Hoppa till innehåll
Media

De baltiska ländernas sociala trygghet ännu blygsam

social- och hälsovårdsministeriet
Utgivningsdatum 18.12.2003 7.00
Pressmeddelande 381/2003

Den nordiska socialstatistikkommittén (NOSOSKO) ger årligen ut statistik över socialutgifterna och den sociala tryggheten i de nordiska länderna. Nu har NOSOSKO för första gången gett ut en publikation med motsvarande jämförbara uppgifter om de baltiska länderna.

De baltiska ländernas socialutgifter klart under EU-medeltalet

Socialutgifterna i de baltiska länderna var år 2000 klart under EU-ländernas och de nordiska ländernas genomsnittliga nivå. Socialutgifterna i Estland, Lettland och Litauen utgjorde 16-17 procent av bruttonationalprodukten. År 2001 var motsvarande andel för Sverige 31,3 procent, Danmark 29,5 procent, Norge 25,8 procent, Finland 25,8 procent och Island 20,2 procent. Socialutgifternas andel av bruttonationalprodukten steg en aning i alla nordiska länder. För de baltiska ländernas del finns ännu inga tidsserieuppgifter tillgängliga. EU-ländernas socialutgifter var i medeltal 27,3 procent av bruttonationalprodukten.

År 2001 fortsatte socialutgifterna att stiga i snabb takt i Island och Norge, realtillväxten var i Island 7 procent och i Norge 5 procent. I Sverige och Finland steg socialutgifterna med 2,5 procent och i Danmark med 2 procent.

De baltiska ländernas sociala trygghet baserar sig på en mellaneuropeisk försäkringsmodell som grundar sig på arbete. De som står utanför arbetslivet garanteras endast behovsprövade sociala förmåner, som till sin nivå är lägre. De baltiska länderna finansierar sin sociala trygghet långt med arbetsgivaravgifter. Inkomstskatten för löntagare är däremot låg - till exempel i Estland är den 26 procent för alla.

Barndagvården utvecklad

Barndagvården och förskoleundervisningen för barn under skolåldern är väl utvecklade i alla baltiska länder. I Estland är 79 procent, i Lettland 63 procent och i Litauen 49 procent av alla barn i åldern 3-5 år i dagvård eller förskola. I Danmark, Island och Sverige är motsvarande siffra cirka 90 procent, i Norge 80 procent och i Finland 67 procent. Däremot är dagvården för barn i åldern 1-2 år ännu ganska ringa, i Litauen är endast 14 procent, i Lettland 23 procent och i Estland 32 procent av barnen i den här åldern i dagvård ordnad av kommunen. Också i Finland och Norge är motsvarande siffra rätt så låg, 36-38 procent, eftersom föräldrarna har möjlighet att med hjälp av stöd för hemvård av barn sköta själv sina barn tills de fyller 3 år. I Sverige och Island är drygt 60 procent av barnen i åldern 1-2 år i dagvård, i Danmark rentav 78 procent.

De välutvecklade dagvårdsarrangemangen märks också i socialutgifterna. De sociala förmånerna och tjänsterna för barnfamiljer uppgår såväl i de baltiska som i de nordiska länderna till 11-16 procent av socialutgifterna.

Antalet omhändertagna barn och unga har ökat i alla nordiska länder förutom Island. Också i Lettland har utvecklingen gått i samma riktning. Av tusen lettiska unga har 20 placerats i vård utom hemmet. Motsvarande siffra är för Danmark 13, Finland 10,Norge och Sverige 8, Litauen 6, Island 5 och Estland 4.

Stort antal pensionärer, sparsamt med tjänster för äldre och handikappade

De baltiska ländernas största utgiftspost utgörs av tjänster och förmåner för äldre, särskilt pensioner. Utgifterna för äldre utgör 50 procent av socialutgifterna i Lettland och 41-43 procent i Estland och Litauen. I de nordiska länderna är de äldres andel av socialutgifterna 28-37 procent, men servicen för äldre utgör en mångdubbelt större andel av dessa utgifter i de nordiska länderna jämfört med de baltiska.

I de baltiska länderna är den sociala servicen för äldre och handikappade blygsam jämfört med servicen i de nordiska länderna. I de nordiska länderna bor 7-12 procent av personer som fyllt 65 år i ålderdomshem eller servicehus, då endast 1-2 procent har möjlighet till detta i de baltiska länderna. Delvis beror det här på att äldre personer vårdas på sjukhus i de baltiska länderna. Även tillgången till hemservice är knapp. Endast 1-3 procent av dem som fyllt 65 år får hemservice i de baltiska länderna, då motsvarande siffra i de nordiska länderna är 10-25 procent. Hemservicen är mest utvecklad i Danmark.

De baltiska länderna har ett stort antal pensionärer i åldersgruppen 55-59 år: Lettland och Estland cirka 50 procent och Litauen 40 procent. I Finland, Norge och Danmark är motsvarande andel 21-23 procent. Andelen kvinnor är betydligt större i alla länder förutom i Finland. En orsak till de höga siffrorna för de baltiska ländernas del är den låga pensionsåldern i dessa länder, pensionsåldern för kvinnor är 55 år och för män 60 år. De officiella pensionsåldrarna har höjts de senaste åren.

Stort antal arbetslösa, men låga utgifter för utkomstskyddet för arbetslösa

Arbetslösheten är stor i alla baltiska länder, den officiella arbetslöshetsnivån är 14-15 procent. Samtidigt utgör utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa endast 2-4 procent av socialutgifterna. Av de nordiska länderna satsade Finland och Danmark mest på utkomstskyddet för arbetslösa, 10,5 procent av socialutgifterna. År 2001 var dock arbetslöshetsnivån i Danmark endast 4,8 procent och i Finland 9,2 procent. Arbetslöshetsnivån i Sverige var 4,0 procent, men nästan 6 procent av socialutgifterna riktades till arbetslösheten. Sifforna berättar om de baltiska ländernas låga nivå och dåliga täckningsgrad beträffande utkomstskyddet för arbetslösa.

Inga större skillnader i hälso- och sjukvårdsutgifterna

Hälso- och sjukvårdsutgifternas andel av socialutgifterna varierar i de nordiska länderna. I Island och Norge har andelen stigit till 35-39 procent, i Sverige är andelen 29 procent, i Finland 25 procent och i Danmark 20 procent. I Estland och Litauen motsvarar hälso- och sjukvårdsutgifternas andel Sveriges nivå. I Lettland är andelen däremot lika stor som i Danmark.

I de baltiska länderna är vårdtiderna långa. Den genomsnittliga vårdtiden vid somatisk vård var 9,4 dagar i Litauen och Lettland samt 8,5 dagar i Estland. Vårdtiderna var kortast i Finland, 4,3 dagar, och i Danmark och Sverige 5,4 dagar. Såsom redan nämndes ovan är en orsak till de långa vårdtiderna i de baltiska länderna att långtidsvården för äldre ordnas vid sjukhus i brist på alternativa vårdplatser.



Utkomststöd finns

Även i de baltiska länderna kan man få behovsprövat utkomststöd om familjens eller en persons inkomster är så små att risk för fattigdom föreligger. År 2000 beviljades utkomststöd mest i Estland: 11 procent av den vuxna befolkningen fick utkomststöd. Motsvarande siffra var i Finland 8 procent, Sverige 5 procent, Norge och Danmark 4 procent samt Litauen och Lettland 3 procent. Antalet personer som får utkomststöd har de senaste åren sjunkit i alla nordiska länder och i Estland. Däremot har antalet ökat i Lettland och Litauen.

Redaktionsexemplar:

Informatör Mervi Kopomaa-Weymarn, SHM, tfn (09) 160 744 81

e-post: [email protected]

Stakes kommunikation, [email protected]

Publikationerna finns också på Internetadressen http://www.nom-nos.dk

Ytterligare information:

Statistik över den sociala tryggheten: finanssekreterare Tiina Heino, tfn (09) 160 738 35,

[email protected]

Beskattning, typfall och inkomstfördelning: specialforskare Ilari Keso, tfn (09) 160 738 40, [email protected]

De baltiska ländernas sociala trygghet: konsultativ tjänsteman Markus Seppelin, tfn (09) 160 738 28, [email protected]

Se även NOSOSKO:s nordiska social- och hälsovårdsdatabas på Internetadressen http://www.nom-nos.dk/database/indicators.htm I den engelskspråkiga databasen har samlats de viktigaste tidsserieuppgifterna fr.o.m. år 1995.

Tillbaka till toppen