Arbetsgrupp föreslår att en sänkning av taket för läkemedelsavgifter finansiera

I det nuvarande sjukförsäkringssystemet beror läkemedelsersättningarna på hur allvarlig och långvarig en sjukdom är. Det finns tre ersättningsklasser: grundersättning, lägre specialersättning och högre specialersättning. Beslut om en patients rätt till specialersättning fattas på basis av läkarutlåtande av Folkpensionsanstalten (FPA). En majoritet av arbetsgruppens medlemmar vill bevara huvudprinciperna i denna modell också framöver.

Arbetsgruppen ställer som mål att de nuvarande tre ersättningsklasserna ersätts med två. I modellen med två ersättningsklasser kunde ersättningsklasserna vara till exempel 50 respektive 100 procent. Med färre ersättningsklasser skulle läkemedelsersättningssystemet förenklas och det administrativa arbetet lättas. Arbetsgruppen anser att avgörandet av ersättningsklasserna dock kräver fortsatta utredningar.

Arbetsgruppen dryftade också ettkostnadsbaserat ersättningssystem där patienten trappstegsvis skulle få ersättning när läkemedelskostnaderna har överstigit en viss självriskgräns. Majoriteten av arbetsgruppens medlemmar understödde inte det kostnadsbaserade systemet, eftersom det mer än den nuvarande modellen skulle missgynna i synnerhet låginkomsttagare, dem som är sjuka mycket och äldre patienter.

Undantag för personer under 18 år

För att bättre kunna koncentrera läkemedelsersättningarna till låginkomsttagare och storkonsumenter av läkemedel föreslår arbetsgruppen att alla vuxna finländare på apoteket betalar fullt pris tills läkemedelsinköpen under ett år når upp till ett visst belopp. Arbetsgruppen föreslår en prisgräns på högst 50 euro per år. Också detta belopp skulle inräknas i taket för läkemedelskostnaderna. För att undvika en orimlig kostnadsbelastning för barnfamiljerna skulle prisgränsen inte gälla personer under 18 år.

"Prisgränsen skulle för merparten av finländarna innebära att till exempel den som behöver en antibiotikakur ett par gånger per år skulle betala kurerna helt och hållet själv. För ungefär hälften av apotekskunderna skulle merkostnaden bli högst tio euro per år. Med dessa pengar skulle ställningen för dem som är sjuka mycket kunna underlättas betydligt", säger arbetsgruppens ordförande Outi Antila.

Intäkterna till sänkning av taket för läkemedelskostnader och höjning av ersättningsprocenten

De medel som skulle fås in genom införandet av en prisgräns på egen risk skulle användas för ersättning av läkemedelskostnaderna för låginkomsttagare och storkonsumenter av läkemedel. Arbetsgruppen anser att ställningen för låginkomsttagare och storkonsumenter av läkemedel effektivast skulle förbättras genom en sänkning av taket för läkemedelskostnader. Målet är att sänka taket med cirka 140 euro. I år är taket, som årligen justeras enligt folkpensionsindexet, 670 euro. Efter att patienten har nått taket för läkemedelskostnader betalar patienten en självrisk på endast 1,50 euro per läkemedel som patienten köper under ett och samma år.

Gränsen för fullt pris upp till 50 euro skulle göra det möjligt att sänka taket för läkemedelskostnaderna och dessutom höja ersättningsprocenten till nästan samma nivå som före de inbesparingar som kommer att verkställas i början av februari. Från början av februari kommer grundersättningen att vara 35, den lägre specialersättningen 65 och den högre specialersättningen 100 procent. Arbetsgruppen har räknat ut att grundersättningen skulle kunna höjas till 41 och den lägre specialersättningen till 72 procent. Eftersom reformen av läkemedelsersättningarna måste genomföras utan att statens utgifter ökar kommer nivån på taket för läkemedelskostnaderna, prisgränsen på egen risk och ersättningsprocenten att preciseras i den fortsatta beredningen.

Främjande av rationell läkemedelsbehandling, inga ändringar i finansieringen av vaccin

Arbetsgruppen dryftade också faktorer som påverkar läkemedelskostnaderna men som är oberoende av ersättningssystemet. Arbetsgruppen anser att främjandet av rationell läkemedelsbehandling kräver metoder som påverkar både ordinationen och användningen av läkemedel. Rationell läkemedelsbehandling både förbättrar patientens välbefinnande och minskar läkemedelskostnaderna.

Arbetsgruppen vill att vaccin också framöver utesluts ur läkemedelsersättningssystemet inom sjukförsäkringen, eftersom det nationella vaccinationsprogrammet effektivare förebygger smittsamma sjukdomar både med tanke på folkhälsan och ekonomiskt.

Arbetsgruppen för läkemedelsersättningar tillsattes av social- och hälsovårdsministeriet i slutet av 2011 och hade i uppdrag att dryfta en utveckling av hela läkemedelsersättningssystemet. I den bredbasiga arbetsgruppen fanns företrädare för de centrala ämbetsverken och anstalterna och dessutom för läkemedelsindustrin, apotekssektorn och patientorganisationerna. Ordförande för arbetsgruppen var Outi Antila, överdirektör för försäkringsavdelningen vid social- och hälsovårdsministeriet.

Läkarförbundet, Farmaciförbundet, Lääketeollisuus ry och finansministeriet har anmält avvikande meningar till arbetsgruppens promemoria.

Mer informationöverdirektör Outi Antila (arbetsgruppens ordförande), tfn 0295 163164, [email protected]
konsultativa tjänstemannen Virpi Korhonen (arbetsgruppens sekreterare),
tfn 0295 163192, [email protected]
Bilagor

Lääkekorvaustyöryhmän tarkastelemien mallien vaikutuslaskelmia (pdf, 179 kB)

På vår webbplats

Lääkekorvausjärjestelmän kehittäminen (Raportteja ja muistioita 2012:33)