Vaccineringar skyddar mot sjukdomar och kostnader

”Anskaffningarna av vaccin orsakar staten årligen en räkning på cirka 20 miljoner euro, men nyttan av dem för den offentliga ekonomin är mycket större.  Till exempel ger en investering på en euro i rotavirus- och pneumokockvaccin och två i HPV-vaccin en besparing på tre euro”, beskriver överläkare Taneli Puumalainen de ekonomiska effekterna av de senaste nykomlingarna i det nationella vaccinationsprogrammet.

Puumalainen hoppas att vaccinationsprogrammet trots statens sparkrav kan ses mera som en investering än en kostnad. Han påminner att vaccineringarna ökar välmående och är enligt forskning både till sina kostnader och effekter den bästa förebyggande hälso- och sjukvården.

”Till exempel har de allvarliga sjukdomarna som rota- och pneumokockinfektionerna orsakar redan till stor del försvunnit. Förr låg många spädbarn på vårvintrarna med diarré på sjukhusens avdelningar, inte längre. Samma gäller lunginflammation. Barnläkarna har varit helt övertygade om vaccinernas effektivitet.”

Förhållandet kostnader/besparingar är fördelaktigtÅr 2008 ingick nio vaccin i det nationella vaccinationsprogrammet. Tack vare dem sparade man uppskattningsvis 30 - 100 miljoner årligen av samhällets kostnader. Prisintervallens storlek beror på att många vaccineringar har inletts för tiotals år sedan. Det är svårt att uppskatta vilken sjukdomssituationen skulle vara utan vaccinationer eller vilken betydelse den medicinska utvecklingen skulle ha på vårdresultaten.

Det är lättare att kalkylera kostnadsbesparingarna för nya vacciner. Sjukdomsfrekvensen och dess effekter är fortfarande i färskt minne och det har inte hunnit inträffa större förändringar i vården.  

”Åren 2010–12 orsakade rotavirus- och pneumokockvaccineringarna en besparing på över 30 miljoner euro för samhället för en kostnad på16,6 miljoner. Den offentliga ekonomin förtjänade alltså nästan 14 miljoner euro under tre år.  Flickornas HPV-vaccineringar, som inleddes i fjol, förutspås spara årligen fyra miljoner euro”, berättar Puumalainen.

Besparingen uppstår då kostnaderna för hälso- och sjukvården minskar och arbetets produktivitet ökar. De produktivitetsförluster som sjukdomarna orsakar kan variera mycket.

”Till exempel är diarré och kräkning orsakade av rotavirus farligast för barn under ett år. I familjer med barn i den här åldern är den ena föräldern ofta fortfarande hemma, varför det inte blir mycket frånvaro från arbetet. Däremot har man vattkoppor vanligtvis i över två års ålder och då blir också produktivitetskostnaderna höga. En karens på minst fem dygn hemma innebär en veckas frånvaro från arbetet för den ena föräldern”, motiverar Puumalainen.

Nya vaccin i programmet?Vaccinationsprogrammet omfattar nu 12 avgiftsfria vaccin men Puumalainen hoppas att i synnerhet vattkoppsvaccinet läggs till förteckningen.

”98 procent av barnen insjuknar i vattkoppor som man skulle kunna utplåna från vårt land med vaccineringar. Även om sjukdomens följder sällan är allvarliga, förekommer sådana i en stor befolkningsmängd. Exempelvis uppstår hjärninflammation mycket oftare som ett resultat av vattkoppor än av fästingbett. "

Att ge alla barn vattkoppsvaccinering skulle enligt beräkningar kosta 4,2 miljoner euro och spara 14 miljoner.  Det skulle befrämja minskningen av skillnaderna i hälsa. Idag får 10 procent av årsklassen vaccinet. När föräldrarna står för kostnaderna koncentreras vaccineringarna och nyttan av dem till de bättre bemedlade familjerna.

Även om de omedelbara kostnaderna för att ta upp nya vaccin i programmet ökar, skulle minskningen av sjukdomarna kumulera besparingar rätt snabbt.  Nyttan av flickornas HPV vaccinering kommer visserligen fram först i samband med att det blir cellförändringar i livmoderhalsen efter en papillomavirusinfektion En del av fördelarna är indirekta.

”Vården av sjukdomarna som pneumokockbakterien orsakar kräver mycket antibiotika och en riklig användning av dem har sina egna problem. Pneumokockvaccinet minskar behovet av antibiotika och förekomsten av läkemedelsresistenta bakterier”, säger Puumalainen.

Smittkopporna har utplånats från världen så bra att man inte längre vaccinerar hela befolkningen mot sjukdomen.  När det gäller polio har samma mål ställts vid 2018.  Enligt Puumalainen är det är möjligt att utplåna också mässling och röda hund, men i en mycket avlägsnare framtid.  Alla vaccineringar blir dock aldrig överflödiga.

”Man kan utplåna sjukdomarna som smittar från människa till människa. Om människan inte är den enda smittokällan är situationen en annan. Till exempel försvinner stelkrampsbakterien som man får från marken ingenstans, varför vaccineringar alltid kommer att behövas.”


Text: Paula Mannonen