Likabehandlingen av närståendevårdare och vårdbehövande förbättras med ett utvecklingsprogram
Den arbetsgrupp som social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt börjar bereda ett nationellt utvecklingsprogram för närståendevården. Målet är bl.a. att förbättra likabehandlingen av närståendevårdarna och de vårdbehövande, öka tillgången till och omfattningen på stödet för närståendevård samt stöda närståendevårdarnas arbetshälsa.
Stödet för närståendevård är en helhet som omfattar behövliga tjänster som tillhandahålls den vårdbehövande samt vårdarvode till närståendevårdaren, ledighet och service till stöd för närståendevården. Närståendevård är en socialtjänst som är beroende av prövning, vilken kommunen ordnar inom ramen för det anslag som den har reserverat för detta syfte. Under år 2010 betalade kommunerna cirka 153 miljoner euro i vårdarvoden för närståendevård.
Det finns stora kommunala skillnader i omfattningen på och grunderna för beviljande av stöd för närståendevård. Lagen innehåller bestämmelser om minimibeloppet på vårdarvodet, men antalet klasser för vårdarvodet och beloppet på arvodet i olika arvodesklasser varierar. Detta leder till att närståendevårdare som bor i olika kommuner behandlas olika. Ett av målen i regeringsprogrammet är att förbättra likabehandlingen av närståendevårdarna och de vårdbehövande genom att förenhetliga grunderna för beviljande av stödet.
De mål som ska uppnås och de åtgärder som ska vidtas under denna och nästa regeringsperiod, en kostnads- och effektbedömning av åtgärderna samt en genomförandeplan kommer att skrivas in i det nationella utvecklingsprogrammet för närståendevården.
Närståendevårdarnas livssituation varierarNärståendevårdarnas och de vårdbehövandes behov och livssituation varierar. Förutom pensionärer sköter även personer som förvärvsarbetar, personer som är tjänstlediga eller på annan ledighet samt arbetslösa sina närstående. Närståendevårdarna omfattar även personer i arbetsför ålder som helt står utanför arbetslivet, som t.ex. föräldrar som sköter ett minderårigt barn eller barn på heltid. Dessutom omfattar närståendevården personer från olika kulturgrupper.
De åldringar, handikappade och kroniskt sjuka vilka vårdas av anhöriga och närstående är betydligt fler än de som får stöd för närståendevård. Under år 2010 uppgick de personer som sköttes med stöd för närståendevård till cirka 37 500. Av dessa hade två tredjedelar fyllt 65 år, och cirka 4,2 procent av befolkningen över 75 år sköttes med stöd för närståendevård. Hälften av närståendevårdarna var över 65-åringar.
Närmare informationkonsultativa tjänstemannen Anne-Mari Raassina, tfn 09 160 74438