Personal inom social- och hälsovården
Social- och hälsovårdsministeriet har ansvaret över den nationella styrningen av personalen och utvecklingen av personalresurser inom social- och hälsovården.
Styrmetoderna är lagstiftning, rekommendationer och utvecklingsprogram samt statsandelar för projekt.
Ministeriets mål är att säkerställa en tillräcklig tillgång till personal inom social- och hälsovården och en bra yrkeskompetens.
Social- och hälsovårdsministeriets program för ett gott arbete innefattar både långsiktiga och kortsiktiga åtgärder för att minska bristen på arbetskraft inom social- och hälsovården.
Undervisnings- och kulturministeriet ansvarar för utbildningen inom social- och hälsovården.
Det föreskrivs om personalens kompetens i lag
Bestämmelser om yrkesutbildningen och kompetensen när det gäller personalen inom hälso- och sjukvården och socialvården finns i lagar och förordningar.
- Lag om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994)
- Förordning om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (564/1994)
- Lag om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015)
- Statsrådets förordning om yrkesutbildade personer inom socialvården (153/2016)
Personalutveckling inom social- och hälsovården
Personalen är en strategisk resurs och en viktig framgångsfaktor för verksamheten inom social- och hälsovården.
Genom personal- och kompetensutveckling kan man inverka på klient- och patientsäkerheten, servicens kvalitet och resultat och på personalens välbefinnande i arbetet.
Delegationerna och arbetsgrupperna stöder utvecklandet
Delegationerna för yrkesutbildade personer inom socialvården och hälso- och sjukvården bedömer behoven av att utveckla utbildningen inom branschen och lägger fram initiativ om hur utbildningen, yrkesverksamheten och samarbetet kan utvecklas.
- Delegationen för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården
- Delegationen för yrkesutbildade personer inom socialvården
Delegationernas publikationer om utvecklingsbehov i fråga om kompetens och utbildning:
- Nya förfaranden och strukturer för kompetensutveckling inom evidensbaserat vårdarbete –Förslag för arbetsliv och utbildning
- Specialiteter inom det kliniska vårdarbetet. Förslag till kompetensutveckling för sjukskötare med klinisk specialisering
Prognostisering av kompetens- och utbildningsbehov inom social- och hälsovården
Välfärdsområdena är skyldiga att bedöma kompetens- och utbildningsbehov och utveckla yrkeskompetensen i sitt område. Vid bedömningarna ska de samarbeta med universitet, yrkeshögskolor, läroanstalter på andra stadiet, utbildningsmyndigheter, arbetsförvaltningen och landskapsförbunden.
Social- och hälsovårdsministeriet samarbetar med ministerierna, välfärdsområdena och arbetsgivarorganisationer vid prognostiseringen av kompetens- och utbildningsbehoven inom branschen.
Social- och hälsovårdsministeriet medverkar i att utarbeta prognoser om kompetens- och utbildningsbehoven genom att delta i Utbildningsstyrelsens utbildningskommissioner.
- Utbildningsstyrelsen prognostiserar
- Utbildnings- och kompetensbehov 2035 (Utbildningsstyrelsen, på finska)
Fortbildning inom social- och hälsovård
Välfärdsområdena är skyldiga att följa upp utvecklingen av yrkeskompetensen hos personalen inom social- och hälsovården och sörja för att de anställda får tillräcklig fortbildning på sitt område. Skyldigheten gäller också de som är anställda hos de privata tjänsteproducenter från vilka välfärdsområdet köper tjänster.
I fortbildningen ska man beakta längden på den grundutbildning som personalen har, hur krävande arbetet är och uppgifternas innehåll.
Speciallagstiftningen inom social- och hälsovården och lagstiftningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården styr den kontinuerliga personalutvecklingen. Social- och hälsovårdsministeriet har dessutom gett rekommendationer om personalutvecklingen och organiseringen av fortbildning.
Staten ersätter utbildningskostnader
Staten betalar ersättning för kostnader som föranleds av läkar- och tandläkarutbildning och specialistläkar- och specialisttandläkarutbildning, specialiseringsutbildning vid universitet för socialarbetare, tilläggsutbildning som krävs för begränsad förskrivningsrätt för sjukskötare och sådan praktik som ingår i en yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsoområdet och som främjar yrkesfärdigheten.
Bestämmelser om ersättningarna finns i hälso- och sjukvårdslagen, socialvårdslagen och social- och hälsovårdsministeriets förordningar. Riksdagen beslutar årligen i samband med stats-budgeten om nivån på finansieringen av utbildningsersättningarna.
- Hälso- och sjukvårdslag 1326/2010
- Socialvårdslag 1301/2014
- Social - och hälsovårdsministeriets förordning
om grunderna för ersättning för läkar- och tandläkarutbildning år 2023 - Social- och hälsovårdsministeriets förordning
om serviceproducenter som är berättigade till ersättning för kostnader för läkar- och tandläkarutbildning samt finansiering för hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå - Social- och hälsovårdsministeriets förordning
om grunderna för den ersättning som betalas för specialiseringsutbildning vid universitet för yrkesutbildade personer inom socialvården år 2023 - Social- och hälsovårdsministeriets förordning om storleken på ersättningen för utbildning som krävs för begränsad förskrivningsrätt för sjukskötare år 2023
- Social- och hälsovårdsministeriets förordning om ersättning för praktik som ingår i en yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsoområdet och som främjar yrkesfärdigheten
Utbildningsersättning kan sökas hos Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland och Statens äm-betsverk på Åland.