Koncernen i harmoni

Avdelningschef Raimo Ikonen vid förvaltnings- och planeringsavdelningen gör bedömningen att ministeriets nuvarande resultatstyrning inte räcker till för att bestämma takten för hela förvaltningsområdet så att det spelar som en harmonisk orkester. Under våren söker man harmoni genom att utveckla styrningsmodellen.

"Resultatansvaret kom i mitten på 1990-talet, den egentliga redovisningsskyldigheten först 2004. Nu väntar statens resultatstyrning på ett nytt steg eftersom den borde kunna knytas starkare till politisk styrning", säger Ikonen.

För styrningen av förvaltningsområdet saknar Ikonen intressentgruppssamarbete, nya verktyg såsom ledarskapsavtal, flexibilitet samt beredskap att reagera snabbt. Resurser borde kunna flyttas från en plats till en annan:
"Mer brandkårsanda i koncernen."

Den offentliga förvaltningen tvingas alltid svara på frågan vad pengarna används till och huruvida man påverkar saker som är viktiga och tillräckligt snabbt.
"Nästa stora ansträngning är de nya resultatavtalen under nästa vår. De upprättas för fyra år i taget, justeras varje år och kontrolleras flera gånger per år i samband med ramarna och budgeten", säger Ikonen.

De grundläggande begreppen för resultatmässigheten inom statsförvaltningen har beskrivits med hjälp av ett så kallat resultatprisma.

I toppen av prismat finns verksamhetens effektivitet och som grundval i botten av konstruktionen finns hantering och utveckling av personalens mentala resurser. Den verksamhetsmässiga effektiviteten gäller ekonomi, produktivitet och lönsamhet. Avkastningen utgörs av prestationer och nyttigheter samt förmågan att tjäna och kvaliteten.

"Personalens välbefinnande i arbetet ska lyftas fram och få en ny betydelse i resultatavtalen", betonar Ikonen. Även förmågan att tjäna och kvaliteten ska i större utsträckning tas med i styrningen på koncernnivå.

Ikonen hoppas på ett mjukare grepp i den hårda styrningen: resultatavtalen ska utgöra en starkare ryggrad och trygghet också för personalen.

"Resultatstyrningen är en positiv sak och ett viktigt verktyg för hela koncernens resultat. Resultatmässighet handlar inte enbart om nyckeltal och mätningar."

Raimo Ikonen tror att resultatstyrningen i fortsättningen kommer att knytas starkare till statsrådets politiska styrning och regeringsprogrammet. Tills vidare har det saknats en gemensam ledning för statsrådets koncernstyrning.

Två regeringar har redan provat på så kallad programstyrning. Den nuvarande regeringen har tre politikprogram, genom vilka man uppmuntrar olika förvaltningsområden till samarbete. Statens revisionsverk har dock påpekat att programstyrningen inte har givit mycket ull.

Social- och hälsovårdsministeriet har precis uppdaterat sina resultatavtal med de inrättningar och ämbetsverk som är underställda ministeriet, och avtalen kommer att publiceras i Statskontorets Netra-tjänst vid årsskiftet.

"Uppdateringarna har gjorts med en relativt låg profil. Några nya saker har inte förts in i den nu eftersom det nya regeringsprogrammet kommer att publiceras före utgången av maj", säger Ikonen.

Å andra sidan förblir problemen och fenomenen inom förvaltningsområdet tämligen oförändrade oavsett regering och man måste svara mot dem.