Höjningen av klientavgifterna anknyter sig till ett enhetligare förmånssystem inom öppen- och institutionsvården

Syftet med regeringens proposition som gavs förra veckan är att skapa enhetligare förmånssystem inom öppen- och institutionsvården. I fortsättningen skulle även klienter inom institutionsvården ha rätt till vårdbidrag för pensionstagare och handikappbidrag. Höjningen av klientavgiften inom institutionsvården hänför sig till utbetalningen av ifrågavarande förmåner till personer inom institutionsvården. Kostnaderna som uppstår av höjningen av klientavgifterna inom institutionsvården skulle täckas med vårdbidrag eller handikappbidrag som föreslås betalas till klienten. De föreslagna förmånerna skulle i synnerhet leda till att lågavlönade personers disponibla medel skulle öka.

I och med det nya systemet skulle servicen för klienterna definieras tydligare på basis av vårdbehovet. Syftet är att skapa klarhet i hur kommunerna ordnar servicen och klarlägga förmånssystemet genom att avlägsna de styrningseffekter som finansieringen inom öppenvården och institutionsvården har på strukturen för kommunernas serviceutbud och klientens val av vårdplats.

Kontinuiteten av institutionsvården skulle inte heller längre spela någon roll med tanke på utbetalningen av förmånerna. Då andelen dagar som klienten är hemma eller på en anstalt inte längre är avgörande för om förmånen betalas underlättas situationen för klienter inom intervallvården.

Enligt uppskattningar finns det omkring 30 000 personer inom den långvariga institutionsvården som skulle ha rätt till vårdbidrag för pensionstagare.

Inkomsterna för den som får det högsta vårdbidraget skulle öka om personens nettomånadsinkomster inte överskrider cirka 1 500 euro i månaden. Inkomsterna för lågavlönade skulle stiga mest, omkring 28-30 euro i månaden. Inkomsterna för personer som får höjt vårdbidrag skulle stiga med omkring 4-6 euro i månaden om han eller hon får full folkpension.

Då lagen träder i kraft skulle stödet börja betalas enligt samma nivå som det var innan förflyttningen till långvarig institutionsvård. Nivån på stödet kunde justeras till att motsvara mottagarens funktionsförmåga. Det betyder att stödnivån stiger för majoriteten av dem som får grundvårdbidrag eftersom största delen av dem som är inom institutionsvården behöver kontinuerlig vård eller vård dygnet runt.

jurist Markku Litola, tfn (09) 160 74205
äldre regeringssekreterare Juha Rossi, tfn (09) 160 73866