Regeringens svar på interpellationen om regeringens ytterligare nedskärningar i vård och utbildning

Social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso svarade på interpellationen 2.4.2025.
Ärade talman,
Läget för de offentliga finanserna i Finland är mycket svårt. Varje år läggs över tio miljarder euro i ny skuld till statsfinanserna, på skattebetalarnas bekostnad. Det är klart att också nästa regering kommer att vara tvungen att genomföra omfattande anpassningar för att skuldsättningen ska fås under kontroll. Försvarsutgifterna, en åldrande befolkning och statens skuldsättning tvingar till besparingar. Årligen går det tusentals miljoner euro till betalning av räntorna på statsskulden, och ränteräkningen stiger fortfarande.
Trots det mycket utmanande ekonomiska läget har regeringen säkerställt att välfärdsområdenas årligen växande finansieringsbehov kan tryggas utan att ramarna för statsfinanserna överskrids. Vi gör detta för att människornas tjänster måste tryggas, såväl idag som i framtiden. Vi vill att välfärdsområdena lyckas med sina uppgifter. Befolkningen blir allt äldre och behovet av tjänster ökar, och därför är det förståeligt och nödvändigt att också finansieringen ökar. Men inte heller den finansieringen kommer att vara tillräcklig om tjänsterna och servicestrukturen inte reformeras.
Bästa opposition, ni kritiserar varje åtgärd som regeringen lägger fram för att se över tjänsterna och balansera ekonomin. Vad föreslår ni då i stället? Skattehöjningar och mer skuldsättning?
Ärade talman,
Interpellationen innehåller felaktiga påståenden som det är skäl att först korrigera. Regeringen har inte gjort några ytterligare nedskärningar i social- och hälsovården, utan det är fråga om anpassningsåtgärder som man beslutade om redan för ett år sedan. Regeringen har inte heller skrotat tillgången till vård eller försvagat äldreomsorgen. Era påståenden grundar sig inte på realiteter, utan fakta tyder på det motsatta.
Institutet för hälsa och välfärd publicerade i oktober i fjol en undersökning om hur nöjda klienterna är med äldreomsorgen. Den centrala observationen i undersökningen är att klienterna är synnerligen nöjda med den äldreomsorg de får, och många äldreomsorgsenheter får goda vitsord av klienterna. Över hälften av klienterna inom såväl hemvård och gemenskapsboende som inom serviceboende med heldygnsomsorg gav servicen vitsordet 9 eller 10 på skalan 1–10, och över en tredjedel gav högsta möjliga vitsord. Verkligheten låter helt annorlunda än i de skräckbilder ni målar upp, i vilka tjänsterna har skrotats.
På motsvarande sätt framgår det av social- och hälsovårdsministeriets utredning om ordnandet av social- och hälsovården, som publicerades strax före er interpellation, att välfärdsområdena har lyckats ordna social- och hälsovården på ett mer jämlikt och lagenligt sätt än kommunerna. Under välfärdsområdenas första två år har många saker blivit bättre. Man kan erbjuda icke-brådskande primärvård snabbare, det råder inte längre lika stor brist på personal och användningen av e-tjänster ökar. Det går bra att få tillgång till brådskande vård och jourvård överallt i Finland. Även primärvården samt likabehandlingen och integrationen i tjänsterna har utvecklats till det bättre.
Oppositionen talar gärna om jättelika nedskärningar, men i själva verket ökar välfärdsområdenas finansiering varje år. Finansieringen är i år rentav 2,2 miljarder euro högre än i fjol. Anpassningsåtgärderna innebär alltså inte att välfärdsområdenas finansiering kommer att minska jämfört med årets nivå. Storleken på de överenskomna anpassningsåtgärderna är mindre än en procent av välfärdsområdenas totala finansiering, och jag vill ännu betona att välfärdsområdenas finansiering kommer att öka också nästa år.
Ärade talman,
Regeringen har med många olika åtgärder reagerat på de utmaningar som följer med en åldrande befolkning. Tjänsterna för äldre utvecklas så att man förebygger uppkomsten av servicebehov och behov av att anlita fler eller mer omfattande tjänster. Samtidigt beaktas vikten av förebyggande arbete och motion. I regeringsprogrammet har det för perioden 2024–2027 reserverats sammanlagt 27 miljoner euro till stöd för äldre personers funktionsförmåga och möjligheter att klara sig hemma samt till stöd för närståendevårdare. I år inleds sex projekt som främjar närståendevårdarnas välbefinnande, hälsa och funktionsförmåga och som finansieras med statsunderstöd. Det görs alltså inga nedskärningar i närståendevården, tvärtom satsas det allt mer på den.
Servicetäckningen utökas också med hjälp av teknik. Institutet för hälsa och välfärd har i mars publicerat en forskningsrapport där effekterna av olika tekniska lösningar har bedömts. Inom hemvården använder sig välfärdsområdena redan av olika kompletterande tekniska lösningar, vilka vid sidan av hembesöken stöder klienternas möjligheter att bo hemma. De kan gälla till exempel dosering av läkemedel eller tryggande av säkerheten. Av de sistnämnda är den äldsta och mest bekanta lösningen trygghetsarmband eller trygghetstelefon. Det är fråga om att välfärdsområdena i något större utsträckning tar i bruk lösningar som fungerat väl i vardagen. Klienternas behov tas naturligtvis i beaktande, eftersom nyttjande av teknik inte lämpar sig för alla. Detta är inte något nytt, inte heller med tanke på att också den föregående regeringen försökte införa tekniska lösningar i de tjänster som tillhandahålls i hemmet. Motsätter ni er det nu?
När det gäller lagen om funktionshinderservice ska tillämpningsbestämmelsen preciseras så att lagen förblir en speciallag för personer med funktionsnedsättning, vilket också var lagens ursprungliga syfte. En liknande avgränsning ingick också i den ursprungliga propositionen, som bereddes under ledning av minister Kiuru under förra regeringsperioden. På grund av att avgränsningen avlägsnades anvisades det i samband med riksdagsbehandlingen ett kalkylerat anslag till budgeten, efter att grundlagsutskottet förutsatte preciseringar i bestämmelserna, men det inte var möjligt att precisera bestämmelserna om beaktande av livsskedet i utskottet. Efter preciseringen kan detta kalkylerade anslag slopas. Bestämmelserna inverkar inte på tjänsterna enligt lagen, utan det är fråga om en precisering av tillämpningsområdet så att det motsvarar lagens ursprungliga syfte på de villkor som grundlagsutskottet ställt.
I fråga om barnskyddet ska personaldimensioneringen vid barnskyddsenheterna ändras så att den blir barnbaserad, inte enhetsbaserad som i nuläget. Skyldigheten att ha jour ska bli mer flexibel, så att jour på veckoslut inte behöver finnas vid två närliggande enheter, utan det räcker att en av enheterna har jour. Socialt arbete och omsorg för placerade barn minskas alltså inte och dimensioneringen för ett enskilt barn ändras inte, utan överresurseringen avvecklas bara där den finns, utan att tillgången till tjänster försämras.
I den mer omfattande reformen av socialvårdslagen är det fråga om att lätta på den detaljerade regleringen av enskilda tjänster och precisera organiseringsansvaret till nya, större och tydligare kundorienterade servicehelheter, inom vilka välfärdsområdena kommer att ha mer flexibla möjligheter att ordna och organisera det individuella stöd som en person eller personens familj behöver. Den reviderade ordalydelsen ska betona välfärdsområdets ansvar att inom socialvårdens område ordna det individuella stöd och den hjälp som en person behöver, men metoderna för detta ska vara mer flexibla än tidigare.
Av de ytterligare anpassningar som det beslutades om på våren för ett år sedan hör 75 miljoner euro till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Anpassningsåtgärderna bereds som en del av den normala budgetprocessen. Vanligtvis fattas besluten först i samband med regeringens budgetförhandlingar. Regeringen vill dock påskynda tidtabellen så att besluten kan fattas vid ramförhandlingarna.
Ärade talman,
Till sist vill jag ännu betona att det i många beslut som redan har fattats eller som är under beredning är fråga om att regeringen gör det möjligt att göra saker på ett förnuftigare sätt. Detta leder även till besparingar, men försämrar inte tjänsterna, och är alldeles centralt också med tanke på att avhjälpa bristen på personal.