Arbetsgrupp: Effektivare användning av servicesedlar i kommunerna med hjälp av lag
En arbetsgrupp föreslår att bestämmelserna gällande servicesedlar inom social- och hälsovården samlas i en lag om servicesedel. Syftet är att göra kommunernas servicestruktur mångsidigare genom att sporra kommunerna att utvidga användningsområdet för servicesedeln. Lagen skulle träda i kraft under år 2009. Arbetsgruppen överlämnade sitt förslag till omsorgsminister Paula Risikko den 25 juni.
Kommunen skulle bestämma vilka tjänster servicesedeln kan användas till. Kommunen skulle också godkänna serviceproducenterna, upprätthålla en förteckning över dessa och informerar om vilka tjänster som är tillgängliga. Patienten skulle inte ha subjektiv rätt till servicesedel och han eller hon skulle också ha rätt att vägra använda sedeln.
Värdet på servicesedeln bör vara rimligt ur kommuninvånarens synvinkel. Då värdet fastslås skulle kostnaderna som uppstår då kommunerna producerar motsvarande tjänster och klientens självriskandel tas i beaktande. Värdet på servicesedeln kunde vara antingen inkomstrelaterat eller jämnstort. Det skulle inte finnas en självriskandel för dem som använder avgiftsfria tjänster, till exempel vissa handikapptjänster.
Servicesedeln skulle lämpa sig för tjänster med vilka kommuninvånaren kan agera som en konsument. Det handlar framförallt om produktifierade tjänster, som både kommunerna och klienterna har tillräckligt med information om. Exempel på dylika tjänster är vissa icke-brådskande kirurgiska ingrepp, hjälpmedel för medicinsk rehabilitering (bland annat hörapparater eller peruker) samt tjänster som ges hemma och redan nu kan fås med servicesedel.
Minister Risikko anser att arbetsgruppen har gjort ett utomordentligt jobb. ”Genom att utvidga användningsområdet för servicesedlarna blir serviceutbudet mer mångsidigt på olika håll i Finland. Kommuninvånarens valmöjligheter ökar, vilket är mycket positivt. Det är viktigt att kommunerna verkligen informerar om tjänsterna och handleder klienterna. Till exempel bör åldringar få tillräckligt med information. Fastän det är klart att serviceproducenten är ansvarig för kvaliteten, ligger ansvaret i sista hand på kommunen”, påpekar Risikko.
Servicesedeln har hittills mest använts inom hemsjukvården från och med början av år 2004. I början av detta år började servicesedlar också användas inom hemsjukvården. Arbetsgruppen föreslår att det fortfarande stadgas om hemtjänster och hemsjukvården i socialvårds- och folkhälsolagen.
Ordförande för arbetsgruppen var avdelningschef Aino-Inkeri Hansson från social- och hälsovårdsministeriet och i arbetsgruppen fanns också representanter från olika ministerier, kommunerna, FPA samt arbetsgivar- och serviceproducentorganisationerna.
För mer information: avdelningschef, arbetsgruppens ordförande Aino-Inkeri Hansson, tfn (09) 160 73760, 050 559 9172, äldre regeringssekreterare Anne-Mari Brisson, tfn (09) 160 74355, överinspektör Hanna Nyfors, tfn (09) 160 74348, 050 592 7808