Ny lagstiftning ska stärka människors självbestämmanderätt inom social- och hälsovården

Social- och hälsovårdsministeriet 25.4.2018 8.39
Pressmeddelande 63/2018

En arbetsgrupp som tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet har berett ett förslag till lagstiftning som ska stärka människors självbestämmanderätt inom social- och hälsovården.

I dagens läge innehåller många lagar bestämmelser som stöder självbestämmanderätten och som rör användningen av begränsande åtgärder, men bestämmelser saknas helt och hållet t.ex. för äldreomsorgen. Personer med demenssjukdomar är den största enskilda grupp som berörs av reformen.

”Det har funnits ett verkligt behov av lagstiftning och enhetliga bestämmelser som stärker självbestämmanderätten. Jag är övertygad om att detta blir en lag som respekterar människor, som skyddar klienterna och patienterna och som förser de anställda med tydliga regler”, konstaterar familje- och omsorgsminister Annika Saarikko.

En plan som tryggar självbestämmanderätten för alla som är i behov av särskilt skydd

Arbetsgruppen föreslår att lagen om patientens ställning och rättigheter och lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården slås samman och att det till lagen fogas bestämmelser om stödjande av självbestämmanderätten. Den nya klient- och patientlagen ska grunda sig på respekten för klienters och patienters självbestämmanderätt. De som har svårt att utöva sin självbestämmanderätt ska på olika sätt stödjas så att de kan framföra sin åsikt. Om det inte lyckas kan man som informationskälla använda en på förhand uppgjord viljeyttring och de önskemål som framförs där.

Om en människas förmåga till självbestämmande är nedsatt på längre sikt, har han eller hon rätt till särskilt skydd. Då ska det göras en bedömning av servicebehovet, upprättas en plan som tryggar självbestämmanderätten och fattas beslut genom vilka man säkerställer sådant boende och sådan vård och omsorg som behoven kräver. Enligt bestämmelserna ska detta ha utförts innan det är möjligt att använda begränsande åtgärder.

Åtgärder som begränsar självbestämmanderätten ska endast användas undantagsvis. Dessa får användas endast när det inte är möjligt att skydda människor med lindrigare metoder. Åtgärderna förhindrar allvarligt äventyrande av personens egen hälsa eller andras hälsa, tryggar den fysiska integriteten och förhindrar betydande egendomsskador.

Förslag som gäller psykiatrisk vård och missbrukarvård oberoende av patientens eller klientens vilja

I lagen kommer det också att ingå bestämmelser om psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och missbrukarvård oberoende av klientens vilja. Tillämpningsområdet för psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja utvidgas inte, men det förtydligas så att också ätstörningar kan utgöra grund för vård oberoende av patientens vilja.
Inom missbrukarvården ska det vara möjligt att förbinda sig till vård för ett dygn och att förbinda sig på nytt för den som vill det. Detta kan vara till hjälp i situationer där en person har svåra abstinenssymtom och därför är benägen att avbryta vården, även om personen i fråga är motiverad att sluta använda berusningsmedel.
Propositionen sänds på remiss i juni och överlämnas till riksdagen hösten 2018

Inom social- och hälsovården har man saknat bestämmelser om självbestämmanderätt. Beredningen av bestämmelserna har pågått under en längre tid. Under förra regeringsperioden hann det lämnas en regeringsproposition, men den förföll när riksdagens mandatperiod löpte ut. Under denna regeringsperiod har beredningen fortsatt på bredare bas än tidigare tillsammans med experter och erfarenhetsexperter inom området.

Förslagen sänds på remiss i juni. I juni ordnas också en workshop och andra samrådsmöten. Målet är att regeringens proposition överlämnas till riksdagen hösten 2018 och att den nya lagstiftningen huvudsakligen träder i kraft 2020.


Ytterligare information

Lotta Hämeen-Anttila, regeringsråd, tfn 0295 163 406
Helena Vorma, medicinalråd, tfn 0295 163 388 (anträffbar 25.4 och 7.5 ->)
(Det går också att skicka sms och be dem ringa upp.)