Uppdaterad rekommendation om depressionsvård inom företagshälsovården

Den nya rekommendationen för depressionsvård inom företagshälsovården betonar vikten av att företagshälsovården tar en aktiv och samordnande roll i arbetet med att stödja arbetsförmågan. Stödåtgärder i form av bl.a. anpassad arbetstid är nödvändiga framför allt efter sjukledighetens slut, när arbetstagaren ska återgå till arbetet. Åtgärder för förebyggande, identifiering och behandling av depressionstillstånd bör sättas in så tidigt som möjligt. Rekommendationen uppdaterades i mars och har publicerats på Läkarföreningen Duodecims hälsoportal.

"Rekommendationen riktar sig till alla inom företagshälsovården som deltar i vården och rehabiliteringen av patienter med depression", säger överläkare Teija Kivekäs vid Arbetshälsoinstitutet.

Behandlingen av depressionstillstånd i företagshälsovården omfattar en helhetsorienterad basutredning, regelbunden uppföljning, psykosocialt eller psykoterapeutiskt stöd samt behovsbaserad läkemedelsbehandling. Alla depressionspatienter bör erbjudas råd och handledning i början av vården och som en del av den psykosociala behandlingen. Tillgång till psykiatrisk konsultation är ett viktigt stöd för god vård.

"Målet med behandlingen är fullständig symtomfrihet, för att förebygga risken för sjukdomsåterfall och försämring av arbetsförmågan", understryker Kivekäs.

Arbetet har blivit allt mer kunskapsintensivt, vilket har medfört allt större psykiska och kognitiva påfrestningar i arbetet och arbetsmiljön. Depressionsrelaterade symtom och den nedsättning av funktionsförmågan de medför innebär större svårigheter än tidigare för den drabbade att hålla sig kvar i arbetet. Det betyder att man på arbetsplatsen är tvungen att vidta nödvändiga åtgärder bl.a. för att anpassa arbetet.

Anställda som lider av depression kan få hjälp att fortsätta arbeta på deltid med stöd av partiell sjukdagpenning och arbetspensionsrehabilitering i form av arbetsprövning.

"Via Folkpensionsanstalten kan man ordna med medicinsk rehabilitering i form av t.ex. rehabiliterande psykoterapi", påpekar sakkunnigläkare Elina Kinnunen vid FPA.

Företagshälsovården har en viktig samordnande roll i arbetet med att stödja depressionspatienternas arbetsförmåga och återgång till arbetet. I samarbete med arbetstagaren och arbetsplatsen kan företagshälsovården främja det depressionsförebyggande arbetet och förbättra behandlingen och rehabiliteringen av patienter med depression.

"Bra samarbete och en tydlig arbetsfördelning mellan företagshälsovården, primärvården, specialistsjukvården och rehabiliteringsaktörerna förbättrar behandlings- och rehabiliteringsutfallet och skapar goda förutsättningar för en återgång till arbetet", konstaterar överläkare Riitta Sauni vid social- och hälsovårdsministeriet.

Depressionstillstånd är ett betydande hälsoproblem bland befolkningen i yrkesaktiv ålder. Sedan slutet av 1990-talet har vi sett en fördubbling av antalet depressionsbaserade sjukpenningsperioder och sjukpensioner. Under de senaste åren har utvecklingen emellertid vänt nedåt - speciellt i de äldsta åldersgrupperna. Inom arbetspensionssystemet har antalet depressionsbaserade invalidpensioner minskat med över 30 procent sedan 2007.

överläkare, docent Teija Kivekäs, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2557, fornamn.efternamn@ttl.fi
överläkare Riitta Sauni, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 147, fornamn.efternamn@stm.fi