Bedömningen av de totala konsekvenserna av ändringarna i den sociala tryggheten har blivit klar

Den promemoria som gavs ut idag innehåller en bedömning av de totala konsekvenserna av de ändringar i den sociala tryggheten och beskattningen för hushållens inkomster som regeringen föreslagit för 2024.

I bedömningen jämförs den gällande lagstiftningen med de ändringar som föreslås bli genomförda. I bedömningen har beaktats de föreslagna ändringarna i inkomstbeskattningen, bostadsbidraget, utkomstskyddet för arbetslösa, barnbidragen och studiestödet samt frysningen av indexförhöjningar inom den sociala tryggheten. 

Bakom de föreslagna ändringarna ligger regeringens mål att stärka de offentliga finanserna, undanröja bidragsfällor och öka sysselsättningen. Ändringarna beräknas stärka arbetsincitamenten och den strukturella sysselsättningen på medellång sikt med cirka 60 000 – 65 000 sysselsatta.

Bedömningen bygger i huvudsak på de kalkyler som gjorts med hjälp av Statistikcentralens mikrosimuleringsmodell SISU. Bedömningen har tagits fram av social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet. Promemorian beskriver hur ändringarna i den sociala tryggheten påverkar inkomstfördelningen och olika målgrupper.

Ändringarna har både positiva och negativa konsekvenser för hushållens inkomster

Enligt bedömningen kommer de föreslagna ändringarna att öka inkomstskillnaderna. Ginikoefficienten som mäter inkomstfördelningens ojämlikhet beräknas i en statisk granskning öka från 27,62 procent till 28,07 procent (+0,45 procentenheter). De föreslagna ändringarna ökar den relativa andelen hushåll med låga inkomster både vid 50 och 60 procents låginkomstgräns. Detta gäller också andelen barnfamiljer med låga inkomster.

Jämförelsen mellan förmånstagargrupperna visar att de relativt sett största konsekvenserna gäller studerande och arbetslösa som omfattas av förtjänstskyddet. Relativt sett är konsekvenserna klart mindre för familjer med två föräldrar som får arbetslöshetsförmåner än för familjer med endast en vuxen. Studielån har inte räknats med i studerandenas disponibla inkomster, men det antas kompensera förlusten av förmåner.

Av de olika familjetyperna ökar den relativa ekonomiska utsattheten mest bland unga vuxna, ensamförsörjarfamiljer och äldre ensamboende i arbetsför ålder. Bland andra typer av familjer är ändringarna enligt bedömningen måttliga. Konsekvenserna för barnfamiljer är totalt sett mindre än konsekvenserna för barnlösa hushåll i arbetsför ålder.

De största konsekvenserna gäller 18-24-åringar. Också i åldersgrupperna 25-34 år och 55-64 år är konsekvenserna större än i de övriga grupperna. Konsekvenserna för personer över 65 år är rätt små eftersom  besparingarna inte rör pensioner. De relativa konsekvenserna för minderåriga är också mindre jämfört med åldersklasserna för personer i arbetsför ålder.

Av hela befolkningen hör cirka hälften (49 %) till hushåll där ändringarna ökar de disponibla inkomsterna. En dryg tredjedel (36 %) av befolkningen hör till hushåll med få förändringar i de disponibla inkomsterna. Till hushåll med inkomstbortfall (1 % eller mer) hör cirka 14 procent av befolkningen. Till hushåll med verkligen stora inkomstbortfall på över 10 procent hör något under 3 procent av befolkningen. Det fanns ingen särskilt stor skillnad mellan män och kvinnor när det gäller andelen personer med inkomstbortfall. De tre lägsta inkomstdecilernas andel av hushållens sammanlagda disponibla inkomster minskar. När det gäller de lägsta inkomstdecilerna jämnar utkomststödet ut hur de sämre förmånerna påverkar inkomsterna.

I de statiska kalkylerna har man inte beaktat beteendeförändringar, såsom sysselsättning och dess inverkan på hushållens disponibla inkomster.

Ändringarna bedöms förbättra sysselsättningen och arbetsincitamenteten

Ändringarna i arbetsincitamenten har bedömts med hjälp av sysselsättningsskattegraden. Det antas att sysselsättningsskattegraden kommer att sjunka från 67,5 procent till 63,2 procent. Sysselsättningsskattegraden beskriver den andel av inkomstökningen till följd av sysselsättningen som den sysselsatta förlorar i och med att förmånerna minskar eller skatterna ökar. Ju högre sysselsättningsskattegrad, desto sämre är de ekonomiska incitamenten för sysselsättning.

Enligt bedömningen förbättras arbetsincitamenten särskilt bland dem som får inkomstrelaterad dagpenning, i hushåll med två vuxna och i barnhushåll med två vårdnadshavare. Incitamenten för heltidsarbete i synnerhet bland dem som länge fått arbetsmarknadsstöd kommer inte att förändras eftersom det är vanligt att få utkomststöd. De ändringar som görs i de primära förmånerna för dem som får utkomststöd påverkar inte de disponibla inkomsterna.

Det beräknas att de åtgärder som börjar gälla 2024 förbättrar sysselsättningen med cirka 60 000 –65 000 sysselsatta. Konsekvenserna för sysselsättningen och ändringarna i incitamenten beskrivs närmare i finansministeriets promemoria.

I bedömningen har beaktats endast statiska konsekvenser 

Bedömningen rör i regel bara de så kallade statiska konsekvenserna. Ändringarnas konsekvenser för till exempel sysselsättningen har i princip inte beaktats. De statiska konsekvenserna för inkomstfördelningen beskriver förändringen av hushållens disponibla inkomster bara i det fallet att det på grund av arbetsincitamenten inte sker några beteendeförändringar i fråga om arbete.

Enligt bedömningen börjar ändringarna gälla fullskaligt vid ingången av 2024. Detta hjälper att se ändringarnas konsekvenser i full skala, men det motsvarar inte det faktiska läget 2024 eftersom ändringarna börjar gälla stegvis. Vissa ändringar börjar gälla först hösten 2024 och vissa träder i kraft gradvis inom några år.

Bilagor

• Sammanfattning av bedömningen av de samverkande konsekvenserna av ändringarna i den sociala tryggheten
• Promemoria: Bedömning av de totala konsekvenserna av ändringarna i den sociala tryggheten (på finska)
• Uppföljning av sysselsättningsmålen (Finansministeriet)

Ytterligare information

Liisa Siika-aho, avdelningschef, tfn 0295 163 085, [email protected]
Sakari Rokkanen, specialmedarbetare för ministern för social trygghet, tfn 0295 163 109, [email protected]
Jukka Mattila, finansråd, finansministeriet, tfn 0295 530 409, [email protected]