Kysymyksiä ja vastauksia  tartuntatautilaista

Lagens syfte är att hindra smittsamma sjukdomar från att sprida sig i Finland. Lagens syfte är att skydda befolkningen till exempel med vaccinationer, hälsogranskningar och genom att följa upp hur smittsamma sjukdomar sprider sig.

Den gällande lagen var från 1986 och var till vissa delar föråldrar.

Människorna reser oftare vilket har påskyndat spridningen av sjukdomarna. Människorna kan föra med sig sjukdomar och läkemedelsmotståndskraftiga sjukdomsalstrare från sina resor. Smittsamma sjukdomar och epidemier sprider sig över landsgränserna. Därför ar det internationella samarbetet i förebyggandet och uppföljandet av infektioner viktigt.

Myndigheternas samarbete och hälsovårdens praxis bör ochså uppdateras. De nya sjukdomshoten kräver snabb uppföljning och förebyggande åtgärder. Bakterier som orsakar tuberkulos och många andra sjukdomar har delvis blivit motståndskraftiga mot den befintliga behandlingen. 

Infektioner vid behandlingen (s.k. sjukhusinfektioner och sjukhusbakterier) och sjukdomsalstrare som är väldigt motståndskraftiga mot läkemedel förutsätter nya verksamhetssätt och noggrannare uppföljning än tidigare. I lagen preciseras de sätt med vilka myndigheterna och vårdpersonalen allt bättre får information för att reda ut sjukdomsepidemier. Olika sjukdomsregister under lättar informationshanteringen.

I fortsättningen kan den läkare som ansvarar för de smittsamma sjukdomarna i kommunen bestämma om att försätta en person eller vara i karantän eller isolering. Tidigare fattades dessa beslut av kommunens nämnd. En läkare som ansvarar för de smittsamma sjukdomarna ska utses till regionförvaltningen.

Om läkaren som ansvarar för smittsamma sjukdomar beordrar att en person ska utebli från arbetet till exempel på grund av en salmonellasmitta ersätts den förlorade inkomsten i framtiden endast med en förmån, dagpenningen vid smittsam sjukdom. Förmånen ersätter den nuvarande dagpenningen och ersättningen för förlorad inkomst. Den förmån personen får förblir lika stor.

Den läkare som ansvarar för de smittsamma sjukdomarna kan besluta att en person ska försättas i karantän eller isolering för att hindra en allmänfarlig smittsam sjukdom från att spridas. Det här händer dock väldigt sällan. Den nya lagen preciserar myndigheternas skyldigheter och patientens rättigheter vid dessa exceptionella tillfällen.

Precis som i den gamla lagen är kommunen skyldig att förebygga smittsamma sjukdomar med vaccinationer och hälsogranskningar. Arbetsfördelningen i förebyggandet av smittsamma sjukdomar förblir mellan kommunen och staten som tidigare. Kommunen ansvarar för förebyggandet av de smittsamma sjukdomarna i sitt område. Institutet för hälsa och välfärd (THL) arbetar som den nationella expertisinstansen för arbetet med att förebygga sjukdomarna.

Hälsovårdslagen och folkhälsolagen definierar för vem kommunen är skyldig att ordna vård. Lagen om smittsamma sjukdomar kompletterar hälsovårdslagen och folkhälsolagen just med tanke på förebyggandet av smittsamma sjukdomar. Den nya lagen om smittsamma sjukdomar ändrar inte på detta.

Allmänfarliga smittsamma sjukdomar är farliga, smittar lätt eller sprider sig snabbt, så som tuberkulos och difteri. Även mässlingen räknas framdeles som en allmänfarlig smittsam sjukdom. Tack vare vaccinationen förekommer det just ingen mässling i Finland, men sjukdomen kan spridas till vårt land på nytt via turister. Mässlingens komplikationer kan vara farliga.

En sådan här sjukdomsklassificering behövs för att en person som insjuknat i en allmänfarlig smittsam sjukdom kan isoleras för att avvärja smittohotet. Även en person som möjligtvis smittats kan vid behov försättas i karantän . En person som blivit smittad kan vid behov även behandlas mot sin vilja för att förhindra den smittsamma sjukdomen från att spridas.

En sjukdom klassas som en övervakningspliktig smittsam sjukdom om läkaren behöver mer information än vanligt om sjukdomen för att garantera undersökning och vård. Övervakningspliktiga sjukdomar är så allvarliga att läkaren måste anmäla dessa till Institutet för hälsa och välfärds (THL) register.

Övervakningspliktiga sjukdomar är till exempel röda hund, påssjuka och kikhosta. De här sjukdomarna har man fått kontroll över i Finland tack vare det nationella vaccinationsprogrammet. Dessutom är till exempel hepatit C, hiv, klamydia och malaria övervakningspliktiga sjukdomar.

Det uppstår hela tiden nya, snabbt spridande smittsamma sjukdomar runt om i världen. Exempel är svininfluensan, zikaviruset och Ebola. Just nu sprids en fågelinfluensa som inte smittar människor. Samhället ska bereda sig på exceptionella epidemier orsakade av de här sjukdomarna. Plikten gäller staten, regionalförvaltningsverken och kommunerna.

Syftet med det nationella vaccinationsprogrammet är att skydda befolkningen mot smittsamma sjukdomar med vaccin. Till vaccinationsprogrammet hör vaccin bland annat mot mässlingen, difteri och kikhosta. För att de sjukdomar som kan förhindras med vacciner inte ska sprida sig bland befolkningen är det viktigt att så många som möjligt är vaccinerade. Vaccinerna i det nationella vaccinationsprogrammet kostar inget för den som blir vaccinerad. Däremot måste var och en betala till exempel vaccin inför resor själva, eftersom de inte omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet. Sådana här vaccin är till exempel de mot gula febern och hepatit B.

Smittsamma sjukdomar som kan förhindras med vaccin är relativt ovanliga i dagens Finland. I Finland finns dock områden där en tillräcklig andel av befolkningen inte har vaccinerats enligt det nationella vaccinationsprogrammet. I de här områdena kan smittsamma sjukdomar som kan förebyggas med vaccin sprida sig. Mässlingen är ett exempel på en sådan sjukdom.

Läkaren som ansvarar för de smittosamma sjukdomarna kan bestämma att en symptomfri person eller vara försätts i karantän om denna har utsatts för en allmänfarlig smittsam sjukdom. Syftet med karantänen är att hindra den smittsamma sjukdomen från att sprida sig till befolkningen genom att begränsa personens mobilitet. Personen sitter oftast i karantän där hemma. Läkaren kan avsluta karantänen då det konstaterats att personen inte insjuknat i sjukdomen. Karantänen tar oftast högst ett par veckor. Till exempel kan alla som rest i samma flygplan med en person som insjuknat i en ebolavirusinfektion försättas i karantän.

Personen kan enligt lagen om smittsamma sjukdomar isoleras om han eller hon blivit exponerad för en allmänfarlig smittsam sjukdom och uppvisar sjukdomens symptom. Syftet med isoleringen är att hindra den smittsamma sjukdomen från att spridas till befolkningen genom att begränsa personens mobilitet samt genom att behandla den smittsamma sjukdomen så snabbt som möjligt. Patienten isoleras på sjukhuset där han eller hon undersöks och behandlas enligt  Till exempel kan en person med feber som rest i samma flygplan som en Ebolapatient isoleras.

Lagen om smittsamma sjukdomar förutsätter att vårdpersonalen tar vaccinationer i sådana situationer där de kunder och patienter som vårdas är särskilt känsliga för att insjukna i smittsamma sjukdomar. Sådana här patienter är till exempel personer med nedsatt motståndskraft till följd av en allvarlig grundsjukdom eller behandlingen av en sådan, spädbarn och mycket gamla patienter.

Vaccinationer som ges till vårdpersonalen är vaccin mott mässlingen och vattkoppor, ifall vårdpersonalen inte har varit sjuka i dessa sjukdomar. Dessutom ska personalen ta det influensavaccin som ges årligen. Personer som arbetar med spädbarn ska dessutom ha ett gällande vaccinationsskydd mot kikhosta. Personalens vaccinationer motiveras med patientsäkerheten. Det är frivilligt att låta sig vaccineras. Om en person i vårdpersonalen nekar till att ta vaccinet kan personen inte arbeta med till exempel cancerpatienter eller organtransplantationspatienter.