Hoppa till innehåll
Media

För utnyttjande av artificiell intelligens och robotteknik inom social- och hälsovård behövs gemensamma förfaranden

social- och hälsovårdsministeriet
Utgivningsdatum 26.4.2022 12.39 | Publicerad på svenska 28.4.2022 kl. 13.16
Nyhet

Artificiell intelligens och robotteknik skulle kunna användas mera i rutinuppgifter inom social- och hälsovården så att personalen skulle få mera tid för kundbemötandet. För att bedöma effekterna och resultaten av produkter och tjänster behövs det dock gemensamma förfaranden. 

Så sägs det i slutrapporten om programmet för artificiell intelligens och robotik i välfärden (Hyteairo), som överlämnades till minister Aki Lindén den 26 april 2022.

Social- och hälsovårdsministeriets och Institutet för hälsa och välfärds Hyteairo-program har främjat social- och hälsovårdsaktörernas, läroanstalternas och företagens nätverk och samarbete. 

”Det är viktigt att samarbetet fortsätter också efter programmet”, säger Jukka Lähesmaa, specialsakkunnig vid social- och hälsovårdsministeriet. ”För att alla de möjligheter som den artificiella intelligensen och robottekniken ger ska kunna utnyttjas fullt ut måste de utvecklas parallellt med utvecklingen av social- och hälsovården och digitaliseringen”, tillägger Liisa-Maria Voipio-Pulkki, ledande sakkunnig vid social- och hälsovårdsministeriet. 

Tekniska lösningar som stöd för äldres hemvård  

Inom programmet har man utarbetat en nationell verksamhetsmodell och datasystemhelhet för användning av teknik för att kunna bo hemma (KATI-modellen). I dem beskrivs bland annat hur tekniska lösningar kan nyttjas redan när vården inleds. Modellen vidareutvecklas nu genom KATI-programmet för äldres boende hemma, som samordnas av Institutet för hälsa och välfärd. Syftet är att användningen av teknik och den information som fås via den ska användas effektivare än tidigare i de tjänster som stöder boende hemma. 

”Genom de regionala projekten inom programmet tar man i bruk nya tekniska tjänster och apparater som ska stödja äldres boende hemma. Samtidigt förnyar man också processerna inom hemvården. Inom projekten utreds till exempel effekterna av distansrehabilitering och de mätapparater som används på distans för kunder inom hemvården”, berättar Heidi Anttila, specialforskare vid Institutet för hälsa och välfärd.   

Med hjälp av de apparater som fungerar på distans får vårdpersonalen information om kundens hälsotillstånd utan att behöva vara på plats.  

Enhetlig bedömning av hälsoteknikens effekter 

Enligt programrapporten borde bedömningen av effekterna vara mer enhetlig när det gäller både apparaterna och social- och hälsovårdsorganisationernas digitaliseringsprojekt.  

”En enhetlig modell skulle förtydliga förfarandena för bedömning av produkter och tjänster och hjälpa företagen att utveckla produkter enligt användarnas behov”, säger Anttila.  

Som grund för detta har man inom Hyteairo utarbetat en preliminär ram för bedömningen av de nationella digitaliseringsprogrammen. Inom programmet har också utvecklats en Digi-HTA-process som ska vara en del av den enhetliga bedömningen av produkter.  

Genom att använda Digi-HTA-märkning ska företag kunna visa att deras digitala produkt eller tjänst lämpar sig för hälso- och sjukvårdsbruk. Vid bedömningen ska man beakta produktens effekt, kostnader, säkerhet, användbarhet och dataskydd. 

Ytterligare information:

Jukka Lähesmaa, specialsakkunnig, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 139, [email protected]

Heidi Anttila, specialforskare, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 029 524 7687, [email protected]

Tillbaka till toppen