Den nya barnskyddslagen förbättrar familjernas rättsskydd
Målsättningen med den nya barnskyddslagen är att trygga de stödåtgärder och tjänster som barnet och familjen behöver, förbättra samarbetet mellan myndigheterna samt möjliggöra att befattning med problemen tas i ett allt tidigare skede. Barnets och föräldrarnas rättsskydd förbättras i synnerhet med reformen av beslutsfattandet i barnskyddsärenden. Regeringen föreslog torsdagen den 12 april barnskyddslagen för stadfästande. Avsikten är att republikens president skall stadfästa lagen på fredagen. Lagen träder i kraft den 1 januari 2008.
Tröskeln för att göra barnskyddsanmälan blir lägre och anmälningsskyldigheten utvidgas. Anmälningsskyldiga är förutom arbetstagare inom social- och hälsovården, skolväsendet, polisen och församlingen dessutom bl.a. arbetstagarna inom ungdomsväsendet samt de serviceproducenter som fungerar på den privata sektorn. Tystnadsplikt får inte hindra att anmälan görs. Anmälan skall alltid göras, när det finns skäl att klargöra barnets behov av barnskydd. I lagen stadgas också om barnskyddsmyndigheternas skyldighet att anmäla till polisen när det finns motiverade misstankar om att barnet har utsatts för vålds- eller sexualbrott.
Planmässigheten och resurserna i arbetet inom öppenvården förbättras. Behovet av barnskydd skall klargöras utan dröjsmål och grundligt senast inom tre månader från det att angående barnets situation har tagits kontakt med barnskyddet. Socialarbetaren skall träffa barnet personligen och arbetaren har rätt att träffa barnet, även om vårdnadshavaren skulle motsätta sig detta. På basis av utredningen görs tillsammans med barnet och familjen upp en klientplan, i vilken noteras de tjänster och åtgärder som behövs.
Vid tvångsomhändertaganden överförs beslutsfattandet från socialnämnderna till förvaltningsdomstolen. I övrigt fattar kommunens tjänsteinnehavare besluten i första instans. Beredningen görs som arbete i par, och vid behov utnyttjas också andra yrkesgruppers expertis. För tryggande av sakkunskapen på olika områden skall kommunen eller flera kommuner tillsammans inrätta en sakkunniggrupp för barnskyddet. Myndigheterna skall kartlägga vilka barnets närstående är, före barnet placeras utanför hemmet. I ärenden som är väsentliga för barnets och familjens rättsskydd, t.ex. vid omhändertaganden som de berörda inte motsätter sig, fattas beslutet i två steg: socialarbetaren bereder ärendet och den ledande tjänsteinnehavaren fattar beslutet. I tjänstemannens beslut kan ändring sökas hos förvaltningsdomstolen.
I lagen uppställs minimikriterier för vårdens kvalitet vid barnskyddsanstalter i fråga om personaldimensioneringen, yrkeskompetensen samt antalet barn som vårdas. Övervakningen av vården av omhändertaget barn effektiviseras genom att informationsutbytet och samarbetet mellan myndigheterna förbättras.
Kommunens skyldighet att ordna eftervård utsträcks till barn som vårdats utom hemmet eller minst ett halvt år omhändertagits i öppenvården. Eftervård kan ordnas också för andra unga som varit klienter hos barnskyddet.
Ytterligare information: regeringssekreterare Eeva Kangasniemi, tfn (09) 160 74352