Ändringar i statsunderstödet för utvecklingsprojekt inom social- och hälsovården

Enligt det nuvarande systemet kan i kommunernas självfinansieringsandel räknas med även så kallade kalkylerade kostnader. Enligt förslaget godkänns inte kalkylerade kostnader i fortsättningen längre som kostnader som berättigar till statunderstöd. Samtidigt som det föreslås att de kalkylerade kostnaderna skall slopas höjs maximibeloppet för statsunderstödet.

Förfarandet förenklar övervakningen av användningen av statsunderstöd och ökar insynen i projektfinansieringen. Avsikten med reformen är att stödja möjligheterna för i synnerhet små kommuner och samkommuner att delta i utvecklingsarbetet, men samtidigt är avsikten också att rikta statsunderstöd till de utvecklingsprojekt som är väsentliga när det gäller tillgången till och kvaliteten på tjänster samt resultaten av verksamheten.

Dessutom föreslås att till lagen fogas ett bemyndigande att för en längre tid än ett år i sänder fastställa prioriteringarna och kriterierna för utvecklingsprojekt genom en tills vidare gällande förordning. Det här skulle bättre stödja det långsiktiga och omfattande utvecklingsarbetet inom social- och hälsovården.

En revidering av administreringen av utvecklingsprojekt innebär att behandlingen av dem förenhetligas och att det blir möjligt för länsstyrelserna att bättre än för närvarande följa och övervaka hur de finansierade projekten framskrider samt hur statsunderstödet används. Vidare minskar reformen det administrativa arbetet för de kommuner och samkommuner som verkställer projekt.

Ytterligare information:
biträdande avdelningschef Olli Kerola, tfn 09-160 738 59
specialforskare Pirjo Marjamäki, tfn 09-160 732 28
regeringsrådet Lauri Pelkonen, tfn 09-160 741 13