Färsk rapport: luftföroreningar orsakar årligen över tusen förtida dödsfall i Finland
Luftföroreningar bedöms årligen orsaka ungefär 1 600 förtida dödsfall i Finland. Merparten av de negativa hälsoeffekterna av luftföroreningar härstammar från partiklar som innehåller skadliga ämnen eller från kväveoxider. Partiklarna transporteras via luften in i andningsvägarna och orsakar bl.a. förändringar i lungorna, uppges det i rapporten Luftföroreningarnas hälsoeffekter, som publicerades den 13 april.
Utöver att partiklarna tränger in i luftvägarna överförs de delvis även till blodomloppet och vidare till andra delar av kroppen, t.ex. till hjärtmuskeln och hjärnan. Partiklarna ökar också risken för hjärtsjukdomar och sjukdomar i cirkulationsorganen, och ökar därmed även dödligheten.
Enligt rapporten förbättras luftkvaliteten i Finland i långsam takt om man ser till halten av små partiklar. De som har utarbetat rapporten anser därför att de uppgifter från 2013 som bedömts inom projektet mycket väl beskriver situationen också på längre sikt.
I de fall där luftföroreningar bidrar till dödsorsaken förkortas livslängden med i medeltal 16 år. För hela befolkningens del innebär detta att det förväntade antalet levnadsår för finländarna i genomsnitt förkortas med drygt fem månader på grund av luftföroreningar. De sjukdomar som luftföroreningarna orsakar ökar i betydande grad även den genomsnittliga sjukdomsbördan hos befolkningen. Konsekvensernas omfattning kan i åskådliggörande syfte t.ex. jämföras med att varje finländare skulle lida av lätt förkylning omkring 100 dagar per år. I verkliga livet är olika sjukdomar och deras följder fördelade på bägge sidorna om medelvärdet. Skadorna kommer främst till uttryck hos människor med luftvägssjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar.
Hälften av de halter av små partiklar som påträffas i Finland kommer som långväga gränsöverskridande föroreningar och hälften från inhemska utsläppskällor. Utsläppskällornas antal, läge och höjd inverkar på den hälsoskadliga exponeringen för små partiklar. Olägenheter för hälsan orsakas främst av långväga gränsöverskridande utsläpp av små partiklar och av partikelutsläpp i trafiken och från småskalig vedeldning.
De inhemska källorna till utsläpp av små partiklar fördelar sig kvantitativt enligt följande: småskalig vedeldning (46 %) och annan energiproduktion (16 %), avgaser från trafik (12 %), gatudamm (10 %), torvutvinning (9 %) och industri (7 %).
I trafiken har utvecklingen av fordonstekniken i betydande grad minskat avgasutsläppen, vilket i sin tur också har minskat olägenheterna för hälsan. De skador som gatudammet orsakar har däremot inte minskat. När det gäller vedeldning kan en del av de åtgärder som vidtas för att bekämpa global uppvärmning leda till att partikelutsläppen ökar. Rapportskribenterna föreslår att man borde dryfta möjligheterna att begränsa utsläppen från åtminstone dessa källor. På detta vis kunde man minska exponeringen för utsläpp i tätbebyggda områden där exponeringen är störst.
"Luftkvaliteten i Finland är bättre än i nästan vilket annat område i Europa som helst. Trots det orsakar luftföroreningarna även hos oss förtida dödsfall och sjukdom, vilket är oroväckande. Människorna lider av luftföroreningar trots att gräns- eller riktvärdena för luftkvaliteten inte överskrids i bredare utsträckning. För att skadorna ska minska kan vi sträva efter att förbättra luftkvaliteten ytterligare och hindra att luftföroreningarna kommer in i inomhusluften", säger Sirpa Salo-Asikainen, konsultativ tjänsteman vid miljöministeriet.
I rapporten presenteras de främsta resultaten av projektet Ilmansaasteiden terveysvaikutukset (Luftföroreningarnas hälsoeffekter). Projektet har finaniserats av miljöministeriet och social- och hälsovårdsministeriet, och Institutet för hälsa och välfärd (THL) har ansvarat för genomförandet.
Mer information:
Sirpa Salo-Asikainen, konsultativ tjänsteman, MM, tfn +358 295 250 077, [email protected]
Jari Keinänen, direktör, SHM, tfn +358 295 163 311, [email protected]
Otto Hänninen, docent, THL, tfn +358 295 246 471, [email protected]