Närståendevård

Omaishoito - kuvituskuva

Stöd för närståendevård

Stödet för närståendevård ingår i den lagstadgade anslagsbundna socialservicen och beviljas och ordnas av välfärdsområdet.   

Närståendevårdaren kan vara en anhörig till den person som vårdas eller någon annan närstående person. Behovet av vård eller omsorg uppkommer av en anhörigs eller en närstående persons försämrade hälsotillstånd eller funktionsförmåga eller funktionsnedsättning. Stödet för närståendevård innefattar tjänster för de vårdbehövande och vårdarvoden, ledigheter och stödtjänster för närståendevårdarna. 

Grunderna för beviljandet av stöd för närståendevård och stödets innehåll fastställs i lagen om stöd för närståendevård. Syftet med lagen är att främja den närståendevård som behövs genom att säkerställa tillgången till tillräckliga social- och hälsovårdstjänster, vårdens kontinuitet och stödet för närståendevårdarna.  Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för beredningen och den allmänna styrningen och utvecklingen av lagstiftningen gällande stödet för närståendevård.

Beslut och avtal om närståendevård

Välfärdsområdet fattar besluten om stödet för närståendevård och de tjänster som hänför sig till detta. Välfärdsområdet och närståendevårdaren ingår ett avtal om stödet för närståendevård, och till avtalet bifogas en vård- och serviceplan som välfärdsområdet, den vårdbehövande och närståendevårdaren gör tillsammans.  

Arvoden och ledigheter för närståendevårdare

Vårdarvodet till närståendevårdaren bestäms enligt hur bindande och krävande vården är. Vårdarvodet är skattepliktig inkomst. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer minimibeloppen av vårdarvodena för stödet för närståendevården årligen. 

Närståendevårdare har rätt till minst 2 dygn ledig tid per kalendermånad. Närståendevårdare som är bundna till vården dygnet runt eller fortgående varje dag har rätt till minst 3 dygn ledig tid per månad. 

Förutom den lagstadgade ledigheten kan välfärdsområdet bevilja närståendevårdare ytterligare lediga dagar och rekreationsledigheter för högts 1 dygn.  

De kundavgifter som tas ut för de tjänster som ges under den tid som närståendevårdaren håller sin lagstadgade ledighet fastställs separat i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården. 

För andra tjänster som stöder närståendevård kan välfärdsområdena ta ut samma avgifter som tas ut för social- och hälsovårdstjänster i övrigt. 

Anvisningar för att ordna närståendevård

Institutet för hälsa och välfärd ger anvisningar om stödet för närståendevård och beskriver den rättspraxis som berör stödet i Handboken om funktionshinderservice.

Frågor om ordnandet av stöd för närståendevård?

Frågor om närståendevård besvaras i första hand av det välfärdsområde som ansvarar för ordnandet av stödet för närståendevård. Välfärdsområdet är skyldigt att svara på klienters och patienters frågor och att vid behov ge anvisningar och råd om närståendevård. 
Om man upplever att man blivit illa bemött eller behöver råd om sina rättigheter, kan man kontakta socialombudsmannen eller patientombudsmannen i det egna välfärdsområdet. Regionförvaltningsverken övervakar kundernas rättsskydd inom näståendevården.

Närståendevården utvecklas i samarbete med välfärdsområdena

Social- och hälsovårdsministeriet utvecklar närståendevården under åren 2024–2026 i samarbete med välfärdsområdena och Institutet för hälsa och välfärd. Målet för den nationella styrningen är enhetliga grunder och förfaranden för beviljandet av stöd för närståendevård. Närståendevården utvecklas också genom olika projekt för att förbättra närståendevårdares hälsa, resurser och möjligheter att orka med vården.  

Som en del av utvecklingsarbetet har man sammanställt en lägesbild av närståendevården i välfärdsområdena (på finska). 

Mer information om tidigare ändringar i stödet för närståendevård 

Lagstiftningen om stöd för närståendevård ändrades den 1 juli 2016 i och med systemet för närståendevårdares ledigheter och avlösarservice. Till lagen om närståendevård lades också till bestämmelser om närståendevårdares handledning, utbildning, välbefinnande och hälsoundersökningar.  

Avlösarservice under närståendevårdarens ledighet har kunnat ordnas genom ett uppdragsavtal från och med den 1 augusti 2011.  

Andra stödformer för personer som vårdar en anhörig eller närstående 

Ledighet med stöd av socialvårdslagen för personer som vårdar en anhörig eller närstående

Välfärdsområdet kan med stöd av socialvårdslagen vid behov ordna rekreationsledigheter för högst 1 dygn för den anhöriga eller närstående till den person som behöver stöd. För att beviljas ledigt förutsätts det att personen är bunden till vården dagligen, att det finns ett behov av vård och att den vård och omsorg som den anhöriga eller närstående ger är antecknad i vård- och serviceplanen för den som vårdas.

Ledighet för vård av anhörig med stöd av arbetsavtalslagen

Arbetstagare har rätt att få högst 5 arbetsdagar per år för att ge personligt bistånd eller stöd till en anhörig eller en närstående som bor i samma hushåll som arbetstagaren. En förutsättning är att den anhörige eller närstående är i terminalvård eller till följd av en allvarlig sjukdom eller allvarlig skada som avsevärt minskat funktionsförmågan behöver mycket hjälp eller stöd och att arbetstagaren är närvarande.  Arbets- och näringsministeriet svarar för arbetsavtalslagen. 
 

 

Mer information

Sanna Ahonen, specialsakkunnig 
social- och hälsovårdsministeriet, Avdelningen för gemenskaper, organisationer och funktionsförmåga / YTO, Enheten för funktionsförmåga / TOK Telefon:0295163092   E-postadress:


Kaarina Tuokko, specialsakkunnig 
social- och hälsovårdsministeriet, Avdelningen för gemenskaper, organisationer och funktionsförmåga / YTO, Enheten för funktionsförmåga / TOK Telefon:0295163340   E-postadress: