Saarikko: Alla barn och unga måste garanteras lika möjligheter

Social- och hälsovårdsministeriet 13.4.2018 9.00
Pressmeddelande 56/2018

”De vuxna, både föräldrar och andra som arbetar med barn och unga samt beslutsfattarna är ansvariga för att barnen har en trygg livsmiljö att växa upp, röra sig och utvecklas i. Barn och unga samt deras familjer måste ges stöd på ett tidigt stadium och risksituationerna måste identifieras. Vårdhänvisning och upprätthållandet av en god mental hälsa är a och o i säkerhetsarbetet”, sade familje- och omsorgsminister Annika Saarikko i sitt tal vid ett evenemang där en mål- och åtgärdsplan inom ramen för programmet för främjande av barns och ungas säkerhet presenterades på Olycksfallsdagen den 13 april i Helsingfors.

”Olycksfall och självmord bland barn och unga och den kroppsliga aga som barn utsätts för kan förhindras.  Utvecklingen går i positiv riktning. Också föräldrarnas attityd till kroppslig aga har förändrats mot det negativa”, påpekade Saarikko.

Problem med mental hälsa och rusmedel orsakar mycket ohälsa bland barn och unga och deras närmaste krets. De är också betydande riskfaktorer för marginalisering och kan orsaka långvarig arbetsoförmåga.

”Enligt undersökningar löper barn i fattiga familjer, barn med funktionsnedsättning och barn med  föräldrar som är beroende av rusmedel större risk än andra barn att råka ut för olycksfall.  I arbetet på att främja säkerheten behövs ett vittomfattande grepp, varvid i centrum av verksamheten står att bryta ojämlikheten och trygga lika möjligheter för alla barn och unga”, påpekade Saarikko.

Erfarenheter av psykiskt eller fysiskt våld och vanvård i barndomen har ofta långvariga konsekvenser på livet och hälsan på ett senare stadium: rökning, användning av rusmedel och riskbeteende accentueras.

”Ju flera skadliga erfarenheter man får i barndomen och ungdomen, desto större är risken för marginalisering och en svag socio-ekonomisk ställning som vuxen. Denna spiral blir också dyr för samhället”, påminner Saarikko.

Under de senaste decennierna har dödligheten i olycksfall bland barn och unga i Finland minskat. Bland annat ändringar i lagstiftningen, förbättrad trafik- och produktsäkerhet samt det arbete som gjorts för att förebygga förgiftning och drunkning har bidragit till detta. Trots det är olycksfall vid sidan av självmord de vanligaste dödsorsakerna för personer som inte fyllt 25. Årligen dör över 100 barn och unga i olyckor, och självmord begås i genomsnitt av 89 personer som inte fyllt 25. På grund av självdestruktivt beteende får årligen cirka 700 unga sjukhusvård. Klart flera pojkar och unga män än flickor och unga kvinnor dör till följd av olyckor eller självmord. Ungefär en tredjedel av de 15- till 24-åringar som har dött i olyckor har varit berusade vid olyckstidpunkten.

Trots den positiva utvecklingen är det våld som föräldrar riktar mot sina barn och unga där hemma beklagligt vanligt i Finland. Av de 8- till 9-klassister som år 2017 deltog i enkäten Hälsa i skolan, som Institutet för hälsa och välfärd genomförde, berättade var fjärde elev att hen där hemma har upplevt psykiskt våld, t.ex. en tigande förälder, blivit utskälld, fått föremål kastade mot sig eller hotats med att bli slagen eller piskad.  

Ytterligare information:

Riikka Pirkkalainen, specialmedarbetare, tfn 040 539 5090