Reform av social- och hälsovårdsavgifterna
Eftersläpningen i klientavgifterna inom social- och hälsovården rättas till genom att bland annat justera dagvårdsavgifterna- och inkomstgränserna, vårdavgiften som uppbärs för tjänster under närståendevårdares ledighet och värdet för servicesedeln för social- och hälsovården samt inkomstgränserna som baserar sig på värdet. Regeringen föreslog tisdagen den 5 juni ändring av lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården och ändring av socialvårdslagen för stadfästande. Avsikten är att republikens president stadfäster lagarna på fredag. Lagarna träder i kraft från och med den 1 augusti 2008
Familjebegreppet, som används då dagvårdsavgifterna fastslås, förändras så att det motsvarar den verkliga storleken på familjen. Då avgifterna fastslås skall de vuxna som lever i en parrelation och antalet minderåriga barn som bor i samma hushåll beaktas. Avgiften för heldagsvård får vara högst 233 euro i månaden per barn. Avgiftsreformen innebär att dagvårdsavgifterna sjunker för 48 procent av barnen, för cirka 12 procent av barnen sker ingen förändring. Dagvårdsavgifterna stiger för 40 procent av barnen.
Dagvårdsavgifterna binds till prisindexet för social- och hälsovården. Dessutom anpassas inkomstgränserna för dagvårdsavgifterna till inkomstnivåindexet, för att bättre följa inkomstnivåutvecklingen. Indexjusteringen skall i fortsättningen göras vart annat år.
Avgiftstaket höjs inte i detta skede, vilket underlättar situationen för dem som använder social- och hälsovårdstjänster ofta. I framtiden anpassas avgiftstaket till folkpensionsindexet.
Klientavgifterna och inkomstgränserna justerades senast år 2002.
Riksdagen förutsätter att effekterna av avgiftsreformen uppföljs
Riksdagen förutsätter att avgiftsreformens inverkan på personaldimensioneringarna inom dagvården och småbarnsmammors yrkesliv granskas. Det samma gäller hur olika klientgrupper använder tjänsterna.
Riksdagen förutsätter också att reformen av avgiftstaket inom hälsovården bereds i snabb takt och att dagvårdsavgifternas strukturella problem kartläggs i samband med helhetsreformen av dagvårdslagen. Riksdagen vill att avgifterna justeras så att den högsta avgiften enbart skulle uppbäras av familjer som har högre inkomster än medelinkomsttagare och att avgifterna skulle bestämmas noggrannare än nu på basis av vårdtiderna.
För mer information: regeringsråd Anne Kumpula, tfn (09) 1607 4113, 050 545 0249