Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

SHM: Finländarnas delaktighet påverkas effektivare genom fungerande samhällsstrukturer än genom mathjälp

Social- och hälsovårdsministeriet 21.12.2017 14.53 | Publicerad på svenska 22.12.2017 kl. 15.53
Pressmeddelande 205/2017

Människornas delaktighet främjas och social utslagning förebyggs bäst genom att säkerställa att våra samhällsstrukturer är i ordning. Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) hoppas att denna övergripande syn på människornas välfärd ska beaktas i den diskussion om mathjälp som för närvarande förts i offentligheten.

I stället för mathjälp är det viktigt att övergripande och långsiktigt sträva efter förbättringar och stöd i människornas vardag. Detta arbete bedrivs genom en god socialpolitik, och ministeriet svarar för lagstiftningen. I det praktiska arbetet har den socialservice som svarar mot klienternas behov och det organisationsarbete som stöder myndigheternas arbete en nyckelställning.

Mathjälp är medborgarverksamhet

Den centrala tanken och prestationen vid uppbyggnaden av välfärdsstaten har sedan decennier varit att slippa fattighjälpen. Brödköerna som påminner om den traditionella fattighjälpen återvände till Finland till följd av 1990-talets lågkonjunktur och den europeiska fattigdomspolitiken och EU:s livsmedelsstöd. Mathjälp är inte en del av den finländska sociala tryggheten utan den baserar sig på medborgarverksamhet. Vid genomförandet av den finländska mathjälpen deltar över 400 aktörer från tredje sektorn. Dessa delar i huvudsak ut överskottsmat från detalj- och partihandeln.

SHM betonar att det också behövs annat än mathjälp eller en höjning av någon social förmån för att förbättra livssituationen för dem som har det sämst ställt. Många människor som är beroende av mathjälp behöver hjälp med sina sociala och hälsorelaterade problem, såsom depression, missbruksproblem eller svagt fysiskt hälsotillstånd, överskuldsatthet eller ensamhet. Nästan var fjärde av dem som besöker mathjälpen känner sig ensam medan endast tre procent av hela befolkningen lider av ensamhet.

Spetsprojekt för att minska ojämlikheten

Ett av regeringens spetsprojekt koncentrerar sig för närvarande på att främja hälsa och minska ojämlikheten. I spetsprojektet finansieras ofta god praxis och bra verksamhetsmodeller som redan konstaterats fungera bra, och avsikten är att förankra dem i praktiken i olika delar av Finland.

Ett av projekten som hör till spetsprojektet är ”Gemensamma kök”, som samordnas av Kyrkostyrelsen. Gemensamma kök är en plats för lågtröskelverksamhet som är öppen för alla och där man tillsammans skapar gemenskap på olika sätt. I verksamheten ingår bl.a. matlagning och gemensamma måltider och att samlas kring andra aktiviteter. Målet är att lokala aktörer samarbetar nästa år i gemensamma kök på 36 orter och 18 landskap.

Med hjälp av understöd från STEA finansieras sådana organisationers arbete som främjar hälsa och välfärd

Med hjälp av understöd som administreras av Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA), som finns i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet, finansieras allmännyttiga föreningars arbete som främjar hälsa och social välfärd. År 2018 delades 342 miljoner euro ut till organisationer. Denna finansiering hjälper organisationer som stöder myndigheternas arbete för att främja delaktigheten och förebygga social utslagning.

Bakgrundsinformation om mathjälpen

Permanent finansiering från EU för mathjälp

Finland har tagit emot EU:s livsmedelshjälp sedan år 1995. Europeiska unionens program för livsmedelshjälp ersattes år 2014 med en fond för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt. Arbets- och näringsministeriet ansvarar för fonden. Det operativa programmet för bistånd till dem som har det sämst ställt administreras och genomförs av Landsbygdsverket som lyder under jord- och skogsbruksministeriet. Anledningen till detta är att det ursprungligen fanns jordbrukspolitiska skäl bakom mathjälpen. Via det operativa programmet för bistånd till dem som har det sämst ställt (2014–2020) har det år 2016 delats ut cirka 3,5 miljoner euro och år 2017 cirka 3,6 miljoner euro.

Temporär finansiering för mathjälp med hjälp av riksdagens projektanslag

I slutet av år 2015 och 2016 har riksdagen i samband med bestämmandet av följande års budget beviljat extra projektfinansiering, dvs. så kallade ”julklappspengar” för att stödja mathjälp. En miljon euro beviljades i budgetpropositionerna för 2016 och 2017. Social- och hälsovårdsministeriet delade ut pengarna till organisationer i form av statsunderstöd för åren 2016–2018, och därmed kan organisationerna använda pengarna ännu nästa år. Riksdagen beviljade däremot inte extra ”julklappspengar” i statsbudgeten för 2018.

Med den temporära projektfinansiering som riksdagen beviljat har man till exempel stött anskaffning av kylanläggningar och kyltransportbilar och andra kostnader som gäller ordnandet av mathjälpverksamheten. På det sättet kan organisationer ur livsmedelssäkerhetsynpunkt dela ut mathjälp bättre än tidigare även under de kommande åren.

Ytterligare information:

Elina Palola, konsultativ tjänsteman, tfn 02951 63595 (främjande av delaktighet)
Kari Ilmonen, direktör, tfn 02951 63299 (långsiktig socialpolitik)
Kristiina Hannula, Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA), tfn 02951 63777 (organisationer som får understöd från STEA)
Matti Pulkkinen, konsultativ tjänsteman, tfn 02951 63199 (statsunderstöd för mathjälp)
Sari T. Niemi, överinspektör, Landsbygdsverket, tfn 02953 12362 (operativa programmet för bistånd till dem som har det sämst ställt)