Remissinstanser: Reformen av funktionshinderlagstiftningen ökar jämlikheten för personer med funktionsnedsättning

Sosiaali- ja terveysministeriö 23.10.2017 13.48
Pressmeddelande 146/2017

En sammanställning av remissvaren om reformen av funktionshinderlagstiftningen har färdigställts. Sammanlagt 162 aktörer lämnade yttrande om lagutkastet. Största delen av remissinstanserna ansåg att totalreformen behövs. De ansåg att den stärker jämlikheten och delaktigheten för personer med funktionsnedsättning.

Remissinstanserna ansåg att det är positivt att delaktigheten för barn och unga med funktionsnedsättning stärks. Många ansåg att det är viktigt att de subjektiva rättigheterna bevaras och att tyngdpunkten ligger på att utgå ifrån individens behov. Största delen av remissinstanserna ansåg att avgränsningen av tillämpningsområdet för den föreslagna lagen behövs, för att servicen i enlighet med lagens syfte ska riktas till personer med funktionsnedsättning.
En del av remissinstanserna ansåg dock att avgränsningen är något problematisk i förhållande till de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. 

Tydligare tillämpningsområde

Remissinstanserna önskade dock tydligare bestämmelser i fråga om lagens tillämpningsområde och avgränsningar. Ungefär hälften av remissinstanserna svarade att det är oklart i vilka fall socialvårdslagen ska tillämpas och i vilka fall lagen om särskild service med anledning av funktionshinder ska tillämpas.

Särskilt när det gäller service för boendet och rörligheten önskades det ett förtydligande av valet av tillämplig lag. En del remissinstanser ansåg att det är oklart om rätten till service för boendet är en subjektiv rättighet och om servicen för boendet är avgiftsfri. Enligt flera remissinstanser bör det framgå av bestämmelsen att service för boendet i första hand ska ordnas i det stadigvarande hemmet för personen med funktionsnedsättning.

Lite mer än hälften av remissinstanserna ansåg att boende utanför hemmet för barn med funktionsnedsättning ska ordnas som service enligt lagen om särskild service med anledning av funktionshinder. En del av dem ansåg emellertid att boende utanför hemmet för barn med funktionsnedsättning ska ordnas med stöd av barnskyddslagen. Ett förtydligande av förhållandet mellan lagen om särskild service med anledning av funktionshinder och barnskyddslagen önskades. Det ansågs vara bra att boendet för barn med funktionsnedsättning i första hand ordnas med den egna familjen.

Personlig assistans viktig

I regel ansågs det att regleringen om personlig assistans är ändamålsenlig. Det ansågs vara viktigt att den personliga assistansen fortsättningsvis definieras av personen med funktionsnedsättning själv. Det att vikariearrangemangen tagits in i lag ansågs vara en bra ändring. Flera av remissinstanserna såg det som positivt att det i den personliga assistansen i vissa situationer även kan ingå hälso- och sjukvård.

Den gällande handikappservicelagen innehåller en bestämmelse enligt vilken en gravt handikappad person ska kunna definiera innehållet i den assistans som personen behöver och sättet att ordna den. En del av remissinstanserna ansåg att detta krav på individens egna resurser försvagar den inbördes jämlikheten mellan personer med funktionsnedsättning. Andra återigen ansåg att avgränsningen behövs för att personlig assistans ska nå rätt användare och bevaras som en tjänst som tryggar självbestämmanderätten och möjligheten att göra egna val för personer med funktionsnedsättning.

Den träning och det stöd som ingår i förslaget ansågs vara en behövlig serviceform, som dock ännu kräver preciseringar. En del av remissinstanserna ansåg att träning och stöd är ett bra alternativ till personlig assistans i situationer där kravet i fråga om de individuella resurserna inte uppfylls.

Avsikten är att propositionen lämnas till riksdagen våren 2018

Den ändrade tidsplanen för social- och hälsovårdsreformen inverkar också på den lag om särskild service med anledning av funktionshinder som är under beredning. Avsikten är att propositionen ska bearbetas utifrån remissvaren och lämnas till riksdagen under vårsessionen 2018. Lagen om särskild service med anledning av funktionshinder avses träda i kraft 2020, när de nya landskapen inleder sin verksamhet. Som stöd för verkställigheten av lagen planeras utbildning och annat stöd för att se till att den tillämpas enhetligt.

Ytterligare information

Jaana Huhta, konsultativ tjänsteman, tfn 02951 63407
Riitta Saksanen, specialsakkunnig, tfn 02951 63680

Bilagor

Sammandrag av utlåtandena om utkastet till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om särskild service med anledning av funktionshinder (lagen om funktionshinderservice) och lag om  ändring av socialvårdslagen (SHM:s rapporter och promemorior 2017: 37) (på finska)

Läs mer på vår webbplats

Reformen av handikapplagstiftningen