensioner. Folkpensionerna, som utgör cirka 15 procent av de totala pensionsutgifterna, finansieras i huvudsak genom arbetsgivares försäkringsavgifter samt med statliga medel.

Pensionsreformen och förnyade indexjusteringar

Med den pensionsreform som träder i kraft den 1 januari 2005 försöker man uppmuntra äldre arbetstagare att stanna kvar i arbetslivet längre än idag, så att den genomsnittliga pensioneringsåldern skulle stiga från nuvarande 59 år med 2-3 år fram till 2010. Åldern för ålderspension blir flexibel på så sätt att pensionen intjänas enligt en högre procent om en arbetstagare inte går i pension vid uppnådd pensionsålder. Med reformen försöker man dessutom göra sättet för beräkning av de inkomster som utgör grund för pensionen klarare och rättvisare. Även arbete som utförts under 23 års ålder berättigar till pension, och i pensionsbeloppet beaktas inkomsterna under hela arbetskarriären. Pension intjänas också under den tid en person sköter sina barn eller studerar. Vid ingången av år 2009 tas en s.k. livslängdskoefficient i bruk, genom vilken pensionsskyddet anpassas till den ökade livslängden.

Från och med den 1 januari 2005 justeras alla löpande arbetspensioner med ett pensionsindex där utöver prisnivån beaktas en reell ökning av inkomstnivån med 20 procent. För justering av de inkomster som ligger till grund för pensionen införs en lönekoefficient, där utöver prisnivån ingår en reell ökning av inkomstnivån med 80 procent. Samma lönekoefficient används också vid justering av inkomstgränser i fråga om dagpenning inom sjukförsäkringen och rehabiliteringspenning samt för justering av inkomster som ligger till grund för dagpenningar inom sjukförsäkringen, rehabiliteringspenningoch vid undantagsfall även för arbetslöshetsdagpenning. Löpande minimirehabiliteringspenningar justeras i fortsättningen med folkpensionsindexet och andra rehabiliteringspenningar med pensionsindexet.

Utkomstskyddet för arbetslösa

År 2005 beräknas arbetslöshetsnivån sjunka från nuvarande 8,8 procent till 8,3 procent, vilket minskar såväl utgifterna för statsandelar till arbetslöshetskassorna som utgifterna för bastryggheten. Grunddagpenningen för arbetslösa höjs så att den motsvarar förändringen i levnadskostnaderna. Företagarnas utkomstskydd vid arbetslöshet justeras så att en företagare som blir löntagare eller en löntagare som blir företagare inte går miste om sina förmåner. De verkningar som företagarnas utkomstskydd vid arbetslöshet har på de totala utgifterna är ringa.

Enligt förslaget höjs grunddagpenningen för arbetslösa så att den motsvarar förändringarna i levnadskostnaderna, dvs. från 23,16 euro till 23,30 euro per dag.

Utkomstskyddet

Utkomstskyddet utvecklas genom förebyggande åtgärder. Målet är att göra arbetslivet mera lockande, vilket genomförs med det s.k. VETO-programmet. Programmet följer upp verkningarna av pensionsreformen och främjar projekt som syftar till att öka arbetshälsan. Särskild vikt läggs vid arbetslivets kvalitet och ett bra arbetarskydd. Samarbetet mellan företagshälsovården och rehabiliteringen intensifieras och möjligheterna att förena arbete med familjeansvar förbättras. Genom särskilda åtgärder förebyggs utslagning och fattigdom samtidigt som möjligheterna att klara sig på egen hand förbättras.

Olycksfallsförsäkringen

Vid Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt inrättas ett register över besök på lägenheten för att förbättra förebyggandet av arbetsolyckor och yrkessjukdomar bland lantbruksföretagare.

Socialförsäkringsavgifter

Det sammanlagda beloppet av arbetsgivares och de försäkrades obligatoriska socialförsäkringsavgifter stiger.

Folkpensionsavgiften för privata arbetsgivare förblir oförändrad och är 1,35 eller 3,55 eller 4,45 procent av lönerna. Beloppet bestäms på basis av lönebeloppet och beloppet av avskrivningarna. Folkpensionsavgiften för arbetsgivare inom den offentliga sektorn förblir också oförändrad och är för kommuner, samkommuner och kyrkliga arbetsgivare 2,40 procent och för staten och dess inrättningar samt för landskapet Åland 3,95 procent av lönerna.

Privata arbetsgivare och statens affärsverk har i vissa kommuner i norra Finland och i skärgården befriats från socialskyddsavgiften under åren 2003-2005. För att täcka underskottet har arbetsgivares sjukförsäkringsavgift höjts med 0,014 procentenheter. Därmed är sjukförsäkringsavgiften för privata arbetsgivare, statens affärsverk, kyrkliga arbetsgivare, kommunerna, samkommunerna och kommunala affärsverk 1,614 procent. Sjukförsäkringsavgiften för staten och dess inrättningar samt landskapet Åland är 2,864 procent.

Arbetslöshetsförsäkringsavgiften för privata arbetsgivare torde stiga till 0,7 procent av lönen för ett belopp upp till 840 940 euro och till 2,7 procent av lönen för den överskjutande delen av lönebeloppet. Arbetspensionsavgiften för privata arbetsgivare antas förbli oförändrad, dvs. 16,8 procent.

Det sammanlagda beloppet av arbetstagares socialförsäkringsavgifter beräknas stiga med 0,15 procentenheter. För personer som fyllt 53 år stiger avgiften dock med 1,35 procentenheter. Den försäkrades sjukförsäkringspremie förblir oförändrad, dvs. 1,5 procent. Arbetspensionsavgiften för arbetstagare beräknas förbli oförändrad, dvs. 4,6 procent. I anslutning till pensionsreformen betalar personer som fyllt 53 år en högre pensionsavgift från och med den 1 januari 2005. Arbetslöshetsförsäkringsavgiften för löntagare beräknas stiga till 0,4 procent av lönen.

Pensionsavgiften för lantbruksföretagare och företagare beräknas vara 21,6 procent för personerunder 53 år och 22,8 procent för personer som fyllt 53 år. Avgiften följer den genomsnittliga APL-avgiften.

Rehabilitering

För rehabilitering som beviljas enligt prövning använder folkpensionsanstalten 100 miljoner euro. Folkpensionsanstalten kan använda 87,4 miljoner euro för individuell rehabilitering som beviljas enligt prövning och 12,6 miljoner euro för projekt som utvecklar rehabiliteringen, bland annat projekt för utvecklande av psykiatrisk rehabilitering av barn och unga samt geriatrisk rehabilitering. Folkpensionsanstalten fattar beslut om hur medlen skall användas.

Ersättningen för uppehälle i samband med rehabilitering höjs från 5,05 euro till 8 euro per dag.

Specialiseringsutbildning för företagshälsovårdsläkare

För att säkerställa tillgången till företagshälsovård föreslås 2,7 miljoner euro för att användas av Institutet för arbetshygien för att utöka specialiseringsutbildningen för företagshälsovårdsläkare. För utbildningen behövs flera lärare vid universiteten, Institutet för arbetshygien och andra företagshälsovårdsenheter.

Ytterligare information:
Biträdande avdelningschef Raimo Ikonen, tfn (09) 160 737 91
Finanssekreterare Arto Salmela, tfn (09) 160 744 30 (statsandelar till kommunerna)
Finanssekreterare Taimi Saloheimo, tfn (09) 160 731 22 (utkomstskydd)
Regeringsrådet Anja Kairisalo, tfn (09) 160 744 11 (sjukförsäkring)
Avdelningschef Kimmo Leppo, tfn (09) 160 738 03 (hälso- och sjukvård)
Avdelningschef Aino-Inkeri Hansson, tfn (09) 160 737 60 (familje- och sociala frågor)
Specialmedarbetare Janne Metsämäki, tfn (09) 160 737 54 (allmänt)
Specialmedarbetare Terttu Savolainen, tfn 050 583 99 12 (allmänt), från 2.8