Minister Risikko: Bashälsovårdens ställning måste förstärkas
En förstärkning av bashälsovården finns inskrivet i regeringsprogrammet och social- och hälsovårdsministeriet tänker bli allt mer effektivt på att vägleda och utveckla arbetet. Det måste utvecklas långsiktigt, som en helhet och genom att trygga de resurser som behövs. Budskapet och kritiken från kommunerna har blivit hörd, enligt omsorgsminister Paula Risikko som talade vid seminariet för kommunförtroendevalda i Helsingfors den 9.5 2007. I samband med evenemanget presenterades regeringens linjedragningar för kommunalpolitiken.
Folkhälsolagen och lagen om specialiserad sjukvård kommer att slås samman till en lag om hälsovård. För tillfället är samarbetet mellan bashälsovården och den specialiserade sjukvården inte fungerande. Att förnya servicekedjorna, att trygga informationsgången och att ge vård till patienter vid rätt tidpunkt är också en omfattande ekonomisk fråga.
Man har påbörjat många kommunsammanslagnings- och samarbetsprojekt som uppfyller de krav och mål som finns inom ramlagen. Fastän man har hittat nya samarbetsstrukturer verkar reformen inom vissa områden inte nå längre än till administrationsstrukturerna. Om kommuninvånarna inte har någon nytta av förändringen, kan man ifrågasätta förnuftigheten i reformen.
Då kommunernas verksamhetsplaner görs upp är det nödvändigt och klokt att blicka långt in i framtiden, klart längre än till en eller två valperioder. Att leta efter kryphål i ramlagen, att ödsla tid eller att få till stånd en administrativ sillsallad kan urvattna hela reformen.
I en del kommuner håller man på att nå en lösning, där man avstår från en redan etablerad sammanslagning mellan bashälsovården och socialskyddet, då ett samarbetsområde grundas. Bara en del av socialskyddet förflyttas till samarbetsområdet. Ett samarbete mellan bashälsovården och socialförvaltningen är ändå ett mycket viktigt exempel på hur man kan trygga välfärden inom mentalvårds- och rusmedelsarbetet, i samband med servicen för den åldrande befolkningen och då det gäller barn och ungas välmående. Att spjälka upp socialskyddet försvårar det väsentliga i socialskyddet, det vill säga att utföra själva socialarbetet. Dylika lösningar betjänar knappast kommuninvånarna på bästa sätt.
Social- och hälsovårdsministeriet stöder och hjälper kommunerna med verkställandet av servicestruktrureformen, bland annat genom att starta ett nytt nationellt utvecklingsprogram för social- och hälsovården.