FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning träder i kraft – fokus på delaktighet och tillgänglighet
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och det fakultativa protokollet till konventionen träder i kraft i Finland den 10 juni 2016. I konventionen betonas rätten för personer med funktionsnedsättning att fullt ut delta i samhället. Personer med funktionsnedsättning ska höras i allt beslutsfattande som gäller dem själva.
Syftet med konventionen är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning och att främja respekten för deras inneboende värde. Personer med funktionsnedsättning har rätt att leva ett självständigt liv som en del av deras egen närmiljö.
I och med det fakultativa protokollet till konventionen kan en person med funktionsnedsättning klaga till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, om han eller hon upplever att förpliktelserna i konventionen inte fullgörs för hans eller hennes del. Först måste dock alla nationella rättsmedel tillgripas. Klagomål får framföras också av en grupp personer med funktionsnedsättning.
Enligt konventionen ska personer med funktionsnedsättning ha lika tillgång till allmänna tjänster både i städerna och på landsbygden. Individuella specialtjänster ska finnas att tillgå vid behov. I Finland finns bestämmelser om särskilda tjänster i handikapplagstiftningen som reformeras som bäst.
I konventionen framhävs även individuellt självbestämmande, vilket innefattar frihet att göra egna val. Diskriminering på grund av funktionsnedsättning är förbjuden. Som diskriminering räknas också det om en person med funktionsnedsättning avslås sin rätt till den skäliga anpassning som han eller hon behöver.
Tillgänglighet är en av de centrala principerna i konventionen. I konventionen betonas även betydelsen av universell utformning. Med detta avses sådan utformning av produkter, miljöer, program och tjänster att de ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning.
Nationella kontaktmyndigheter för konventionen är utrikesministeriet och social- och hälsovårdsministeriet. I anslutning till social- och hälsovårdsministeriet inrättas en nationell samordningsmekanism som ersätter det nuvarande riksomfattande handikapprådet. Den har till uppgift att samordna genomförandet av konventionen på olika förvaltningsområden.
Till en oberoende mekanism i enlighet med konventionen utses människorättsinstitutionen som finns i anslutning till justitieombudsmannens byrå. Den har till uppgift att främja, skydda och följa genomförandet av konventionen i Finland. Människorättsinstitutionen består av riksdagens justitieombudsman, Människorättscentret och dess människorättsdelegation.
Ytterligare information:
Eveliina Pöyhönen, direktör, tfn 0295 163 303, [email protected]
Merja Heikkonen, generalsekreterare, tfn 0295 163 203, [email protected]