KanTa för ihop patientuppgifterna på ett säkert sätt

De nordiska länderna har utvecklat elektronisk informationshantering inom hälso- och sjukvården systematiskt sedan ett par decennier. När den elektroniska sjukjournalen infördes under 1980-talet låg även Finland i spetsen för utvecklingen. Nu är det dags att ta nästa steg. Nationella hälsoarkivet (KanTa) har successivt sparkats igång.

Projektet är krävande, men viktigt. Till och med topplandet Danmark när det gäller elektronisk informationshantering har börjat följa intresserat utvecklingen i Finland.

Nationella hälsoarkivet är en gemensam benämning på riksomfattande datasystemtjänster inom hälso- och sjukvården. Dessa omfattar elektroniska recept, patientdataarkiv och åtkomst till egna hälsouppgifter på webben. För genomförandet av tjänsterna ansvarar FPA.

Enligt utvecklingschef Anne Kallio vid social- och hälsovårdsministeriet är det centrala i KanTa-projektet att informationen flyttas riksomfattande mellan privat och offentlig sektor samt den specialiserade sjukvården och primärvården. "Våra patientuppgifter är numera splittrade och informationen är inte kompatibel."

KanTa har kritiserats för att vara dyrt och upplevt många förseningar, men den omsorgsfulla beredningen har sina skäl. "KanTa är Finlands största informationshanteringsprojekt. Att överföra patientuppgifterna till ett gemensamt datalager har varit ytterst mödosamt. Man har varit tvungen att avtala om standarder för de otaliga informationsinnehållen och begreppen", säger Kallio.

Enligt Kallio använder hälsovårdscentralerna och den specialiserade sjukvården sju olika patientjournalsystem och ett flertal separata system. "Det har gällt att få dem att tala samma språk. Förändringen gäller cirka 200 offentliga och ännu fler privata hälso- och sjukvårdsenheter. Principen har varit att samarbeta, och det tar alltid tid."

Längst av KanTa-tjänsterna har det elektroniska receptet framskridit. Fram till utgången av oktober hade eResept skrivits ut till cirka 70 000 personer.

Målet är att det elektroniska receptet används av samtliga aktörer inom hälso- och sjukvården våren 2014. "Den största fördelen med det elektroniska receptet är hantering av medicineringen i sin helhet. Det är lättare att upptäcka överlappande läkemedel eller läkemedel som är skadliga för varandra. Man kan inte längre ens lyckas tappa bort ett recept", säger Kallio.

Med hjälp av det elektroniska patientuppgiftsarkivet får man å sin sida en totalbild av vården av patienten. Pilotfasen av arkivet inleds i Kuopio i mitten av november, och avsikten är att det ska införas över hela landet under hösten 2015." Kvaliteten i vården förbättras när all information finns tillgänglig. Samtidigt undviker man överlappande undersökningar ", tror Kallio.

KanTa medför dock inte fördelar enbart för personalen inom hälso- och sjukvården. E-tjänsten Mina uppgifter ger var och en åtkomst till de egna uppgifterna på webben.

Recept- och patientuppgifter är känsliga varför man har sörjt för informationssäkerheten. Patienten kan övervaka användning och utlämnande av sina egna uppgifter. FPA, organisationerna inom hälso- och sjukvården och apoteken övervakar genomförandet av informationssäkerheten.

Informationen överförs skyddad i krypterad form mellan de olika aktörerna inom hälso- och sjukvården. Identiteten för varje användare av Receptcentret och det elektroniska patientuppgiftsarkivet säkerställs genom en elektronisk identifikation, och användningen lämnar spår efter sig i systemet.

"Genomskinligheten i de nationella datasystemtjänsterna garanterar en bättre informationssäkerhet än tidigare jämfört med pappersvärlden eller separata patientuppgiftssystem", säger Kallio.

"Detta visade uppståndelsen med anknytning till eReceptet i Päijänne-Tavastland. Misstanke om möjligheten till fel åstadkom ett snabbt utredningsarbete och korrigerande åtgärder. Slutligen fann man inte ett enda felaktigt recept. Möjligheten att hitta ett fel inom pappersvärlden har inte orsakat motsvarande verksamhet och uppståndelse."

Redaktör: Maija Luotonen