Årsrapport 2003 om narkotikasituationen i EU och Norge

Social- och hälsovårdsministeriet 22.10.2003 6.56
Pressmeddelande 309/2003

Det finns vissa skäl att känna försiktig optimism när det gäller narkotikasituationen i Europa, framhöll EU:s narkotikacentrum ECNN onsdagen den 22 oktober, i Strasbourg i samband med lanseringen av Årsrapport 2003: situationen på narkotikaområdet i Europeiska unionen och Norge. Men enligt centrumet finns nya problem på vissa områden. Inga uppgifter tyder på att narkotikamissbruket skulle ha minskat i betydande grad.

En av fem har använt cannabis

Enkäter som genomfördes mellan 2000 och 2002 visar att uppskattningsvis minst en av fem (20%) vuxna européer har använt cannabis minst en gång i livet. Procentandelen för ungdomar mellan 15 och 34 år är i allmänhet ännu större. I Spanien ligger andelen på 35%, i Frankrike på 40%, i Storbritannien på 42%. I Danmark är andelen allra högst, 44%. I åldersgruppen 15-34 år har vanligen mellan 5% och 20% använt cannabis under det senaste året. Högst ligger Spanien (17%), Irland (17%), Storbritannien (19%) och Frankrike (20%), och lägst ligger Sverige (1%), Finland (5%), Portugal (6%) och Norge (8%).I synnerhet bland unga män kan andelen som har använt cannabis någon gång respektive under det senaste året vara mycketstor.

Amfetaminer och ecstasy – EU är ett nyckelområde för produktion och missbruk

Europa är fortfarande ett nyckelområde för produktionen och missbruket av amfetaminer och ecstasy. Efter cannabis är dessa båda de vanligaste olagliga drogerna. Andelen av den vuxna befolkningen som någon gång har använt dem ligger mellan 0,5–5%. Även om ecstasymissbruk fortfarande är mycket vanligt bland ungdomarna i Europas städer och det finns uppgifter som visar på ett stort missbruk i vissa grupper, bl.a. bland dem som ofta går på fester, syns det inte någon tydlig ökning i befolkningen som helhet.

Amfetaminmissbruk förekommer hos omkring en tredjedel av dem som får behandling för narkotikaproblem i Finland och Sverige och hos 9% i Tyskland. I övriga EU står amfetaminer oftast för mindre än 1%. Det har på senare tid bara rapporterats enstaka fall av metamfetaminmissbruk i EU, trots en ökning på global nivå och trots stora problem med anknytning till denna drog i Asien och USA. Att det finns svåra problem i andra delar av världen och att denna drog kan få allvarliga folkhälsokonsekvenser ställer dock krav på vaksamhet från EU:s sida.

Kokain – en källa till utbredd oro inom EU

Nästan alla länderna ger uttryck för nya farhågor om ett växande kokainmissbruk. Enkätuppgifter tyder på en ökning i Storbritannien och i mindre omfattning i Danmark, Tyskland, Spanien och Nederländerna. Andelen av klienterna i missbruksbehandling som uppger kokainmissbruk rapporteras vara relativt stor i Nederländerna (30%) och Spanien (19%) men mindre i Tyskland, Italien, Luxemburg och Storbritannien (6–7%), vilket kan tänkas återspegla skillnader i tillgången på behandling för kokainmissbruk. Missbruket av crack-kokain (även kallat kokainbas) är fortfarande föga utbrett i Europa.

Hälften av länderna redovisar nu flera problemmissbrukare

I de flesta ländernakännetecknas det problematiska narkotikamissbruket av kroniskt opiatmissbruk, undantag är Sverige och Finland, där amfetaminer spelar en nyckelroll. De nationella uppskattningarna av det narkotikamissbrukets omfattning varierar från två till tio fall per tusen vuxna invånare, m.a.o. är omkring 1–1,5 miljoner européer problemmissbrukare. De högsta andelarna rapporteras från Italien, Luxemburg, Portugal och Storbritannien. De lägsta andelarna finns i Tyskland, Nederländerna och Österrike. Omkring 60% av det uppskattade antalet problemmissbrukare av narkotika är aktiva injektionsmissbrukare, d.v.s. omkring 600 000–900 000 personer.

Smittsamma sjukdomar

Andelen hiv-smittade bland injektionsmissbrukarna varierar avsevärt inom EU, från cirka 1% i Storbritannien till över 30% i Spanien. Uppgifterna om andelen hiv-smittade är över lag relativt stabila på nationell nivå. Detta kan dock dölja en betydande variation mellan olika platser och grupper inom länderna. En ökad förekomst av hiv-smitta bland injektionsmissbrukare har under de senaste åren rapporterats från vissa regioner eller städer i Spanien, Irland, Italien, Nederländerna, Österrike, Portugal, Finland och Storbritannien.

I rapporten konstateras att de långsiktiga kostnaderna för hepatit C-infektion sannolikt kommer att bli betydande, både beträffande vårdutgifter och lidande för enskilda personer. Andelen smittade bland personer som injicerar eller har injicerat ligger extremt högt i alla länderna, 40–90%.

De flesta som dör av en överdos är unga

Under det senaste decenniet rapporterades varje år mellan 7 000 och 9 000 narkotikarelaterade dödsfall i EU och Norge. Trenden är uppåtgående, och de flesta offren är mellan 20 och 30 år. I nästan alla länderna är opiater involverade i de flesta dödsfallen (över 80%), ofta i kombination med andra ämnen som alkohol, bensodiazepiner eller kokain.

Substitutionsbehandlingen har ökat med en tredjedel under de fem senaste åren

De fem senaste åren har tillgången på substitutionsbehandling ökat med 34% i EU och Norge. Omkring 400 000 personer får nu substitutionsbehandling i de sexton berörda länderna. Över 60% (omkring 250 000) av behandlingsplatserna finns i Spanien, Frankrike och Italien. Metadon är det ämne som överlägset oftast används i behandlingen, men buprenorfin ökar stadigt.

Förebyggande insatser

Sprutbytesprogram med syftet att förebygga spridning av infektionssjukdomar via injektionsmissbruk är nu en väletablerad och utbredd insatsmodell i EU och Norge. Över lag har tillgången till steril utrustning förbättrats ytterligare under de fem senaste åren. Systematiskt genomförda sprutbytesprogram i fängelserna förekommer bara i Spanien. En annan betydelsefull ny utveckling över hela Europa är att man erbjuder narkotikamissbrukarna medicinsk vård genom lågtröskelinsatser som särskilt vänder sig till dem som är hemlösa eller på annat sätt har instabila levnadsförhållanden.

De förebyggande insatserna i skolorna är fortfarande ett centralt inslag i den verksamhet som riktar sig till ungdomar. Visserligen finns det gott om bevis för att förebyggande insatser i skolorna kan ha bra effekt, men i praktiken utnyttjar man i de flesta länderna inte alltid all den kunskap som faktiskt finns. Det är bara i ett fåtal länder, bl.a. Spanien, Grekland och Irland som man systematiskt genomför narkotikaförebyggande program inom ramen för skolornas läroplaner.

Social utslagning och integrering – försvårande faktorer

Rapporten tar upp både narkotikamissbruket i socialt utslagna grupper (interner, invandrare, hemlösa och prostituerade samt utsatta ungdomar) och den sociala utslagningen bland narkotikamissbrukare. När det gäller social utslagning bland narkotikamissbrukare noteras det i rapporten att över 50% av dem som fick behandling i EU år 2001 bara hade begränsad utbildning och att det även är vanligt att missbrukare har slutat skolan i förtid eller blivit relegerade.

Arbetslösheten är högre bland narkotikamissbrukare än i befolkningen som helhet. Av klienterna i missbruksbehandling är 47% arbetslösa, att jämföra med 8% för hela befolkningen. Upp till 77% av missbrukarna i behandling lever på socialbidrag, och skuldsättning är vanligt förekommande. Missbrukarna har ofta mycket dåliga levnadsförhållanden. 10% av klienterna har ett instabilt boende och 8% bor på institution. Hemlösheten bland narkotikamissbrukare ligger uppskattningsvis på upp till 29%.

Åsrapport 2003: situationen på narkotikaområdet i Europeiska unionen och Norge (finns på de 11 EU-språken och norska på adressen http://annualreport.emcdda.eu.int).