Den nationella handlingsplanen för organdonations- och transplantationsverksamheten siktar på att öka antalet organtransplantationer
Organtransplantationerna har etablerat sin ställning inom hälso- och sjukvården och behovet av dem har ökat. I Finland görs fortfarande för få organtransplantationer i förhållande till behovet, eftersom det råder ständig brist på organ som lämpar sig för organtransplantation. I den nationella handlingsplanen för organdonations- och transplantationsverksamhet 2023–2033 har man ställt upp mål och planer för organdonations- och transplantationsverksamheten.
I Finland finns en riksomfattande graderad organisation för donationsverksamhet. Alla universitets- och centralsjukhus i Finland fungerar som donatorsjukhus. Vid varje donatorsjukhus finns en organdonationsarbetsgrupp samt en läkare och koordinator som ansvarar för organdonationen. Organdonationsverksamheten vid olika sjukhus har utvecklats bland annat genom att förenhetliga anvisningarna och effektivisera utbildningen.
Organdonationsverksamheten kräver kontinuerlig utveckling, eftersom en del av de patienter som väntar på organtransplantation fortfarande avlider på grund av bristen på lämpliga organ. Antalet organdonatorer varierar betydligt från år till år och per område. "Även om identifieringen av organdonatorer har förbättrats avsevärt, är det fortfarande problematiskt att en potentiell organdonator inte alltid identifieras eller att behandlingarna begränsas utan att möjligheten till organdonation övervägs", berättar den riksomfattande organdonationskoordinatorn Anna-Maria Koivusalo vid HUS.
Kommunikation om organdonation och dess betydelse är viktig. Ökad medvetenhet bland medborgarna ökar den positiva inställningen till organdonation och därmed kan antalet organtransplantationer höjas.
Det huvudsakliga målet med den nu färdigställda nationella handlingsplanen är att alla patienter som enligt sin sjukdom och en medicinsk bedömning har nytta av organtransplantation ska få ett organtransplantat i rätt tid och på lika villkor. I handlingsplanen ingår metoder för att uppnå målet samt för att utveckla organdonations- och transplantationsverksamheten.
En optimal transplantationsverksamhet förutsätter att hela organdonations- och transplantationskedjan fungerar samt ett multiprofessionellt samarbete. Ansvaret för att planera och samordna donationsverksamhetens riksomfattande helhet har getts HUS genom den så kallade centraliseringsförordningen (Statsrådets förordning om arbetsfördelning och centralisering av vissa uppdrag inom den specialiserade sjukvården, 582/2017). Även organtransplantationerna har på riksnivå centraliserats till HUS.
Nationella handlingsplanen för organdonations- och transplantationsverksamheten 2023–2033 har utarbetats av en riksomfattande styrgrupp för organdonationsverksamheten med representanter för alla universitetssjukhus, två andra donatorsjukhus, transplantationscentrumet, THL, SHM och Fimea.