Minister Hyssälä: Smidigt samarbete behövs i Asienkatastrofens eftervård
De som drabbades av katastrofen i Asien och deras anhöriga behöver även i fortsättningen mångahanda stöd. Behovet av psykosocialt stöd är särskilt stort. I eftervården är det särskilt viktigt att samarbetet mellan hälso- och sjukvården och socialvården fungerar smidigt. Ansvaret för sjukvården och det psykosociala stödet ankommer på den nationella hälso- och sjukvården, den specialiserade sjukvården och socialvården, vilka alla har fungerande krisplaner. Även de anhörigas och organisationernas stöd är viktigt. För krisarbetet måste nu reserveras tillräckligt med tid och resurser. Staten deltar i de kostnader som krisen föranleder och social- och hälsovårdsministeriet kommer att tillsätta en riksomfattande sakkunniggrupp för att stöda kommunerna i att ordna krishjälp, sade omsorgsminister LiisaHyssälä vid öppnandet av läkardagarna den 9 januari i Helsingfors.
Det nya året medför stora förändringar inom hälso- och sjukvården. Bestämmelserna om de längsta väntetiderna för icke-brådskande vård träder i kraft i mars. Då skall patienten omedelbart få kontakt med hälsovårdscentralen vardagar under tjänstetid. I praktiken betyder det här telefonrådgivning. Då patienten får råd av en sakkunnig och erfaren person per telefon minskar de s.k. onödiga besöken vid hälsovårdscentralerna. Om patienten behöver vård skall han eller hon få tid hos en läkare eller hälsovårdare senast inom tre vardagar efter det att patienten tagit kontakt.
I början av år 2004 trädde bestämmelserna om fortbildning för personalen inom hälsovården i kraft. I allmänhet är fortbildningen väl ordnad. Brister har förekommit främst i små enheter, där det varit svårt för personalen att delta i fortbildningen på grund av personalbrist.
Den senaste tiden har läkarnas fortbildning varit föremål för diskussion. Läkemedelsindustrin har under decennier deltagit på ett betydande sätt i läkarnas fortbildning. Det finns skäl att klargöra spelreglerna för den utbildning som läkemedelsindustrin ordnar för läkare. Fortbildningen skall vara utbildning, inte bestå av fritidsaktiviteter. Det är inte enskilda anställda som får ta emot utomstående fortbildningsstöd, utan sjukhuset eller hälsovårdscentralen och det är förmännen som skall avgöra vem som deltar i fortbildningen. Finlands Kommunförbunds rekommendation, ändringarna i läkemedelslagen och sjukvårdsdistriktens och läkemedelsindustrins anvisningar ger vägledning i saken. Det är arbetsgivaren, inte utomstående, som har ansvar för fortbildningen. Kommunerna eller samkommunerna kan också sköta den helt på egen bekostnad. För det ändamålet får kommunerna 12,8 miljoner euro om året i statsandelar, sade minister Hyssälä.
Finländarnas förväntade livslängd stiger samtidigt som antalet levnadsår med en god funktionsförmåga ökar. Befolkningens hälsotillstånd förbättras. Det här medför en ökad efterfrågan på hälso- och sjukvårdstjänster. När behovet av service ökar tenderar kostnaderna att stiga. För att kostnadsökningen skall kunna begränsas till en nivå som vi klarar av, måste tjänsterna produceras effektivt och ändamålsenligt. När det gäller att producera hälso- och sjukvårdstjänster är det regionala samarbetet fortfarande otillräckligt, även om utvecklingen på senare tid har gått i rätt riktning. Stödtjänsterna inom hälso- och sjukvården, laboratorie- och avbildningstjänsterna samt informationstekniken kan produceras som större helheter än hittills, utan att patientens ställning för den skull försvagas. Icke-effektiva behandlingsformer och behandlingsformer med låg effektivitet måste gallras bort även framöver, sade minister Hyssälä.
När man bedömer hälso- och sjukvårdsverksamheten är det skäl att understyrka det förebyggande arbetets betydelse. År 1949 rökte 80 procent av de finländska männen och 10 procent av kvinnorna. Idag röker endast en knapp tredjedel av männen, medan antalet rökande kvinnor har ökat något. Tobaksrökningens hälsorisker är kända. Det är därför lätt att uppskatta hur mycket den minskade rökningen kan reducera behovet av hälso- och sjukvårdstjänster. Det här kan betraktas som en stor framgång för den finländska hälsofostran och för det förebyggande arbetet, men vi behöver fler sådana framgångar för att kunna förebygga i synnerhet den tilltagande fetman och det ökade missbruket, konstaterade minister Hyssälä.