Försök med arbetsbanker ska främja sysselsättningen bland personer med nedsatt funktionsförmåga
Social- och hälsovårdsministeriet startar i början av nästa år ett nationellt försök med arbetsbanker. Avsikten med försöket, som pågår i ett år, är att utveckla och göra modeller av tjänster som förbättrar kunnandet och färdigheterna bland långtidsarbetslösa, handikappade och personer med nedsatt funktionsförmåga i arbetslivet. Med de nya handlingssätten vill man också råda bot på den strukturella arbetslösheten. Försöket med arbetsbanker baserar sig på ett förslag av Sata-kommittén som arbetar med reformen av den sociala tryggheten.
Försöket gynnar både svårt sysselsatta och företag
Både företag och personer som är svårt sysselsatta gynnas av försöket med arbetsbanker. Med hjälp av en arbetsbank kan man minska riskerna vid företaget som erbjuder arbete och märkbart minska kostnaderna för arbetssökande som är svårt sysselsatta.
Arbetsbanken utvecklar och gör modeller av tillvägagångssätt med vilka det är riskfritt, flexibelt och snabbt att anställa personer. Banken anställer, utbildar och rehabiliterar samt förmedlar arbete och arbetstagare till arbetsgivare.
Personer som har en uppenbar vilja att arbeta men som inte har hittat sin plats i arbetslivet får vara med i arbetsbanken. Alla personer som är arbetslösa arbetssökande får anmäla sig till arbetsbanken. Arbets- och näringsbyråerna och servicecentralerna för arbetskraften har i uppgift att informera klienterna om de tjänster som banken erbjuder. Bankerna besluter ändå själva vilka som får bli deras klienter.
De regionala aktörerna väljs i januari
Social- och hälsovårdsministeriet väljer i början av år 2009 6-10 regionala aktörer i hela landet som står för det praktiska förverkligandet av försöket. Arbetsbankerna kan vara något olika och de bör ta de regionala skillnaderna i arbetsmarknaderna i beaktande. Urvalskriterierna är ändå samma för alla banker.
Av aktörerna förutsätts bland annat beredskap att inleda arbetsbanksverksamheten i början av år 2009, goda kontakter till företag och intressentgrupper, gott samarbete med kommunen och möjligheter att hyra tillräckligt med arbetskraft. Aktörerna bör också själva kunna erbjuda arbete, till exempel på underentreprenad. Verksamhetens grundfinansiering bör också vara i ordning.
Enligt en preliminär förfrågan som har gjorts av TE-centralerna är cirka 60 aktörer redan intresserade av arbetsbanksverksamheten.
Många aktörer med i nätverket för arbetsbankerna
I nätverket för arbetsbankerna ingår företag, kommuner, aktörer som erbjuder aktiveringsåtgärder, arbets- och näringsbyråerna, servicecentralerna för arbetskraften, social- och hälsovårdsväsendet och Folkpensionsanstalten.
Försöket med arbetsbanker pågår till utgången av år 2009. Efter detta fattas eventuellt beslut om att göra försöket stadigvarande. Förutom en ledningsgrupp uppföljer och utvärderar en utomstående utvärderare försöket. I september 2009 sammanställs en rapport till Sata-komittén. I rapporten utvärderas resultaten och dessutom presenteras fortsatta åtgärder.
För mer information:
direktör Heikki Palm, social- och hälsovårdsministeriet, tfn (09) 160 73919, 050 594 1687
generalsekreterare Lauri Pelkonen, social- och hälsovårdsministeriet, tfn (09) 160 74202, 050 363 7012
regeringsråd Päivi Kerminen, arbets- och näringsministeriet, tfn 010 604 9011, 050 396 0141
projektchef Aarne Kuusi, Edupoli, tfn 050 360 1150