Rundabordssamtalen i mars 2023 om befolkningspolitiken, familjepolitiken och nativiteten

Social- och hälsovårdsministeriet ordnade rundabordssamtal om befolkningspolitiken, familjepolitiken och nativiteten den xx och xx mars 2023. Samtalen berörde Finlands förändrade befolkningsstruktur, olika faktorer som påverkar den och lösningar på de problem som finns.

Förändringarna i befolkningsstrukturen syns i vårt samhälle på flera sätt. Finlands befolkning har åldrats och åldrandet fortskrider i snabb takt. De låga födelsetalen påskyndar befolkningens åldrande ytterligare. Förändringarna i befolkningsstrukturen prövar hela samhällets sociala och ekonomiska hållbarhet. Genom rätt beslut kan man påverka befolkningsutvecklingen och dess följder. Det finländska samhället måste vara öppet för den ökande mångfalden och aktivt främja social och kulturell integration.

Deltagarna underströk att åtgärder måste vidtas i hela samhället och inom alla förvaltningsområden. Om vi ska lyckas påverka förändringen krävs det gemensamma och tvärsektoriella insatser. Detta gäller inte bara social- och hälsovårdspolitiken och familjepolitiken utan det krävs också till exempel utbildningspolitiska, sysselsättningspolitiska, invandringspolitiska och bostadspolitiska åtgärder.

Deltagarna lyfte fram vikten av beredskap och aktiv påverkan när det gäller befolkningsutvecklingen, främjande av likabehandling och systematiskt stärkande av de grundläggande och mänskliga rättigheterna inom alla politikområden. Vi måste också främja ett barn- och familjevänligt samhällsklimat, bekämpa segregering och beakta regionala skillnader i beslutsfattandet. Därtill är det viktigt att motarbeta ensamhet och främja samhörighet samt att öka alla befolkningsgruppers levnadsår med god hälsa och funktionsförmåga. En pensionspolitik som är rättvis för alla generationer, en rättvis fördelning av samhällets utgifter samt möjligheter att förena arbete, studier, familj och omsorgsansvar om anhöriga är också ytterst viktigt.

De låga födelsetalen och den minskande fruktsamheten påverkar kraftigt det finländska samhällets befolkningsstruktur och framtida hållbarhet. Det summerade fruktsamhetstalet är nu historiskt lågt och medelåldern bland förstföderskor och alla som föder barn har stigit. Den största delen av nedgången i nativiteten beror på att de föds allt färre första barn, men även det slutliga antalet barn minskar. Det barnantal som människor önskar är klart mindre är det som realiseras, och de låga födelsetalen hänger delvis ihop med förändringar som gäller parförhållanden.

Livslång barnlöshet har blivit vanligare i synnerhet bland dem som saknar utbildning på högre nivå. Det planerade och det realiserade antalet barn är högre bland dem som har utbildning på högre nivå och dem som har omfattande stödnätverk. Det finns olika sätt att få barn och detta bör erkännas (till exempel behandlingar mot ofrivillig barnlöshet och adoption). Antalet personer som inte vill ha barn har inte vuxit i Finland under de senaste årtiondena, men det finns flera olika orsaker som får människor att förhålla sig tveksamt till att skaffa barn. Det är bra att inse, att metoderna för att stödja människor att få sitt första barn och för att stödja dem som skaffar fler barn är olika, och att båda behövs.

Fattigdom och omsorgssvikt är vanligast i småbarnsfamiljer. Stödet till barnfamiljer och par är splittrat och de regionala skillnaderna är stora. När andelen personer utan familj ökar påverkar det behovet av  tjänster och stöd i alla livskeden.

För att främja nativiteten och att familjer får så många barn de vill ha behövs en mängd olika åtgärder inom olika områden och på olika nivåer i samhället. 

Barn- och familjevänlig politik

Under rundabordssamtalen konstaterades det att vi behöver en långsiktig och förtroendeskapande barn- och familjepolitik och en familjevänlig utbildnings- och sysselsättningspolitik. En del av denna helhet är barnvänliga högskolor och läroanstalter och stöd till studeranden för att avsluta studierna. 

Vi borde göra det lättare att förena arbete och familjeliv och fästa särskild uppmärksamhet vid personer som arbetar i skift eller har atypiska arbetsförhållanden.

Det är också viktigt att familjeledighetsreformen drivs vidare och att stärka en positiv och uppmuntrande diskurs kring olika slag av familjer och föräldraskap. Genom att se över barnbidraget kunde man särskilt stödja dem som skaffar sitt första barn. Befolkningsutvecklingen och familjerna bör också annars allvarligt beaktas i totalreformen av den sociala tryggheten, påminde deltagarna i rundabordssamtalen.

Att motverka unga vuxnas utslagning och stödja deras familjebildning

Flera av experterna som deltog i rundabordssamtalet framhöll att nyckeln till att främja unga vuxnas jämlikhet och familjebildning ligger i att förbättra välmåendet och trygga jämlika möjligheter i olika levnadsförhållanden och livssituationer för unga kvinnor och män. En positiv familjediskurs och att lyfta fram olika sätt att bilda familj i grundskolan och på andra stadiet stöder unga vuxnas positiva attityder till att bilda familj. 

För att bryta den onda cirkeln av utsatthet och livslång barnlöshet måste tjänsterna till unga effektiveras som helhet. Man bör särskilt förebygga att unga män marginaliseras i studie- och arbetslivet. Diskriminering på grund av graviditet måste förhindras och vi måste utveckla stödet för barnlösa vuxnas parförhållanden och andra  relationer.

Utveckling av barn- och familjeorienterade tjänster, tillgänglighet och verksamhet med låg tröskel

Vid rundabordssamtalen ansågs det viktigt med gemensamma mål och mätare för reformen av tjänsterna för barnfamiljer och unga i kommunerna och välfärdsområdena. Högklassig och tillgänglig småbarnspedagogik är av avgörande betydelse. Föräldrar som arbetar kvällstid, nattetid och på veckosluten bör stödjas genom att utökad skiftesvård och möjlighet till vård av små skolelever på kvällar och veckoslut. 

Diskussionsdeltagarna lyfte fram behovet att reformera mödra- och barnrådgivningen så att den motsvarar de nya utmaningar som dagens familjer möter. Förslaget om social- och hälsovårdstjänster som kommer hem till familjerna fick understöd. I dessa ingår bland annat hemservice för barnfamiljer och rådgivning i hanteringen av vardagen som en del av samarbetet mellan kommunerna och välfärdstjänsterna i syfte att främja invånarnas välfärd. Dessa skulle gynnas av ett omfattande lokalt verksamhetsnätverk. Även kamratstödet bör utnyttjas mer systematiskt vid sidan av tjänsterna.

Familjernas mångfald och eventuella behov av särskilt stöd ska identifieras och beaktas i alla tjänster och de ska samlas till ett kundorienterat nätverk. För att snabbt stöd ska finnas att tillgå smidigt är det nödvändigt att införa ett rådgivningsnummer och en chatt som är öppen dygnet runt för spädbarns- och barnfamiljer, med beaktande av den tredje sektorns nuvarande hjälptelefoner och chattjänster. Dessutom ska också olika former av stöd för föräldraskap och parrelationer beaktas.

Organisationernas stöd för diskussioner om familjebildning och barnaskaffande bör stödjas. Varje välfärdsområde ska ha ett nätverksbaserat familjecenter där även aktörer inom tredje sektorn deltar vid sidan om de offentliga tjänsterna. De tjänster som organisationerna erbjuder ska samlas på gemensamma elektroniska plattformar som upprätthålls av familjecentren.

Mer fertilitets- och sexualrådgivning, bättre förlossningssäkerhet, utveckla behandlingarna mot barnlöshet och en enklare adoptionsprocess

Vid rundabordssamtalen ansågs det viktigt att göra individuell fertilitetsrådgivning till en del av de befintliga tjänsterna samt att uppdatera och trygga den sexualupplysning och emotionella fostran som skolor och läroanstalter erbjuder. Programmet för sexuell och reproduktiv hälsa ska uppdateras så att fertilitetsrådgivningen inkluderas och anpassas till olika ålders- och livssituationer. Det är också viktigt att stärka förlossningssäkerheten, erbjuda stöd till dem som lider av förlossningsrädsla och vid behov utveckla vårdvägen och erbjuda psykosocialt stöd till dem som fått missfall.

Diskussionsdeltagarna ansåg att resurserna för barnlöshetsbehandlingar bör höjas så att de motsvarar efterfrågan och att lika tillgång till vård och vård i rätt tid ska tryggas inom den offentliga sektorn. Kriterierna för tillgång till vård bör uppdateras och förenhetligas i enlighet med det nuvarande behovet. Assisterad befruktning ska i princip vara avgiftsfritt, och  psykosocialt stöd ska kopplas till behandlingen. Dessutom ska behandlingarna kunna samordnas med arbetslivet. Beredningen för att möjliggöra icke-kommersiellt surrogatmoderskap och fastställa kriterier bör fortsätta utgående från justitieministeriets utredning.

När det gäller adoptioner betonade rundabordsforumet vikten av att sörja för en fungerande adoptionstillståndsförvaltning samt för en smidig och modern adoptionsrådgivning. Stödet till familjerna under och efter adoptionen bör ökas och adoptionsbidraget ses över i enlighet med de ökade kostnaderna. Transparensen i adoptionsprocessen och kostnaderna som orsakas av den bör ökas. Utgångspunkten bör vara att adoptionstjänsten ska vara offentligt finansierad. Rundabordsforumet lyfte också fram möjligheten att stärka och öka samarbetet kring internationell adoption på sådana ställen där adoptioner behövs.

Helsingfors, april 2023

Heikki Hiilamo, forskningsprofessor, Institutet för hälsa och välfärd
Susanna Hintsala, verksamhetsledare, Kehitysvammaliitto ry
Mikko Hulkkonen, välfärdsdirektör, Rusko kommun
Esa Iivonen, ledande sakkunnig, Mannerheims Barnskyddsförbund rf
Marika Jalovaara, professor, Åbo universitet 
Reija Klemetti, förskningschef, Institutet för hälsa och välfärd
Tuomas Kurttila, Helsingfors Mödrahem rf.
Johanna Laisaari, generalsekreterare, den nationella barnstrategin
Suvi Laru, verksamhetsledare, Parisuhdekeskus Kataja ry
Tiina-Maria Levamo, ledande sakkunnig, Rädda Barnen rf 
Anna Moring, ledande sakkunnig, Stjärnfamiljer rf
Tiina Ristikari, forskningsprofessor, Itla
Anna Rotkirch, forskningsdirektör, Institutet för befolkningsforskning, Befolkningsförbundet rf
Piia Savio, verksamhetsledare, Lapsettomien yhdistys Simpukka ry
Ulla Siimes, verksamhetsledare, Centralförbundet för Barnskydd
Tuula Stark, jurist, Valvira
Markus Söderlund, verksamhetsledare, Våra Gemensamma Barn rf
Sanna Välimäki, verksamhetsledare, Kasper - Kasvatus- ja perheneuvonta ry