Finland en föregångare i fråga om jämställdhet mellan könen

Finland hör till de ledande länderna i världen när det gäller att värna om jämställdheten. Finland var det första landet i världen som gav kvinnor fullständiga politiska rättigheter. Det här arvet vill vi hedra. Jämställdheten är en social innovation som har bidragit till samhällsutvecklingen och välfärden i och med att både kvinnors och mäns insatser har kunnat utnyttjas. Finland driver målet om jämställdhet i hela världen. Finland vill definiera begreppet på ett nytt sätt och lyfta fram jämställdheten i rampljuset pånytt.  

Idén om jämställdheten går långt tillbaka i tiden

I Finland tog man flera steg mot jämställdhet redan långt innan landet blev självständigt. På 1850-talet läste finländska kvinnoaktivister John Stuart Mill och talade om hur viktigt det var att flickorna fick utbildning.

De första kvinnoorganisationerna grundades på 1880-talet, och det pläderades allt starkare för kvinnornas rättigheter. År 1878 lagstiftades det om lika arvsrätt för kvinnor och män. År 1886 grundades den första samskolan i Finland. År 1873 avlade den första kvinnan studentexamen, men ännu 1888 krävdes det ett särskilt tillstånd för detta. Rätt att studera vid universitet fick kvinnor år 1901.

Fullständiga politiska rättigheter, och först i världen med att komma in i parlamentet

Det behövdes emellertid ännu mycket målmedvetet arbete innan de finländska kvinnorna som de första i världen skulle få fullständiga politiska rättigheter år 1906.

När de första 19 kvinnliga lantdagsmännen inledde sitt arbete i lantdagen som de första i världen följande år, hade kvinnorörelsen höga förhoppningar, och inte utan orsak. Under sina första årtionden genomförde riksdagen många viktiga socialpolitiska lagreformer som gynnade kvinnorna i deras många roller.

Finlands första kvinnliga minister var Miina Sillanpää, som började som biträdande socialminister år 1926. Samma år stiftades det en lag om kvinnors behörighet till statliga tjänster.

Kvinnornas arbetsinsats behövdes också efter krigen

År 1930 stiftades det en ny äktenskaplag som frigjorde makan från makens förmyndarskap. Redan 1919 hade gifta kvinnor fått rätt att förvärvsarbeta utan makens samtycke.

Under krigsåren höll de finländska kvinnorna landet rullande medan männen stred vid fronten. Kvinnorna arbetade i fabriker, på sjukhus och drev till och med stora gårdar. Efter krigen återvände de inte till hemmen utan stannade kvar på arbetsplatserna. Det blev allt vanligare att kvinnorna arbetade.

Riksdagen återupptog arbetet med full kraft och det uppstod nya politiska öppningar: år 1948 beslutade man bland annat om gratis skolmåltider för alla folkskoleelever.

Jämställdheten i samhället utvecklas

I 1960-talets Amerika drömde man om jämlikhet i medborgarrättsrörelsen för de svarta och i hippierörelsen. I Finland utvidgades diskussionen om jämställdhet, och också männen började delta aktivare i diskussionen. Förening 9 grundades som en gemensam organisation för kvinnor och män.

Särskilt frågan om hur omsorgsansvaret skulle delas väckte diskussioner bland 60-talets jämställdhetsaktivister. Under det följande årtiondet skapades det första systemet för föräldraledighet i Finland. Det föreskrevs också för första gången i lag om dagvård för små barn.

Även de reproduktiva och sexuella rättigheterna lyftes fram. På 1970-talet tilläts abort av sociala skäl, sex- och samlevnadsundervisning togs med i grundskolans läroplan och preventivtjänster garanterades genom lag. Seta (Sexuellt likaberättigande r.f.) grundades och homosexuella handlingar betraktades inte längre som ett brott.  Också diskussionen om våld mot kvinnor tog fart och de första skyddshemmen inrättades.

1970-talet var också den tid då de finländska institutionerna för jämställdhet fick sin början, och bland annat delegationen för jämställdhetsärenden inrättades 1972. Året före hade diskriminering förbjudits genom arbetsavtalslagen. Rent generellt gagnade uppbyggnaden av den finländska välfärdsstaten i hög grad också kvinnorna, som till exempel systemet för social trygghet och pensionssystemet. Det bidrog till jämställdhetsutvecklingen i hela samhället.

Jämställdhetspolitiken inarbetades med hjälp av lagstiftning och avtal

År 1980 utarbetade Finlands regering sitt första jämställdhetsprogram. FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor var bara ett år gammal då det började ske saker i FN:s medlemsländer. I Finland ledde konventionen till att man utarbetade en jämställdhetslag, som trädde i kraft 1987. Lagen förbjöd diskriminering på grund av kön och stödde jämställdhet i arbetslivet.

Det gjordes även andra viktiga framsteg. I och med namnlagen fick en kvinna behålla sitt eget efternamn när hon gifte sig och för ett barn kunde man välja vilket som helst av föräldrarnas efternamn. Gemensam vårdnad blev möjlig 1983. Också de första kvinnliga prästerna prästvigdes på 1980-talet. Elisabeth Rehn blev 1990 den första kvinnliga försvarsministern i Finland och i hela världen.

Välståndet räcker till flera

Sedan 1980-talet har jämställdhet mellan könen blivit ett viktigt diskussionsämne i det internationella samarbetet. FN blev en föregångare. Kvinnornas ställning togs inte bara upp till diskussion utan beaktades också i strukturerna. Finland var en viktig aktör i denna utveckling. Finland lyfte bland annat fram våldet mot kvinnor och kvinnors reproduktiva och sexuella hälsa och rättigheter.

Finland stadfäste 1986 FN:s konvention om förbud mot all slags diskriminering av kvinnor och fick sin första jämställdhetsombudsman följande år.

Unifem, Unicef och de övriga FN-institutionerna har fått finansiering från Finland. Efter kriget i Jugoslavien på 1990-talet blev frågan om kvinnornas ställning i konflikt- och postkonfliktsituationer aktuell. Finland stödde ett antagande av FN:s resolution om kvinnor, fred och säkerhet. Tillsammans med de övriga nordiska länderna fick Finland rykte om sig att vara ett mönsterland för jämställdhet.

Finland har också fått mycket kritik av internationella människorättsorgan. Många viktiga lagreformer och projekt som har att göra med jämställdhet har fått sin början på de internationella arenorna. FN och Europeiska unionen har haft ett stort inflytande på Finlands jämställdhets- och jämlikhetspolitik. De har krävt att Finland tar många viktiga steg mot till exempel att stoppa våldet mot kvinnor.

Diskussionen om jämställdhet har breddats 

Vi har kommit långt på hundra år. Det nya årtusendet fick Finland sin första kvinnliga president när Tarja Halonen år 2000 valdes till uppdraget. Tre år senare blev Anneli Jäätteenmäki den första kvinnliga statsministern.

Ett allmänt förbud mot diskriminering togs med i den nya grundlagen år 2000, och registrerat partnerskap blev möjligt ett år senare. Familjeledigheterna utökades med en pappamånad år 2003. Samma år befordrades för första gången en kvinna till kapten i försvarsmakten. Jämställdhetslagen reviderades 2005 och följande år blev en kvinna president i högsta domstolen. År 2011 blev Jutta Urpilainen den första kvinnliga finansministern i Finland.
 
Diskussionen har blivit mångsidigare. Nu är de aktuella temana hur könsstereotypier kan brytas och hur femininitet och maskulinitet ska analyseras. Vi har fått större mångfald i modellerna och rollerna för kvinnor och män 

Från att könen har betraktats som två olika poler har man nått fram till könets mångfald. I Finland trädde den könsneutrala äktenskapslagen i kraft den 1 mars 2017.  Den nya lagen ger även par av samma kön adoptionsrätt. Diskussionen om jämställdhet har också utvidgats till förskolepedagogiken och skolvärlden. 

Arbetet fortsätter även på internationell nivå

Världen är ändå inte färdig än. Också i Finland finns det ännu mycket att göra. Bland annat omsorgsansvaret är ännu inte tillräckligt jämnt fördelat mellan männen och kvinnorna och man har heller ännu inte uppnått jämställdhet i fråga om lönerna. Våldet mot kvinnor är fortfarande ett problem.

Finland vill lyfta fram jämställdheten för diskussion igen. Under jubileumsåret för sin 100-åriga självständighet inrättar Finland sitt första internationella jämställdhetspris.  Priset framhäver att hela det internationella samfundet behöver arbeta mer envetet för jämställdhet och föregå med gott exempel för att jämställdhet ska uppnås.

• International Gender Equality Prize Länk till en annan webbplatsÖppnas i en ny flik