Finland en föregångare i fråga om jämställdhet mellan könen
Finland är ett av världens ledande länder när det gäller att värna om jämställdhet. Finland var det första landet i världen som gav kvinnorna fullständiga politiska rättigheter. Detta är ett arv som vi vill värna om. Jämställdhet är en social innovation som har inneburit förnyelse och välstånd för samhället i och med att både kvinnornas och männens insatser har varit tillgängliga. Finland arbetar för ett ökat engagemang för jämställdhet världen över. Målet är att omdefiniera begreppet på ett nytt sätt och att åter lyfta fram jämställdheten i strålkastarljuset.
Idén om jämställdhet föddes tidigt
I Finland tog man flera steg mot jämställdhet mellan kvinnor och män redan långt innan landet blev självständigt. På 1850-talet läste finländska kvinnoaktivister John Stuart Mill och talade om hur viktigt det var att flickorna fick utbildning.
De första kvinnoorganisationerna grundades på 1880-talet och det pläderades allt starkare för kvinnornas rättigheter. År 1878 lagstiftades det om lika arvsrätt för kvinnor och män. År 1886 grundades den första samskolan i Finland. År 1873 avlade den första kvinnan studentexamen, men ännu 1888 krävdes det ett särskilt tillstånd för detta. Rätt att studera vid universitet fick kvinnorna år 1901.
Fullständiga politiska rättigheter, först i världen med att komma in i parlamentet
Det behövdes emellertid ännu mycket målmedvetet arbete innan de finländska kvinnorna som de första i världen fick fullständiga politiska rättigheter år 1906.
När de första 19 kvinnliga lantdagsmännen som de första i världen inledde sitt arbete i lantdagen följande år hade kvinnorörelsen höga förhoppningar, och inte utan orsak. Under sina första årtionden genomförde lantdagen, eller riksdagen som den senare började heta, många viktiga socialpolitiska lagreformer som gynnade kvinnorna i deras många roller.
Finlands första kvinnliga minister var Miina Sillanpää, som började som biträdande socialminister år 1926. Samma år stiftades det en lag om kvinnors behörighet till statliga tjänster.
Kvinnornas arbetsinsats behövdes också efter krigen
År 1930 stiftades det en ny äktenskaplag som frigjorde makan från makens förmyndarskap. Redan 1919 hade gifta kvinnor fått rätt att förvärvsarbeta utan makens samtycke.
Under krigsåren höll de finländska kvinnorna landet rullande medan männen stred vid fronten. Kvinnorna arbetade i fabriker, på sjukhus och drev till och med stora gårdar. Efter krigen återvände de inte till hemmen utan stannade kvar på arbetsplatserna. Det blev allt vanligare att kvinnorna arbetade.
Riksdagen återupptog arbetet med full kraft och det uppstod nya politiska öppningar: år 1948 beslutade man bland annat om gratis skolmåltider för alla folkskoleelever.
Mot jämställdhet i samhället
I 1960-talets Amerika drömde man om jämlikhet i medborgarrättsrörelsen för de svarta och i hippierörelsen. I Finland utvidgades diskussionen om jämställdhet och också männen började delta aktivare i diskussionen. Förening 9 grundades som en gemensam organisation för kvinnor och män.
Särskilt frågan om hur omsorgsansvaret skulle delas väckte diskussioner bland 60-talets jämställdhetsaktivister. Under det följande årtiondet skapades det första systemet för föräldraledighet i Finland. Det föreskrevs också för första gången i lag om dagvård för små barn.
Även de reproduktiva och sexuella rättigheterna lyftes fram: på 1970-talet tilläts abort av sociala skäl, sex- och samlevnadsundervisning togs med i grundskolans läroplan och preventivtjänster garanterades genom lag. Seta (Sexuellt likaberättigande r.f.) grundades och homosexuella handlingar betraktades inte längre som ett brott. Också diskussionen om våld mot kvinnor ökade och de första skyddshemmen inrättades.
1970-talet var också den tid då de finländska institutionerna för jämställdhet fick sin början och bland annat delegationen för jämställdhetsärenden inrättades 1972. Året före hade diskriminering förbjudits genom arbetsavtalslagen. Rent generellt gagnade uppbyggnaden av den finländska välfärdsstaten, såsom utvecklingen av systemet för social trygghet och pensionssystemet, i hög grad kvinnorna och jämställdheten byggdes upp i hela samhället.
Jämställdhetspolitiken inarbetades med hjälp av lagstiftning och avtal
År 1980 utarbetade Finlands regering sitt första jämställdhetsprogram. FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor var bara ett år gammal då det började ske saker i FN:s medlemsländer. I Finland ledde konventionen till att man utarbetade en jämställdhetslag, som trädde i kraft 1987. Lagen förbjöd diskriminering på grund av kön och stödde jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet.
Det gjordes även andra viktiga framsteg: i och med namnlagen fick en kvinna behålla sitt eget efternamn när hon gifte sig och för ett barn kunde man välja vilket som helst av föräldrarnas efternamn. Gemensam vårdnad blev möjlig 1983. Också de första kvinnliga prästerna prästvigdes på 1980-talet. Elisabeth Rehn blev 1990 den första kvinnliga försvarsministern i Finland och i hela världen.
Välståndet räcker till flera
Sedan 1980-talet har jämställdhet mellan könen blivit ett viktigt diskussionsämne i det internationella samarbetet. FN är en föregångare: kvinnornas ställning togs inte bara upp till diskussion utan beaktades också i strukturerna. Finland är en viktig aktör i denna utveckling och har bland annat lyft fram våldet mot kvinnor samt reproduktiv och sexuell hälsa och rättigheter.
Finland stadfäste 1986 FN:s konvention om förbud mot all slags diskriminering av kvinnor och fick sin första jämställdhetsombudsman följande år.
Unifem, Unicef och de övriga FN-institutionerna har fått finansiering från Finland. Efter kriget i Jugoslavien på 1990-talet blev frågan om kvinnornas ställning i konflikt- och postkonfliktsituationer aktuell. Finland stödde ett antagande av FN:s resolution om kvinnor, fred och säkerhet. Tillsammans med de övriga nordiska länderna fick Finland rykte om sig att vara ett mönsterland för jämställdhet.
Finland har också fått mycket av det internationella samfundet. Många viktiga lagreformer och projekt som har att göra med jämställdhet har fått sin början på de internationella arenorna. FN och Europeiska unionen har haft ett stort inflytande på Finlands jämställdhets- och jämlikhetspolitik. De har krävt att Finland tar många viktiga steg mot till exempel att stoppa våldet mot kvinnor.
Diskussionen om jämställdhet har blivit mångsidigare
Vi har kommit långt på hundra år. Det nya årtusendet fick Finland sin första kvinnliga president när Tarja Halonen år 2000 valdes till uppdraget. Tre år senare blev Anneli Jäätteenmäki den första kvinnliga statsministern.
Ett allmänt förbud mot diskriminsering togs med i den nya grundlagen år 2000, och registrerat partnerskap blev möjligt ett år senare. Familjeledigheterna utökades med en pappamånad år 2003. Samma år befordrades för första gången en kvinna till kapten i försvarsmakten. Jämställdhetslagen reviderades 2005 och följande år blev en kvinna president i högsta domstolen. År 2011 blev Jutta Urpilainen den första kvinnliga finansministern i Finland.
Diskussionen har blivit mångsidigare och aktuella teman är hur könsstereotypier kan brytas och analyser av femininitet och maskulinitet. Vi har fått större mångfald i modellerna och rollerna för kvinnor och män. Från att könen har betraktats som två olika poler har man nått fram till könets mångfald. I Finland trädde den könsneutrala äktenskapslagen i kraft den 1 mars 2017. Den nya lagen ger även par av samma kön adoptionsrätt. Diskussionen om jämställdhet har också utvidgats till förskolepedagogiken och skolvärlden.
Arbetet fortsätter även internationellt
Världen är ändå inte färdig än. Också i Finland finns det ännu mycket att göra. Bland annat omsorgsansvaret är ännu inte tillräckligt jämnt fördelat mellan männen och kvinnorna och man har heller ännu inte uppnått jämställdhet i fråga om lönerna. Våldet mot kvinnor är fortfarande ett problem.
Finland vill åter lyfta fram diskussionen om jämställdhet i strålkastarljuset. Landet instiftar under jubileumsåret för hundra år av självständighet sitt första internationella jämställdhetspris. Priset betonar att hela det internationella samfundet behöver arbeta mera envetet för jämställdhet mellan könen och föregå med gott exempel för att jämställdhet ska uppnås.