Regeringen effektiverar arbetet vid besvärsnämnden för social trygghet
Arbetssätten vid besvärsnämnden för social trygghet som är första besvärsinstans vid beslut som fattats av FPA effektiveras. Besvärsnämnden indelas i två sektioner som ska ledas av två ordföranden i huvudsyssla. Antalet ärenden som handläggs av en sammansättning som består av fem personer blir mindre. I det nya förfarandet tas i bruk en sammansättning bestående av en domare där ordföranden eller vice ordföranden för besvärsnämnden på föredragning fattar beslut i enkla ärenden. Notarier kan även föredra enkla ärenden.
Regeringen föreslog onsdagen den 25 juni lagen om besvärsnämnden för social trygghet för stadfästande. Avsikten är att presidenten stadfäster lagen på torsdag. Lagen träder i kraft den 1 augusti 2008.
Målet är att den genomsnittliga handläggningstiden för besvär gradvis förkortas från nuvarande 13 månader till sex månader och att rättssäkerheten för ändringssökandena blir bättre än den är i dag. Besvärsnämnden försöker också med interna åtgärder reformera handläggningen av besvär.
En person som är missnöjd över ett beslut av FPA kan överklaga till besvärsnämnden för social trygghet med undantag för studiestödsärenden och utkomstskyddsärenden för arbetslösa. År 2007 inkom 24 700 ärenden för beslut till besvärsnämnden.
Social- och hälsovårdsministeriet har tillsammans med besvärsnämnden för social trygghet sökt efter god praxis för att handläggningstiderna för besvär ska kunna förkortas. Att förkorta handläggningstiderna förutsätter att besvärsnämndens verksamhet utvecklas genom att man även fäster särskild uppmärksamhet på ledarskap, personalutbildning och förbättring av arbetsmiljön. Besvärsnämnden fattar dessa beslut självständigt. Besvärsnämnden får även ett särskilt anslag för att avhjälpa anhopningen av ärenden.
Även riksdagen förutsätter att handläggningstiderna förkortas
Riksdagen förutsätter i sitt uttalande att resurser vid besvärsnämnden för social trygghet tryggas med tanke på medborgarnas rättsskydd och nämndens handlingskraft. Dessutom uppföljs ledarskapet och arbets- och behandlingsprocesserna vid nämnden aktivt och vid behov vidtas åtgärder för att utveckla verksamheten och förkorta handläggningstiderna.
Riksdagen förutsätter också att behovet av ändringssökande minskas genom att utveckla beslutsmotiveringarna och informationen till klienterna. Det bör också utredas hur fungerande rättelseförfarandet i första instans gällande socialförsäkringsfrågor är och vad som bör utvecklas.
För mer information: överinspektör Milla Meretniemi tfn (09) 160 73140 och regeringsrådet Tuulikki Haikarainen tfn (09) 160 73865.