Ordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och ändringar i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte som träder i kraft 1.1.2015
Detta brev berättar om ordnandet av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte på det sätt som lagstiftningen förutsätter och kommande ändringar i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte fr.o.m. 1.1.2015. Lagändringarna hänger samman med lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen som träder i kraft 1.1.2015 och upphävandet av lagen om klientsamarbete inom rehabiliteringen (497/2003) 1.1.2015.
En sektorsövergripande samservice ska tillhandahållas från och med 1.1.2016. Arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Folkpensionsanstalten och Kommunförbundet sänder i början av år 2015 ett gemensamt infobrev om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen och inledandet av denna.
Ordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte
I lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001) föreskrivs om utarbetandet av en aktiveringsplan och ordnandet av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. En aktiveringsplan utarbetas för en person som uppfyller de förutsättningar som föreskrivs i lagen i syfte att förbättra hans eller hennes sysselsättningsförutsättningar och livskompetens. Arbets- och näringsbyrån och kommunen utarbetar aktiveringsplanen tillsammans med personen i fråga. I aktiveringsplanen kommer man överens om tjänster i enlighet med personens behov, som kan vara arbetsplatsanvisningar, offentlig arbetskraftsservice, arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, annan socialservice samt hälso- och sjukvårds-, rehabiliterings- och utbildningsservice.
Med arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte avses i lagen verksamhet som ordnas av kommunen och som syftar till att förbättra en persons livskompetens samt skapa sysselsättningsförutsättningar och som inte ger upphov till något tjänsteförhållande eller anställningsförhållande mellan personen och den instans som ordnar eller genomför verksamheten. Kommunen kan ordna arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte själv eller genom att ingå skriftligt avtal om anordnande av sådan verksamhet med en annan kommun eller en samkommun eller med en registrerad förening, en registrerad stiftelse, ett statligt ämbetsverk eller ett registrerat religionssamfund. Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte får inte anskaffas från företag. Avsikten med detta är att arbetsinsatsen från klienter inom arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte inte används för att åstadkomma ekonomisk vinning. Även en förening eller en stiftelse kan betraktas som företag, om den bedriver näringsverkasamhet. Detsamma gäller affärsverk på den öppna marknaden.
Målet för arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte är att förbättra klienternas arbets- och funktionsförmåga så att de skulle kunna delta i offentlig arbetskraftsservice eller arbete. Arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte är inte avsedd för arbetslösa som skulle kunna delta i offentlig arbetskraftsservice eller arbete. I deras fall ska det i aktiveringsplanen ingå offentlig arbetskraftsservice, som definierats som primär service i lagen, såsom till exempel arbetsprövning och lönesubventionerat arbete, om det inte är möjligt att få sysselsättning direkt på den öppna arbetsmarknaden.
Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte får inte ersätta arbete som utförs i tjänsteförhållande eller anställningsförhållande. Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte får inte föranleda att anställda hos kommunen eller hos någon annan instans som står för genomförandet av verksamheten sägs upp eller permitteras eller att deras arbetsförhållanden eller förmåner försämras. När uppgifterna för arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte fastställs ska ovan nämnda frågor alltid noggrant bedömas.
Arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte bör ordnas i enlighet med klientens arbets- och funktionsförmåga så att den svarar mot klientens behov av individuellt stöd. Detta innebär att servicen skräddarsys som en helhet som stöder klientens arbets- och funktionsförmåga. Arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte kan kombineras med den övriga social-, hälsovårds- och rehabiliteringsservice som klienten behöver. Till exempel en kombination av missbrukar- och mentalvårdstjänster och arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte kan vara ändamålsenligt för rehabiliteringen.
Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) ska kommunen se till att sådana hälsoundersökningar genomförs som är nödvändiga för att bevaka och främja kommuninvånarnas hälsa och välfärd. Hälsorådgivningen och hälsoundersökningarna ska bidra till att främja arbets- och funktionsförmågan och förebygga sjukdomar samt främja psykisk hälsa och livskompetens. Hälsoundersökningar och hälsorådgivning ska också ordnas för unga personer och personer i arbetsför ålder som faller utanför studerande- eller företagshälsovården. Att ordna hälso- och sjukvårdstjänster för arbetslösa som är i behov av dessa är särskilt viktigt, eftersom arbetslösa enligt undersökningar har fler sjukdomar som försämrar arbets- och funktionsförmågan än personer som arbetar. Man borde komma överens om genomförandet av hälsoundersökningar när man utarbetar en aktiveringsplan om man misstänker att klientens hälsotillstånd har försämrats men detta inte har utretts. Den hälsovårds- och rehabiliteringsservice som ordnas utgående från en hälsoundersökning kan kombineras med arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte.
Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte är socialservice i enlighet med socialvårdslagen (710/1982) på vilken, utöver socialvårdslagen, bl.a. tillämpas lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000). Enligt denna har en klient inom socialvården rätt till socialvård av god kvalitet från den som tillhandahåller socialvård. Socialvård av god kvalitet innebär bl.a. att det stöd och den handledning som servicen erbjuder ges av yrkesutbildad personal inom socialvården. Om utbildning och förtrogenhet för yrkesutbildad personal inom socialvården för uppgifter inom socialvården föreskrivs i lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (272/2005).
En ny socialvårdslag träder i kraft 1.4.2015. Även denna definierar arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte som socialservice. I och med den nya lagen ska bl.a. en egen kontaktperson utses för klienten inom socialvården under klientrelationen. Ytterligare information om lagreformen och utbildning som anknyter till denna under våren 2015 finns på social- och hälsovårdsministeriets webbplats på adressen http://stm-dev.navigo.fi/sosiaalihuoltolaki.
I samband med arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, liksom när annan socialvård lämnas, ska i första hand klientens önskemål och åsikt beaktas och han eller hon ska ges möjlighet att delta i och påverka planeringen och genomförandet av de tjänster som tillhandahålls honom eller henne.
Kommunen svarar för att arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte ordnas i enlighet med lagstiftningen och på det sätt som fastställts i aktiveringsplanen.
Regionförvaltningsverket (RFV) är den regionala styrnings-, tillstånds- och tillsynsmyndighet för socialvården. Till RFV:s uppgifter hör att styra och ha tillsyn över socialvården och att behandla klagomål. Det är möjligt att få råd av regionförvaltningsverket, om det finns allvarliga fel eller brister i servicen eller kvaliteten, eller om en klient behandlas osakligt. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira styr regionförvaltningsverken och kommunerna vid verkställandet av lagstiftningen inom ämbetets verksamhetsområde.
Ändringar i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte som träder i kraft 1.1.2015
Tillämpningsområde
Lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte tillämpas på utarbetandet av en aktiveringsplan och ordnandet av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte för personer som avses i 3 § i lagen. I fortsättningen tillämpas lagen på ordnandet av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte även för de personer som avses i 3 § och som har hänvisats till sektorsövergripande samservice enligt lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen och tillsammans med vilka man utarbetar en sektorsövergripande sysselsättningsplan enligt lagen. Den sektorsövergripande sysselsättningsplanen ersätter i dessa fall aktiveringsplanen.
Förhållande till annan lagstiftning
Lagen om klientsamarbete inom rehabiliteringen (497/2003) upphävs 1.1.2015. Samtidigt upphör hänvisningen i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte till lagen om klientsamarbete inom rehabiliteringen att gälla.
Ordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte
Oberoende av på vilket sätt arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ordnas svarar kommunen för att verksamheten ordnas enligt lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och på det sätt som anges i aktiveringsplanen eller den sektorsövergripande sysselsättningsplanen.
Innehållet i aktiveringsplanen
När aktiveringsplanen utarbetas ska man först utreda möjligheterna att erbjuda arbete eller offentlig arbetskraftsservice. I planen kan därutöver ingå socialvård, hälso- och sjukvård, rehabilitering och utbildning som förbättrar personens sysselsättningsmöjligheter.
Om arbets- och näringsbyrån, kommunen och personen tillsammans bedömer att personen till följd av begränsningar i arbets- och funktionsförmågan inte kan delta i offentlig arbetskraftsservice eller arbete, ska arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller i enlighet med speciallagar sådan socialservice samt sådana hälso- och sjukvårdstjänster och rehabiliteringstjänster som förbättrar personens arbets- och funktionsförmåga ingå i aktiveringsplanen.
Avsikten med ändringen är att understryka att de tjänster som ingår i aktiveringsplanen ska tillgodose behovet av service hos klienten. För att klientens servicebehov ska kunna bedömas på sätt som beskrivs ovan ska bedömningen göras i samarbete mellan arbets- och näringsbyrån, socialvården i kommunen och klienten, såsom det förutsätts i lagen.
Vid bedömningen av en klients arbets- och funktionsförmåga kan man utnyttja de undersökningar och bedömningar av personens arbetsförmåga som ingår i offentlig arbetskraftsservice samt kommunens hälso- och sjukvårdstjänster.
Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte i aktiveringsplanen eller den sektorsövergripande sysselsättningsplanen
Om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte inkluderas i aktiveringsplanen eller den sektorsövergripande sysselsättningsplanen, ska de uppgifter om detta som föreskrivs i 9 § i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte skrivas in i planen. Dessa är förutom en beskrivning av arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte och uppgifter om platsen där verksamheten ordnas och dess längd bl.a. annan socialservice och andra hälsovårds-, rehabiliterings- och utbildningstjänster som erbjuds vid sidan av arbetsverksamheten.
Skyldighet att delta i att utarbeta en aktiveringsplan och i arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte
En person som avses i 3 § 1 och 2 mom. i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte är skyldig att delta i utarbetandet av en aktiveringsplan eller i den verksamhet i rehabiliteringssyfte som anges i aktiveringsplanen och den sektorsövergripande sysselsättningsplanen. I fråga om uteblivande från ett möte där en aktiveringsplan utarbetas och vägran att delta i utarbetandet av en aktiveringsplan och i sådan arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte som ingår i aktiveringsplanen eller den sektorsövergripande sysselsättningsplanen tillämpas 2 a kap. 9-14 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och 10 § 1, 3 och 4 mom. i lagen om utkomststöd.
Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte i vissa fall
För den som har rätt till arbetsmarknadsstöd eller vars huvudsakliga inkomst består av utkomststöd på grund av arbetslöshet eller som får arbetslöshetsdagpenning kan på personens begäran ordnas arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte före de tider som anges i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, om kommunen och arbets- och näringsbyrån, efter att ha gett personen i fråga tillfälle att bli hörd, bedömer att arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte bäst stöder personens livskompetens och sysselsättningsförutsättningar. Innan verksamheten ordnas ska en aktiveringsplan om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte utarbetas så som bestäms i lagen eller en sektorsövergripande sysselsättningsplan utarbetas enligt vad som bestäms i lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen. Personen i fråga ska framställa begäran om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte hos arbets- och näringsbyrån eller kommunen.
Underrättelse om inledande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte
Innan en person inleder arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte enligt aktiveringsplanen eller den sektorsövergripande sysselsättningsplanen ska kommunen underrätta den huvudförtroendeman som företräder de anställda som främst ska arbeta med den som deltar i arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte om saken.
Ytterligare information:
Eveliina Pöyhönen, socialråd, tfn 0295 163 303, eveliina.poyhonen(at)stm.fi