Attraktivare arbetsplatser i välfärdsområdena genom coachning   

Under åren 2024–2025 har det ordnats coachningar (Veto ja pito) i fyra samarbetsområden med syftet att öka arbetsplatsernas attraktivitet i välfärdsområdena och stödja arbetsförmågan hos personalen. 

I coachningarna har deltagit sammanlagt 57 mångprofessionella team från socialvården, hälso- och sjukvården och räddningsväsendet. De arbetsplatser som deltog valdes på grund av deras utmaningar när det gäller personalens ork i arbetet, personalomsättningen eller rekryteringen. 

För coachningarna beviljade social- och hälsovårdsministeriet sammanlagt cirka 1,2 miljoner euro i statsunderstöd. 

Vad gick coachningen ut på?

Coachningen baserar sig på en systematisk modell med genombrottskollaborativ (Breakthrough Collaboratives) där syftet är att utveckla verksamhetspraxis. Arbetssättet har använts redan i 15 år i Finland bland annat för att förbättra tillgången till vård och vårdprocesserna. 

Arbetssättets styrkor är att personalen får delta i utvecklandet, att modellen kan tillämpas lokalt, att man lär av varandra, att man mäter verksamheten systematiskt och att man skapar en arbetskultur som präglas av kontinuerlig utveckling.  

De anställda utvecklade egna välfungerande lösningar 

Det utvecklingsarbete som gjorts under coachningarna har gällt arbetets innehåll, organiseringen, arbetsfördelningen, arbetsgemenskapen, beteendet på arbetsplatsen, introduktionen i arbetet och personalens kunnande.  

Resultaten av coachningarna har utvärderats av Arbetshälsoinstitutet. De kvantitativa resultaten fås år 2027, men de kvalitativa utvärderingarna har gett lovande resultat redan nu:

• Coachningarna resulterade i många nya praktiska försök från arbetstagarnas sida. 
• Försöken svarade på reella behov och ansågs vara nyttiga. 
• Välbefinnandet och trivseln i arbetet och deltagarnas möjligheter att påverka förbättrades. 
• Utvecklingsorienteringen och kunnandet stärktes. 

Teamen mätte också effekterna av försöken själva med särskilt utvalda mätverktyg. Nästan alla arbetsplatser uppnådde konkreta mätbara goda resultat:

• Sjukfrånvaron minskade
• Trivseln och välbefinnandet i arbetet förbättrades
• Arbetet upplevdes mindre belastande när arbetsfördelningen och kunnandet utvecklades
• Satsningarna på introduktionen i arbetet ökade arbetsplatsens attraktivitet
• Arbetsplatsernas rekommenderingsprocenter (eNPS) ökade

Enligt deltagarna var nyckeln till framgången att man tog itu med grundorsakerna, att utvecklingsarbetet var systematiskt, att personalen togs med i utvecklandet och att cheferna och handledarna gav aktivt stöd.

Varje team utvecklade 3–5 verksamhetsmodeller. De nya verksamhetsmodellerna beskrivs i Innobyn:

 

• Hyvän työn ohjelma – Vetoa ja pitoa –valmennukset STM (Innokylä) 
• Valmennuksissa tehdyt posterit (Innokylä)

Verksamhetsmodeller och redskap för att stödja välbefinnandet i arbetet och arbetsförmågan

Arbetshälsoinstitutets experter har samlat ihop bra modeller och redskap som kan användas inom alla yrkesområden inom social- och hälsovården.
Arbetsredskapen har utvecklats inom aktuella nationella projekt och program, och de finns samlade på webbplatsen Tekojen tori enligt teman.

• Tekojen tori: Hyvän työn edellytykset - toimintamalleja sote-työpaikoille

Mer information om arbete och välbefinnande och om verksamhetsmodellerna:

• Innoby 
• Työkyvyn ja työllistymisen tuki hyvinvointialueilla - suositukset toimintamallien käyttöönottoon (julkaistu 2.5.2023)
• Työkyvyn tuen järjestäminen hyvinvointialueilla - pikaopas päättäjille (julkaistu 2.5.2023)