Utveckling av läkemedelsbehandlingen har bidragit till att minska sjukhusbehandling av patienter med ledgångsreumatism

Läkemedelsbehandling utgör grunden för vård av ledgångsreumatism.  Läkemedelsbehandlingen har blivit mycket effektiv och har sålunda betydligt minskat antalet nya reumatiker som invalidiseras, behovet av långvarig sjukhusvård och i synnerhet behovet av kirurgiska ingrepp. Behandlingen sker i regel polikliniskt och i ett nära samarbete med primärvården. Vårdresultaten i fråga om en nyligen diagnostiserad ledgångsreumatism är i Finland av toppklass.

Prognosen för sjukdomen har förbättrats i och med den effektiverade behandlingen. Sjukdomens naturliga förlopp kan också ha ändrat sig. Också vår förbättrade levnadsstandard påverkar på ett positivt sätt prognosen för patienterna.

Ungefär 0,8 procent av finländarna lider av ledgångsreumatism. Bland fullvuxna är incidensen 20 till 40 fall om året per 100 000 invånare. Människor insjuknar i ledgångsreumatism vid ungefär 60 års ålder. Reumatism hos barn är en sällsynt sjukdom; i Finland är antalet ungefär 1 500 barn under 16 års ålder. Enligt finländska undersökningar finns det tecken på att ledgångsreumatism hos fullvuxna blir sällsyntare i framtiden.

Man kan ordna vården av patienterna fastän Reumastiftelsens sjukhus stängs. Social- och hälsovårdsministeriet har fäst särskild uppmärksamhet vid fortsatt vård för patienterna och kvalitet på behandlingen och åtgärder för att trygga behandling av hög kvalitet även i framtiden pågår.

Fullvuxna patienter har redan under flera år i regel behandlats vid lokala centralsjukhus. Särskilt svåra fall har vid behov hänvisats till universitetssjukhus, i enlighet med den nationella nivåstruktureringen av vården, som fungerar bra. Det finns en läkare som specialiserat sig i behandlingen av barns reumatism i alla de fem universitetssjukhusen, och under deras ledning vårdas barnpatienter redan nu vid centralsjukhuset inom deras eget område.

Inom Birkalands sjukhusdistrikt bildas en tillfällig koordinationsenhet som stöder sjukvårdsdistrikten vid ordnandet av fortsatt vård för patienter under 16 år. Avsikten är att enheten ska säkerställa vården av barnpatienter i övergångsskedet. Undantagsarrangemanget är i kraft till slutet av maj.

Rehabilitering av vuxna reumatiker som vårdats vid Reumastiftelsens sjukhus kan ordnas vid andra rehabiliteringsinstitutioner. I fråga om barnreuma pågår en utredning om ersättande rehabiliteringsplatser. Folkpensionsanstalten (FPA) utreder och ordnar fortsatt rehabilitering för sina rehabiliteringsklienter.

Vården av särskilt krävande vuxen- och barnreumatiker koncentreras också fortsättningsvis. Social- och hälsovårdsministeriet uppdaterar för närvarande förordningen om ordnande och centralisering av den högspecialiserade sjukvården så att särskild uppmärksamhet fästs vid krävande behandlingar av reumatiker. Avsikten är att utfärda förordningen redan i maj. Genom dessa åtgärder säkerställer man att reumatiker i behov av krävande och sällsynta behandlingar och ingrepp också fortsättningsvis får adekvat vård av hög kvalitet.

Reumastiftelsens sjukhus har varit en privat serviceproducent som är specialiserad på behandling och rehabilitering av patienter med inflammatoriska ledsjukdomar. Det spelade en framträdande roll som föregångare inom den moderna reumatologin och reumakirurgin i Finland ända från 1950-talet fram till 1980-talet.

Den ekonomiska krisen för Reumastiftelsens sjukhus beror ytterst på de förändringar som ägde rum i fråga om ordnandet av vården av reumatiska sjukdomar under 1990-talet. Generationer av sakkunniga som skaffat sig kompetens flyttade över till centralsjukhusen och universitetssjukhusen, och med dem överfördes vården av patienterna från Reumastiftelsens sjukhus. Vid centralsjukhusen i Finland finns ett förhållandevis stort antal tjänster för specialister i reumatologi.

I takt med att kommunernas orderstockar minskade utvecklade Reumastiftelsens sjukhus verksamheten i riktning mot medicinsk rehabilitering och rehabiliterande vård. Det finns gott om institutionsrehabiliteringsplatser i Finland. Såväl kommuner som FPA betonar numera öppna tjänster i stället för institutionsvård.

Flera förändringar tillsammans har lett till att antalet patienter vid Reumastiftelsens sjukhus minskat och till ekonomiska svårigheter.

Vid förhandlingar under ledning av social- och hälsovårdsministeriet har man sökt en gemensam lösning på hur man säkerställer en helhetsbetonad vård av reumatiker efter att Reumastiftelsens sjukhus lagts ner. Ansvaret för ordnande av den specialiserade sjukvården vid Reumastiftelsens sjukhus överförs till sjukvårdsdistrikten och vid behov till universitetssjukhusen.

Överföringen av vårdansvaret för patienterna är i gång. Företrädarna för universitetssjukhusen och sjukvårdsdistrikten har förbundit sig till och förberett sig på att vårda reumapatienter som överförs från Reumastiftelsens sjukhus - såväl barn som vuxna. Vid de centralsjukhus som i hög grad använde de tjänster inom den specialiserade sjukvården som Reumastiftelsens sjukhus erbjudit behövs särskilda satsningar för att på ett smidigt sätt ordna den fortsatta vården.

Liisa-Maria Voipio-Pulkki